SEFR_webbetta 14-11-20

Ny rapport: Högutbildade tre gånger så produktiva

Hälften av den ekonomiska tillväxten 2001-2010 har skett tack vare en ökad andel högutbildade anställda, inte den tekniska utvecklingen, enligt en ny forskningsrapport från Entreprenörskapsforum. Resultaten visar även att högutbildade som börjar arbeta inom näringslivet är närmare tre gånger så produktiva jämfört med lågutbildade. Men matchningen på arbetsmarknaden har markant försämrats. Det innebär inte bara svårigheter för företagen att hitta den kompetens och det yrkeskunnande som de efterfrågar. Det leder också till att svenska företags innovationskapacitet minskar.

I årets Swedish Economic Forum Report – En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt – presenteras forskning som visar att det finns ett betydande behov av arbetsmarknadsreformer i Sverige. I rapporten visas bl a att ökad rörlighet har en tydlig positiv effekt på företagens innovationsförmåga. Förklaringarna är en bättre matchning men också att rörlighet bidrar till större nätverk. Båda dessa effekter bidrar till att kunskap – som finns hos arbetstagaren – sprids och bättre kan användas i företagens innovationssatsningar.

- Att ökad rörlighet har en tydligt positiv effekt på innovation är ett viktigt resultat eftersom innovation anses vara nyckeln till konkurrenskraft och hög tillväxt. Särskilt viktigt är det också för en regering som vill lyfta fram just innovationssatsningar, säger Johan Eklund, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor JIBS.

En första generell ekonomisk-politisk slutsats av rapporten och för att förbättra matchningen är att stärka incitamenten för att söka utbildningar som efterfrågas på marknaden. En viktig åtgärd är att utbildningspremien på högre, och av näringslivet efterfrågad utbildning, ökar och bättre motsvarar utbildningarnas bidrag till produktiviteten. Differentierade studiebidrag eller återbetalningskrav på studielån kan vara sätt att uppmuntra studenter att välja utbildningar där det råder brist på personal.

En andra generell ekonomisk-politisk slutsats är att ökad rörlighet på arbetsmarknaden har positiv effekt inte bara på produktivitet utan också på innovationer och i förlängningen tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är förhållandevis hårt reglerad för fast anställda med strikta uppsägningstider, arbetstider och turordningsregler, samtidigt som visstidsanställda har ett relativt svagt skydd.

Det finns behov av en modernisering av arbetsrätten med tydligare fokus på kompetenshöjande insatser och omställning samt mindre av inlåsningseffekter. Lagar och regler som begränsar rörligheten, bör avskaffas och ersättas av en mer generös arbetslöshetsersättning och högkvalitativa utbildnings- och fortbildningsmöjligheter. En professionaliserad och konkurrensutsatt arbetsförmedling med tydliga drivkrafter för att arbetslösa långsiktigt ska återinträda på arbetsmarknaden är också en centralt viktig komponent i en fungerande arbetsmarknad. Förutsättningarna bör också förstärkas för nya typer av anställningsformer, t ex egenanställningar.

En tredje generell ekonomisk-politisk slutsats är att andra regleringar också påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Bostadsmarknaden är ett exempel med långa ledtider för byggprocessen, hyresreglering, mm. Likaså adderar en bristande infrastruktur, flyttskatter, mm, till redan befintliga arbetsmarknadsfriktioner.

Det finns en överhängande risk att Sveriges konkurrenskraft hämmas om storstadsområdena inte tillåts växa sig täta. Täta miljöer är hem åt de mest produktiva sysselsatta – de som genererar lejonparten av innovationerna i näringslivet – och som utgör den miljö där de flesta nya små- och medelstora företag kan växa fram.

Sammanfattningsvis kan sägas att kunskapssatsningar inte räcker för att klara Sveriges framtida tillväxt, kunskapen måste också matcha de behov som finns. Kompetensförsörjningsproblemet måste därför angripas utifrån flera men kompletterande policyområden.

Författarna är:
Lina Bjerke, ekon dr Internationella Handelshögskolan i Jönköping, JIBS
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH
Ding Ding, doktorand KTH
Johan Eklund, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor JIBS
Johan P Larsson, forskare Entreprenörskapsforum och ekon dr JIBS
Silvia Muzi, PhD Världsbanken
Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och ekon dr CECIS, KTH
Lars Pettersson, ekon dr JIBS
Per Thulin, ekon dr Entreprenörskapsforum och KTH
Hulya Ulku, PhD Världsbanken

För intervjuer och kommentarer: Johan Eklund, 070-659 14 06.

Ladda ned rapporten

 

-

-

-