16-12-09

Ny rapport: Låt inte murar och handelskrig förstöra globaliseringens landvinningar

Under de senaste decenniernas globaliseringsepok har andelen som lever i extrem fattigdom minskat från 37 procent av världsbefolkningen till knappt 10 procent. En ny rapport från Entreprenörskapsforum visar att aldrig förr i den mänskliga historien har så många fått det så mycket bättre så snabbt. Utvecklingen mellan 1990-2015, en tid präglad av öppenhet och frihandel, visar på stora vinster. Det är motsägelsefullt i en tid då nationalistiska och protektionistiska röster hörs allt starkare.

I rapporten En värld i rörelse 1990-2015: Utveckling och ojämlikhet i globaliseringens tidevarv visas att jämfört med 1990 har den kroniska undernäringen minskat med drygt 40 procent och barnadödligheten och analfabetismen har mer än halverats. Aldrig tidigare har människor levt så långa liv, med så god utbildning och tillgång till livsmedel. Globaliseringen är en central förklaring av denna utveckling. Även om den globala ojämlikheten har börjat minska har samtidigt ojämlikheten ökat inom många länder, inte minst i västvärlden.

- Frihandeln är impopulär i nästan alla länder. Ett skäl är att den ställer krav på omställning. Vinsterna, i form av ett ökat välstånd, nya arbetstillfällen och högre produktivitet hamnar i skymundan av företagsnedläggningar och förlorade jobb, säger Johan Norberg, debattör och författare av rapporten.

I rapporten framkommer bl a att:


  • Mellan 1990 och 2015 ökade genomsnittlig BNP per capita i världen från 8 876 till 14 602 dollar i 2011 års penningvärde. Mänskligheten ökade sin levnadsnivå ungefär lika mycket under 30 år som under de föregående 30 000 åren. 1990-2015 tredubblades Indiens ekonomi och Kinas växte nästan åtta gånger.

  • 1990 levde 37,1 procent av mänskligheten i extrem fattigdom, 2015 hade den siffran sjunkit till 9,6 procent – ett ensiffrigt tal för första gången i mänsklighetens historia. Det innebär att FNs millenniemål nåddes fem år före deadline.

  • Vaccin har gjort att antalet mässlingsfall har minskat med mer än två tredjedelar sedan år 2000. Antalet poliofall har minskat mer än 99 procent sedan 1988 – från 350 000 fall till 416.

  • Sedan 1995 har andelen kvinnor som lönearbetar ökat med 12 procentenheter och för första gången arbetar nu mer än hälften av alla kvinnor – 52,1 procent.

  • Den globala uppvärmningen tycks inte minska med ökat välstånd. Det beräknas få störst konsekvenser för världens fattigaste länder som inte har resur­ser och teknik att klara av snabba omställningar.

  • Antalet demo­kratier med allmän och lika rösträtt har ökat från 76 till 125 mellan 1990 och 2015.

  • Världshandeln som andel av global BNP har ökat från mindre än 40 procent till nästan 60 procent under perioden.

  • Antalet människor som lever i ett annat land än de föddes i ökade med 91 miljoner, en ökning runt 60 procent, mellan 1990 och 2015.


De största framstegen har skett i världens låg- och medelinkomstländer. Även om rika länder också har blivit rikare och registrerar förbättringar av ekonomi, hälsa, säkerhet och miljö har de största framstegen skett på andra håll. Detta kan etablera en känsla av att vara en relativ förlorare, anser Johan Norberg.

Gjorda framsteg garanterar dock inte att de kommer att fortsätta. En ny global finanskris, de värsta klimatförändringsscenarierna eller en större militär konflikt skulle kasta in stora nävar grus i maskineriet. Det mest närliggande hotet mot global utveckling är populistiska reaktioner som kan få ledande stater att själva vända sig bort från globaliseringen.

Ta del av En värld i rörelse 1990-2015: Utveckling och ojämlikhet i globaliseringens tidevarv.

Läs debattartikeln  ”Globaliseringen en enorm kraft för mänskligheten” på SvD Brännpunkt.

Rapporten är skriven av:
Johan Norberg, debattör och författare, 070-771 2912.