17-04-24

Ny rapport: Risk för flodvåg av offentligt VC

Att endast 46 procent av kapitalet i de statliga venture kapital-fonderna är investerat framkommer i en ny rapport från Entreprenörskapsforum författad av Roger Svensson, docent IFN. En högre grad av det offentliga VC-kapitalet bör gå till sektorer med hög risk, tidiga faser eller där det förväntas ge överspillningseffekter, t ex i Clean Tech och Life Science. Enligt författaren behövs det endast två offentliga VC-fonder i Sverige, en som fokuserar på tidiga och en som investerar i senare faser. Författaren efterfrågar även ett helhetsperspektiv på statlig kapitalförsörjning där antalet offentliga aktörer minskar.

Offentliga aktörer tillhandahåller lån, bidrag och venture kapital för att stödja företag. Detta motiveras av marknadsmisslyckanden, t ex att kapitalmarknaden för riskfyllda innovativa projekt inte fungerar eller att företagen underinvesterar i forskning och utveckling, FoU. I rapporten Svensk kapitalförsörjning – Mot ett effektivare innovations- och företagsstöd? framkommer att det idag inte finns någon analys som visar det verkliga behovet av statlig finansiering till småföretag.

 - Det finns alltför många offentliga aktörer idag och fler är på ingång. Dessutom överlappar verksamheterna varandra. Entreprenörer kan söka aktiekapital, bidrag eller lån från en mängd olika offentliga finansiärer utan att de vet om varandras förehavanden, säger Roger Svensson, docent IFN och författare till rapporten.

 I rapporten föreslås bl a:


  • En effektiv metod att styra om statliga fonders investeringar till tidigare faser är att sätta ett tak på investeringsbeloppen per portföljbolag, t ex 10 Mkr inklusive följd-investeringar. Detta tillämpas redan idag med framgång av Almi Invest men behöver fler följare.

  • Att undvika överlappningar i det offentliga och svåröverskådliga VC-systemet: Flera aktörer kommer att investera i liknande projekt med samma storlek på investeringsbeloppen, t ex Industrifonden, Holdingfonden och Saminvest.

  • Att inte använda sig av lånegarantier. De skapar felaktiga incitament och osunt beteende hos banker och låntagare. Risken ökar för kreditförluster.

  • Allt för många stödformer styrs uppifrån från olika myndigheter. Ett underifrånperspektiv är önskvärt där aktörerna ges incitament att agera själva.

  • Att staten tar ett systemperspektiv över kapitalförsörjningen. Olika finansieringsformer (lån, bidrag och aktiekapital) från både privata och offentliga källor verkar inte isolerat utan påverkar varandra. Om antalet offentliga aktörer minskar kan Näringsdepartementet få en helhetssyn och kontroll över den offentliga kapitalförsörjningen. Dessutom kan offentliga kapitalförsörjare samverka med varandra för att höja effektiviteten.


Ta del av Svensk kapitalförsörjning – Mot ett effektivare innovations- och företagsstöd?