17-11-23

Ny rapport: Sverige behöver strukturreformer för långsiktig konkurrenskraft

Sverige har allvarliga underliggande konkurrenskraftsproblem som delvis döljs av en valbudget och pågående högkonjunktur. I årets Swedish Economic Forum Report från Entreprenörskapsforum ges policyrelevanta förslag för hur Sverige långsiktigt ska upprätthålla förädlingsvärden i ekonomin. Problemen på kunskaps- och kompetens-försörjningsområdet kan på sikt lösas genom ökad autonomi för landets högre lärosäten. På så sätt förses näringslivet med de kompetenser som behövs. Enligt författarna gynnar det såväl välfärd som Sveriges ambition att vara en konkurrenskraftig kunskapsnation.

I rapporten Svensk konkurrenskraft – har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?  framgår att Sverige placerar sig bra relativt andra länder när det gäller tillgång till kapital, fysisk infrastruktur, öppenhet och kvalitet på företagsledningar. När det gäller entreprenörskap och innovation är bilden överlag positiv. Sverige har blivit en start up-nation, svagheterna återfinns på scale-up sidan. Få företag växer.

- Det ser betydligt sämre ut vad gäller incitament att arbeta och investera. Dessutom har vi ett relativt dyrt och krångligt regelverk, säger Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och en av rapportens redaktörer.

I rapporten framkommer att Sverige placerar sig i det absoluta bottenskiktet avseende skattetryck och marginalskatt, men att vi även ligger långt bakom flertalet länder när det gäller omfattningen av arbetsmarknadsregleringar och den generella komplexiteten i den administrativa bördan.

- Välstånd byggs inte av en kortsiktig ekonomisk politik inriktad på att stimulera inhemsk konsumtion utan kräver ett långsiktigt fokus på reformer som skapar förutsättningar för företag att starta och växa, säger Johan Eklund.

I rapportens understryks vikten av att arbeta systematiskt med att stärka förutsättningarna för entreprenörskap och växande företag i den svenska ekonomin. Det är kritiskt viktigt för att kunskap, kunskapsuppbyggnad och kunskapsomvandling ska resultera i innovationer, tillväxt och välstånd.

En annan viktig faktor är bostadsmarknaden: Bristen på bostäder i Stockholmsområdet har uppskattats kosta landets ekonomi 21 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt. Därtill läggs kompetensförsörjningen: svaga resultat i OECDs PISA-mätningar och svårigheter för företag att hitta den kompetens de söker har en negativ inverkan på konkurrenskraften.

Ett steg i riktningen att stärka Sverige som kunskapsnation föreslås vara ökad autonomi för landets högskolor och stärkt koppling mellan lärosätenas resurstilldelning och studenternas arbetsmarknadsutfall. Dessutom föreslås ökat utrymme för specialisering: Lärosäten bör få koncentrera sin utbildning och forskning till styrkeområden där de har förutsättningar att bli internationellt framgångsrika.

I rapporten lyfts även inspiration från Singapore som lyckats bättre på områden där Sverige har problem. Där har steg på vägen mot en innovationsdriven ekonomi bl a satt fokus på att attrahera utländska företag och utländsk talang till etablering. För Sveriges del ger det insikter i sårbarheten för hur ett begränsat antal svenska storföretags FoU-satsningar utvecklas. I en globaliserad värld handlar det om att attrahera talang, teknik och investeringar för att säkra nationens långsiktiga konkurrenskraft.

Ta del av Swedish Economic Forum Report 2017: Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?

För intervju, kontakta Johan Eklund, 070-659 14 06.

Författarna till Swedish Economic Forum Report 2017 är:
Johan Eklund (redaktör), vd Entreprenörskapsforum och professor BTH
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH
Dan Brändström, professor och ordförande Linnéuniversitetet
Anders Grufman, ekonom
Pernilla Johansson, ekon dr och chefekonom Sydsvenska Handelskammaren
Christian Ketels, forskare Harvard Business School
Emma Lappi, doktorand JIBS

Göran Reitberger, tidigare adjungerad professor KTH

Per Thulin (redaktör), forskare Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH.