17-12-04

Automatisering förstör inte jobb men kräver lärande

Föreställningen om att automatisering eller robotisering förstör jobb är missvisande och tar uppmärksamhet från den viktigare frågan om hur hur ekonomin genomgår ett lärandeskifte som innebär att även högutbildade måste kompetensutvecklas under sin karriär. Det skriver två av Entreprenörskapsforums forskare i en ny rapport om digitaliseringen i Östersjöregionen.

För tredje året i rad ger Top of Digital Europe, ett samarbete mellan Microsoft och Baltic Development Forum, ut rapporten State of the Digital Region. Årets upplaga har titeln ”Exploring Automation, Education and Learning in the Baltic Sea Region” och är författad av Joakim Wernberg, forskningsledare med inriktning mot megatrender vid Entreprenörskapsforum, och Martin Andersson, professor vid BTH och forskare vid Entreprenörskapsforum.

I rapporten visar de att automatiseringen inte i första hand förstör jobb utan leder till en omorganisering av arbetsuppgifter. Samtidigt som detta ger en mer nyanserad bild av utvecklingen på arbetsmarknaden pekar det på ett växande behov av lärande och kompetensutveckling på hela arbetsmarknaden samt mer anpassningsbara policyramverk. Författarna pekar ut tre övergripande faktorer som kommer att påverka både arbetsmarknaden och politiken på området:


  • Ökande osäkerhet kring riktningen för teknikutvecklingen och dess tillämpning i olika delar av ekonomin som försvårar långsiktiga arbetsmarknadsprognoser.

  • Snabbare, exponentiell teknikutveckling som förändrar förutsättningarna för utbildningssystem och kompetensförsörjning samt i förlängningen leder till ett lärandeskifte i hela ekonomin.

  • Växande behov av policyramverk och politik som är anpassningsbara på kort sikt för att uppnå långsiktiga mål.


- Bilden av att teknikutvecklingen "förstör jobb" behöver ersättas. Det handlar om att arbetsuppgifter omorganiseras i takt med teknikutvecklingen, viket innebär ett gradvist skifte som involverar både nyskapande och avveckling av arbetstillfällen. Man måste också komma ihåg att samtidigt som vissa arbetsuppgifter automatiseras bidrar ny teknik också till att göra andra arbetsuppgifter tillgängliga för fler genom att förenkla dem, säger Joakim Wernberg.

Författarna pekar på att teknikutveckling, utbildning och kompetensbehov – samt relationen mellan dem – förändras i grunden. Teknikutvecklingen går allt snabbare, särskilt om vi sätter den i relation till mänskligt åldrande, utbildningsystem och generationsskiften på arbetsmarknaden.

- Det har länge pratats om ”livslångt lärande” i olika former och sammanhang, men vad ett lärandeskifte i ekonomin innebär är att även de som är högutbildade i högre utsträckning kommer att behöva kompetensutveckla sig och lära sig nya saker för att hålla sin kompetens relevant en hel karriär. Det ställer nya krav på utbildningssystemet, något som vi kommer att utforska ytterligare framöver, säger Joakim Wernberg.

- Kortsiktiga anpassningar och policyexperiment kan komma att få större genomslag framöver. Med större osäkerhet måste vi hitta sätt att testa och lära oss vad som fungerar för att värna en positiv och långsiktig samhällsutveckling, men också att identifiera vad som inte fungerar, säger Martin Andersson.

Bland policyförslagen i rapporten lyfts en gränsöverskridande testbädd för innovation inom EdTech-området och reformerande institutioner för att tillgodose det allt bredare behovet av livslångt lärande.