18-06-06

Är USA bättre på akademiskt entreprenörskap än Sverige?

I USA äger universiteten forskningsresultaten (Bayh-Dole systemet) medan det i Sverige är forskarna själva som har rätt till forskningsidéerna (lärarundantaget). I en nyligen antagen artikel i International Labour Review analyserar Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm tillsammans med Thomas Åstebro, Serguey Braguinsky och Anders Broström vilket av dessa system som bäst verkar främja akademiskt entreprenörskap. Läs WP:n! 

Viktigt för forskaren att själv äga resultatet

I analysen jämförs dels förekomsten av entreprenörskap hos forskare med samma utbildning i näringslivet och universiteten inom respektive land, dels hur det akademiska entreprenörskapet skiljer sig mellan länderna. Entreprenörskap definieras som att en individ lämnar sin nuvarande anställning för att på heltid ägna sig åt eget företagande.

För båda länderna kan konstateras att entreprenörskapet bland universitetsforskare är lägre jämfört med entreprenörskapet inom näringslivet. I jämförelsen mellan universitetsforskare framgår att andelen är betydligt lägre i USA, nästan 25 procent. Det indikerar att det är viktigt för forskaren att själv äga resultaten som eventuellt kan kommersialiseras. Vidare konstateras att inkomsterna för forskare som antingen lämnar universitet eller privata företag för att starta eget minskar rejält, omkring 14 procent i USA och mellan 7-10 procent i Sverige. Den lägsta minskningen har svenska universitetsforskare. För Sverige är kapitalinkomster inkluderade.

Sämre forskare blir entreprenörer

Bland övriga resultat märks att sannolikheten att bli entreprenör ökar med antal år efter avhandlingen men också att den minskar med antal år hos samma arbetsgivare. Medicinare och ingenjörer är mest benägna att övergå till entreprenörskap, liksom de forskare som har lägst löner vilket tyder på selektionseffekter (sämre forskare blir entreprenörer). Ett annat intressant resultat är att kvinnor i högre grad än män tenderar att övergå till entreprenörskap, vilket kan tolkas som svårigheter att komma till sin rätt i forskarvärlden. Det grupp som verkar ha det sämsta utfallet är ogifta kvinnor i både USA och Sverige.

Lärarundantaget bättre – men ger inte stöd för akademiskt entreprenörskap

En skillnad mellan länderna är att forskare med utländsk härkomst är mer benägna att bli entreprenörer i USA och också att få en inkomstförstärkning medan ingen sådan effekt kunde spåras i Sverige. Slutligen kan noteras att äldre forskare förefaller ha det sämsta utfallet medan forskare under 40 år tenderar att stärka sina inkomster om de övergår till entreprenörskap.

Sammantaget uppvisar det akademiska entreprenörskapet betydande likheter i USA och Sverige vad gäller omfattning och inkomstutveckling. De systemspecifika skillnaderna är svåra att härleda, om något förefaller lärarundantaget generera ett bättre utfall. Ur ett policyperspektiv och givet den risk det innebär för individen att försöka bli heltidsentreprenörer, förefaller det inte motiverat att generellt uppmuntra till ett ökat akademiskt entreprenörskap. Däremot spelar de en viktig roll som affilierade till bolag som baseras på deras forskning eller deltidsengagerad (se Braunerhjelm och Svensson, 2010).

Läs Working Paper nr 56: Bayh-Dole versus the “Professor’s Privilege”