Framväxten av digitala plattformsföretag som Facebook, Amazon och Google, men även Uber och Airbnb, har medfört en intensiv debatt om deras betydelse. Vad är egentligen ett plattformsföretag? Blir alla företag plattformar? Har de för stor makt? Och hur påverkar plattformsföretagen svensk ekonomi? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen måndag 2 juli.

Se webbutsändningen från seminariet

Plattformar är ingen ny företeelse, men de har kommit att spela en allt viktigare roll i den digitaliserade ekonomin, inledde Joakim Wernberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum, sin presentation. Han förklarade sedan att plattformar har fördelen av att matcha utbud av tjänster med efterfrågan samtidigt som det sänker transaktionskostnaderna.

Plattformarna är nödvändiga för att realisera potentialen i en digital och global ekonomi.

Avslutningsvis lyfte Wernberg friktionen mellan det lagliga ramverket och plattformarna som uppstår när plattformar växer fram i nya delar av ekonomin och samhället och frågade; hur balanserar vi strukturella förändringar mot befintliga institutioner och regelverk? Joakim Wernberg

Nästföljande presentatör var Kathleen Thelen, professor MIT,  som först förklarade att hon forskat om regelverket kring Uber i olika länder med fokus på Tyskland, Sverige och USA. Hon kunde visa att utfallet för företaget varit annorlunda i alla tre länder, där USA har valt en strategi med avreglering.

Tyskland har å andra sidan valt att motsatt strategi genom aggressivt försvar av rådande förhållanden medan Sverige gått en mellanväg.

Ubers intåg ledde till olika problem i varje land men fyra huvudområden för konflikter kunde Thelen identifiera: 1) Konkurrens (licensiering), illojal konkurrens? 2) Arbetsfrågor, anställda eller oberoende entreprenörer? 3) Beskattning: Övervakning och beskattning av intäkter från plattformsinkomster och slutligen 4) Konsumentskydd: Är granskning av företaget tillräckligt? Kathleen Thelen och Johan Hedelin

Johan Hedelin, avdelningschef Konkurrensverket, fick möjlighet att presentera därefter, han menade att plattformsekonomin kommer förbättra konkurrensen och att vi på det stora hela inte behöver förändra vår konkurrenslagstiftning. Han sa vidare att  plattformsekonomin ger ett flertal effekter på konkurrensen. Bl.a. innebär det att mer resurser tillförs till marknaden, en risk att marknadskraften ackumuleras hos ett fåtal aktörer samt att marknadsstyrka måste utvärderas inte bara noteras som marknadsandelar på relevanta marknader. Sedan finns fortfarande begränsad erfarenhet från konkurrenslagstiftningen. 

Delningsekonomin är bra för konsumenterna och för konkurrens men ställer nya krav och skapar utmaningar för konkurrensmyndigheterna, sammanfattade Hedelin.

Fredrik Söderqvist

Seminariets sista presentatör var Fredrik Söderqvist, ekonom Unionen och doktorand Entreprenörskapsforum, som fokuserade på plattformarna och arbetsmarknaden. Han menade att målet från Unionens sida är att reglera genom dialog (med hot om ekonomiska sanktioner om ingen överenskommelse görs). En annan punkt han framförde var att självreglerande arbetsmarknadsregler passar bäst för den här typen av utmaningar. 

Förslaget landar i självreglering med bestämmelser för att förhandla asymmetrier. En liknande tvåsidig självreglering som av de nordiska arbetsmarknaderna.