Att lära av staden är titeln för Entreprenörskapsforums senaste rapport författad av forskarna Martin Andersson och Johan P Larsson. De har tittat närmare på vilka ekonomiska drivkrafter som driver människor och företag till städerna. Det visade sig att det är delning, matchning och lärande som förklarar stadens produktiva fördelar. Och för att främja staden krävs satsningar på bl a infrastruktur och bostäder, något det blev en intensiv diskussion om under seminariet.

Se webbutsändningen via Facebook

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH, och moderator Per Tryding, vice vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren samt ordförande Regionalpolitiskt forum, hälsade alla välkomna och lämnade över ordet till Johan P Larsson, forskningsledare Entreprenörskapsforum, som hade uppdraget att presentera rapporten Att lära av staden – ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv författad av honom själv och Martin Andersson, forskare Entreprenörskapsforum och professor BTH.

Johan Eklund

– Våra städer växer absolut och relativt. Storstadsregionerna svarar för 90 procent av tillväxten under 45-årsperioden 1968-2013. Det är endast mindre regioner och regioner långt ifrån storstadsområden som inte växer i lika hög grad.

Johan P Larsson berättade att förtätning länge har varit regel och att det inte är något Sverigefenomen. Det har pågått sedan medeltiden, då t.ex. Venedig och Florens växte till, sa Larsson.

Han berättade sedan hur mikrofundament förklarar hur produktiva resurser på en given yta kan ge upphov till ökande skalavkastning. Tre breda kategorier, delning (t.ex. tunnelbana), matchning (arbetsdelning och specialisering) och lärande (kunskapens skapande, spridning och ackumulation), förklarar stadens produktiva fördelar, fortsatte han. 

Johan P Larsson

-Flyttar du från Malmö till Göteborg blir du några procent mer produktiv, flyttar du från Göteborg till Stockholm ökar produktiviteten med ytterligare ca 5 procent.

Landsbygdens utmaning är att få tillgång till specialiserade tjänster, sådant som finns i städerna. Det är den största framtidsutmaningen. Det finns också ett betydande samberoende mellan stad och landsbygd. Närhet till ett stadsområde är en central faktor för landsbygdens sysselsättning och befolkningstillväxt.

-Det behövs en politik för människan – en rumsligt blind politik, avslutade Larsson.

Martin Andersson, medförfattare, kompletterade presentationen:

-Urbanisering är ett fenomen på många nivåer, det finns ett mini-urbaniseringsfenomen i många regioner runt om i landet. Rapporten handlar alltså inte bara om Stockholm, Göteborg och Malmö.

Martin Andersson

På frågan om var policyinsatser bör fokuseras svarade Andersson: på infrastruktur för digitalisering, diskussionen bör handla om hur vi kan realisera den potential som finns på området.

Julia Branting, samhällsbyggnadschef Burlövs kommun, var först ut som kommentator. Hon tyckte att de intressantaste delarna av rapporten handlar om täthet, hur vi skapar täthet och att det krävs så pass korta avstånd (gärna på kvartersnivå) för att få produktiva effekter. 

Julia Branting

-Trots detta är det kommunikationsnoder, t ex närheten till en tågstation, som är avgörande för prissättning av fastigheter, inte vilka företag som finns representerade i närområdet.

Katrien Vanhaverbeke, sektionschef lokal och regional utveckling SKL, tyckte att mikrofundamenten var intressanta, att lärande är viktigt och att det går att växa regionalt med stöd av ett universitet eller högskola i regionen.

-Många behöver t.ex. utbilda sig till sjuksköterskor, då måste man kunna göra det på rimligt avstånd.

Katrien Vanhaverbeke

Hon lyfte också frågan om vilken analysenhet vi egentligen talar om. I rapporten används region och stad, men inte funktionella arbetsmarknadsregioner. Sedan är kommunerna de enheter där de politiska besluten tas, det är viktigt att också få med dessa, sa Vanhaverbeke.

-Kommunerna är tvungna att ta hänsyn till kommungränser, men gör inte det i praktiken. Ett operahus behövs t.ex. inte i Burlöv, det finns i närområdet, sa Branting.

-En företagare bryr sig om en läns- eller regiongräns. För dem är det mer relevant om det t.ex. finns klusterdynamik i Burlöv, sa Andersson.

Tryding ställde ett antal snabba frågor. En handlade om myndigheter ska finnas i hela landet: Larsson menade att myndigheter är beroende av personal med väldigt specialiserad kompetens: Det har aldrig riktigt funkat att flytta dem, detta är symbolpolitik som jag inte tycker vi ska syssla med.

-Det är skillnad på att flytta respektive att starta en ny myndighet. Det går att ta fram en policy över var det är rimligt att förlägga ny verksamhet, sa Andersson.

Per Tryding, Katrien Vanhaverbeke, Julia Branting, Martin Andersson, Johan P Larsson

I den efterföljande diskussionen lyftes bl.a. frågor om infrastruktursatsningar och bostadsmarknaden. Julia Branting frågade varför den svenska staten aldrig satsar ordentligt på nationell infrastruktur. Larsson sa att hyresregleringen, plan- och bygglagen, överklagandesystemet och bullernormen, bland mycket annat, hindrar människor att flytta till ett nytt arbete.

-Effekten kommer att synas om några år när den sociala rörligheten sjunker. Det är först när ungdomar från landsbygd inte har råd att plugga i Stockholm som vi kan se politisk förändring, sa Andersson.

Vanhaverbeke frågade om vi bygger för rätt målgrupp? Det är de unga och icke resursstarka som behöver någonstans att bo. Avslutningsvis nämnde Larsson att bostadsproblematiken spiller över till andra städer:

-Spotify skickade ett offentligt brev och krävde åtgärder för bättre tillgång till bostäder i Stockholm. När inget hände skapade de istället 1000 nya jobb i New York.