Donationer och forskningsfinansiering – så bör regelverken tillämpas!

För att Sverige ska förbli en konkurrenskraftig nation måste svenska lärosäten hålla en hög nivå. Det kräver uthållig finansiering. Extern finansiering av universitet och högskolor har också ökat i betydelse. Idag står staten, forskningsråd och myndigheter för ca 65 procent av finansieringen. I stort sett alla lärosäten har numera en fundraising-enhet som arbetar för att dra in forskningsfinansiering. Men det finns oklarheter kring regelverken, framför allt när det gäller donationsförordningen och högskolelagen.

Donationsförordningen (1998:140) reglerar universitet och högskolors mottagande och förvaltning av donationer i form av bidrag till forskningsverksamhet. I en ny rapport diskuterar författaren Peter Melz, professor i finansrätt vid Stockholms universitet, bl a hur donationsförordningen bör tillämpas i olika avseenden och ger exempel på villkor som kan anses vara krav på otillåtna motprestationer.

 

I en efterföljande diskussion medverkar förutom Peter MelzPer Arwidsson, grundare Birthe och Per Arwidssons stiftelse, Pam Fredman, särskild utredare styr- och resursutredningen (STRUT) och tidigare rektor Göteborgs universitet, Eric Hamilton, donatorrelationer Lunds universitet, Mikael Östling, prorektor KTH, Mats Persson, Finansutskottet och ekonomisk-politisk talesperson (L) och Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH och KTH. Fler medverkande tillkommer.

 

När? onsdagen den 21 februari, kl. 12.30 – 14.00. Lunchsmörgås serveras från kl. 12.00
Var? Entreprenörskapsforum, Grevgatan 34, 3 tr. i Stockholm
Hur? Anmälan via anmälningsformulär

Följ oss på: