Så upphandlar den offentliga sektorn fler innovationer!

Den offentliga sektorn upphandlar för 600 miljarder kronor varje år. En sådan köpkraft kan användas för att stimulera tillväxt och innovation, exempelvis genom innovationsupphandling. Den 29 april lanserades den fjärde rapporten från Uppdrag Välfärd, Varför upphandlar inte offentlig sektor fler innovationer? vid ett fullsatt lunchseminarium hos Fores. I rapporten framkommer att innovationer dessvärre inte upphandlas i någon högre utsträckning i Sverige idag.

Karl

Karl Lundvall

Rapporten är författad av Karl Lundvall, ekon dr, och Carl von Utfall Danielsson, båda Copenhagen Economics. Karl Lundvall inledde seminariet med att förklara begreppen kring innovationsupphandling. De delas in i innovationsvänlig upphandling och upphandling av innovationer med olika former av underfunktioner. Innovationsupphandling kan också delas in i två olika klasser; saker som finns på marknaden och saker som inte finns på marknaden.

Karl Lundvall konstaterade att innovationer är bra och att det finns goda argument för att ha en stark forskningspolitik. Fokus har hittills legat på utbudssidan och för lite har satsats på efterfrågesidan där staten är den naturliga köparen.

– Konsensus är att det är för lite offentlig upphandling av innovationer.

Enligt Karl Lundvall finns det tre hinder. För det första törs inte upphandlingstjänstemännen upphandla nya innovationer eftersom det innebär större risk än att välja en etablerad tjänst eller produkt. För det andra vet de inte vad marknaden har att erbjuda och för det tredje saknar innovatörer djupare kunskap om de offentliga behoven.

Lösningen, enligt Karl Lundvall, är att kraftsamla organisationer och ta ett helhetsgrepp kring problematiken. Det bör också göras en så kallad horisontscanning som innebär en systematisk övervakning av nya innovationer. En tredje lösning är att föra dialog mellan innovatörer, brukare och offentlig sektor.

För att klara av detta bör innovationsupphandling ha politisk prioritering och uppföljning, kompetensen hos upphandlare inom offentlig sektor måste öka och kraftsamlingen av myndigheter är inte minst så viktig för att skapa en kritisk massa.

– Innovationsupphandling bör ses som ett centralt innovationspolitiskt verktyg.

BBHBDF

Björn Bergström, Henrik Brehmer och Daniel Forslund

Först ut i panelen var Björn Bergström, enhetschef för upphandlingsstöd på Konkurrensverket. Han berättade att myndigheten precis fått ett uppdrag att lyfta offentlig upphandlingoch lägga ett mer gediget fokus på uppföljning av offentlig upphandling. Björn Bergström menade att det måste finnas incitament för att upphandla innovationer. Dessutom måste hela kedjan vara involverad; organisationer måste ställa krav, ledningar måste uppmuntra till att upphandla innovationer och regeringen måsta ta sitt ansvar. Det måste också tillåtas en längre tidshorisont för att acceptera att innovationer intar marknaden.

– Det här är en kulturfråga!

Henrik Brehmer, Senior Vice President Capio, ifrågasatte i sin kommentar om det i över huvud taget går att upphandla innovationer, dvs administrera fram innovation utanför systemet. Han instämde också i rapportförfattarnas bild att det saknas kunskap hos upphandlarna, och menade tom att den kunskap som behövs aldrig fullt ut kommer att finnas.

– Hur upphandlas starkt lokalt ledarskap och en organisation och kultur som ständigt är förändringsbenägen? Det är viktiga faktorer för hur bra sjukvården faktiskt blir.

Tjänsteinnovationer är svåra att upphandla. Capio har dock varit verksamma i 20 år och gett svar på hur det går att förbättra sjukvården vad gäller kvalitet, produktivitet och kostnadseffektivitet, sa Henrik Brehmer.

S:t Görans sjukhus, som Capio driver, har samverkat med Stockholms läns landsting, och kontinuerligt gjort små förbättringar. Att beställaren måste leva nära innovationsmiljön framhävde Henrik Brehmer som viktigt. Det handlar om att sammanhängande göra saker ihop.

Daniel Forslund, chefsstrateg VINNOVA, avdelning Tjänster och IKT, ansåg att innovationsupphandling är extremt viktigt och berättade att det pågår ett arbete för att öka förmågan att efterfråga, sprida och använda innovationer i högre utsträckning. Det handlar bl a om att jobba för en kulturförändring med verksamhetsutvecklande verktyg för att upphandlaren ska våga tänka nytt.

– Upphandlaren behöver våga släppa taget och tillåta innovativt tänkande, att lägga mer fokus på behovet istället för att detaljstyra ett förfrågningsunderlag.

En del av rapportens förslag är redan uppfyllda. T ex är en kraftsamling av myndigheterna redan genomförd och 19 stora förkommersialiseringsprojekt är på gång. Det har gjorts mer än man kan tro, sa Daniel Forslund och tillade att det nu behövs mer av konkretion.

Helene Hellmark Knutsson, finanslandstingsråd i opposition och gruppledare, finans- och allmänpolitiska frågor (S), lyfte ytterligare en aspekt på innovationsupphandling, att den kan användas för att locka företag till Sverige och till Stockholmsregionen.

– En hög grad av innovation attraherar kvalificerad arbetskraft och ger tillväxt. Vi kan få nya och växande företag genom att använda de 600 miljarderna på ett effektivt sätt.

Att upphandla innovation i nära dialog med utföraren och samtidigt vara konkurrensneutral såg Helene Hellmark Knutsson som rätt väg att gå. Det gäller att diskutera vad det är som ska lösas och stimulera tillväxt i samarbete med företagen. Att hinder sitter i avtal som gör att innovationer, som t ex kan lösa patientnöjdhet, missas såg Hellmark Knutsson som olyckligt.

– Visst ska vi vara fega med skattebetalarnas pengar men vi måste också våga göra saker som inte går att utvärdera på ett par års sikt. Ibland har vi politiker ett kortsiktigare perspektiv – för att vi ska bli valda eller återvalda – än de riskkapitalister vi älskar att hata.

Helene

Helene Hellmark Knutsson

I den efterföljande paneldiskussionen diskuterades de politiska prioriteringarna kring innovationsupphandling vidare. Konkurrensverkets stödjande uppdrag belystes samt goda exempel på innovationsupphandling som vaskas fram. Andra frågor rörde innovationstävlingar och kulturskillnader mellan privat och offentlig sektor. Panelen var avslutningsvis överens om behovet att våga använda den offentliga sektorn för att såväl stärka näringslivet som att skapa mer kompetenta upphandlare och beställare.

HHKochPB

Helene Hellmark Knutsson (S) och Pontus Braunerhjelm (moderator, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH)

Följ oss på: