Bolagsbeskattning och entreprenörskap

Onsdagen den 15 oktober lanserade Entreprenörskapsforum en skuggskatteutredning som analyserat Företagsskattekommitténs förslag. Entreprenörskapsforums forskare och skatteexperter har belyst framtidens bolagsbeskattning ur ett entreprenöriellt perspektiv i en rapport som presenterades vid det fullsatta lunchseminariet. Frågor om Företagsskattekommitténs förslag konsekvenser för entreprenörskapet i Sverige samt om förslagen ger förutsättningar för fler och växande företag diskuterades av den välrenommerade panelen.

Johan Eklund, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor Internationella handelshögskolan i Jönköping, var dagens moderator och hälsade alla välkomna.

Johan Eklund
Johan Eklund

Avskaffade ränteavdrag och utrymme för lägre bolagsskatt

Åsa Hansson, docent Lunds universitet och IFN samt ledamot i Företagsskattekommittén, inledde sedan med att presentera en kort sammanfattning av det förslag som Företagsskattekommittén presenterade den 12 juni i år.

– I korthet innebär förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2016, att avdragsrätten för negativa finansnetton avskaffas, att ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst införs, liksom en bankskatt och en övergångsfinansiering med halverade förlustavdrag.

Bakgrunden till förslaget menade Hansson vara dels snedvridningen med avdragsgilla räntor, icke-avdragsgilla utdelningar och lånefinansiering, dels skattekonkurrens och urholkning av skattebasen där företagsskattebasen har blivit allt mer mobil och svårbeskattad. Därtill kommer en internationell skattekonkurrens med allt lägre skattesatser samt företag som ägnar sig åt skatteplanering.

– Det är främst multinationella företag som skatteplanerar och urholkar skattebasen och på så sätt snedvrider konkurrensen.

Åsa Hansson
Åsa Hansson

En bidragande orsak till förslaget är finanskrisen som resulterade i fler regleringar för ökad finansiell stabilitet inom företagssektorn. Detta för att minska den skattemässiga fördelen av att vara högt belånad. Som förslag på lösning presenterade Hansson förslag om att bl a avskaffa ränteavdrag och ge utrymme för lägre bolagsskatt. Effekterna av förslagen skulle bli att investeringar som finansieras med eget kapital blir mer lönsamma, att det inte finns någon anledning att skattemässigt gynna lånat framför eget kapital och att det därmed blir ett effektivare skattesystem. Dessutom försvinner s k räntesnurror och spelreglerna blir mer rättvisa.

Problem med reformen skulle kunna vara att halverade förlustavdrag och nekade ränteavdrag slår hårt mot nya innovativa företag och stora investeringar som generar vinst på längre sikt samt att olönsamma företag får betala högre skatt. För att utforma skatteregler som gynnar entreprenörskap föreslog Hansson att erbjuda justeringar och alternativa förslag, t ex övergångsreglar med gradvis införande över 3 år, att minska spänningen mellan beskattning av kapital och arbete, införa personaloptioner samt att se till att förlustavdrag inte går förlorade vid ägarbyten.

Arvid Malm
Arvid Malm

Radikalt men sunt om förändringarna fasas in

Arvid Malm, forskare Entreprenörskapsforum, KTH och redaktör för skuggskatteutredningen ställde inledningsvis frågan vad som bör göras med kommitténs förslag. För det första uppmanade Malm regeringen att ta det lugnt med införandet, skuggutredningen föreslog att Sverige bör gå fram försiktigare än i kommitténs upplägg och fasa in en förändring av ränteavdragen på ett sådant sätt att företagen hinner anpassa sig till det nya systemet. Andra förslag var att inte halvera förlustavdragen, att ta fram nya optionslösningar samt minska spänningen i 3:12-systemet.

– Förslaget är i stort sett sunt men det viktigaste är att anpassa det så mycket som möjligt efter verkligheten.

Konkreta förslag från skuggskatteutredningen är att beskatta stora aktieförsäljningar i 3:12-bolag på samma sätt som passiva ägare av onoterade aktier, att ta bort karenstiden i 3:12 om utomstående har rätt till minst 30 procent av avkastningen, att ägarbyten inte bör påverka rätten att utnyttja underskottsavdrag samt att främja informellt riskkapital. Förslaget till ny företagsbeskattning är sammanfattningsvis radikalt och förknippat med möjliga problem men också originellt och i grunden sunt. Det gäller för regeringen att det bästa ur kommitténs förslag plockas fram samtidigt som de värsta fallgroparna undviks.

Elisabeth Thand Ringqvist
Elisabeth Thand Ringqvist

Avsaknad av entreprenörskap och jobbskapande

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna, var först ut att kommentera förslagen och frågade direkt efter dynamiken och entreprenörskapet. Fanns det med i direktiven?

– Min tolkning är att dynamik och entreprenörskap inte prioriteras, sa Ringqvist.

Thand Ringqvist uttryckte och att det var märkligt att förslaget inte berör sambandet mellan kapital och talang och undrade hur kapitalet ska komma till Sverige.

– Skuggutredningen visar tydligt att tillväxtbolag är beroende av lån.

Vidare menade Thand Ringqvist att Företagsskattekommitténs konsekvensanalyser är ganska grunda. De tittar inte alls på entreprenörskaps- och jobbskapande. Entreprenörerna själva klarar sig alltid men jobben i företagen blir lidande. För att främja sysselsättningen behövs en mer genomgripande skattejustering, avslutade Thand Ringqvist.

Thomas Östros
Thomas Östros

Behov av en bredare skattereform

Thomas Östros, vd Svenska Bankföreningen, tyckte att skuggskatteutredningen var en intressant rapport med viktiga åsikter. Han konstaterade att Sverige är en starkt sparande ekonomi och att vi har haft en lång period av låga investeringar.

– Vi lever i en miljö av bankkrisens effekter med ökade regleringar och hårda belåningskrav.

Östros menade att vi måste värdera strukturella förändringar, se över skattesystemet i sin helhet och sätta stopp för t ex skatteplanering via räntesnurror. Han menade att förslaget som Företagsskattekommittén lagt fram är ett extremt komplicerat förslag som inte gör en översyn av skattesystemet totalt sett.

– Att komplicera förslaget med avgränsningar skapar instabilitet i skattesystemet.

Avslutningsvis sa Östros att han inte tycker att förslaget bör genomföras utan önskade istället att en ny utredning tillsätts som tar ett vidare grepp över hela skattesystemet. Panel1
Thomas Östros och Elisabeth Thand Ringqvist

Likställ inkomstskatten och kapitalskatten

Erik Åsbrink, tidigare finansminister (S), ledamot Entreprenörskapskommittén och ordförande Handelshögskolan i Stockholm mm, fastslog inledningsvis att han är positiv till Företagsskattekommitténs förslag om likabehandling av eget och lånat kapital. Han konstaterade dock att det finns vissa problem där fastighetsbranschen skulle kunna bli missgynnade.

– I den mån det får negativa effekter för bostadsbyggandet är det ingen tvekan om att det är problematiskt.

Erik Åsbrink
Erik Åsbrink

Åsbrinks huvudsakliga kritik mot Företagsskattekommitténs förslag var dock att den förvärrar spänningarna mellan beskattningen av arbete och kapital. Efter skattereformen 1991 infördes 30 procents skatt på kapitalinkomster och progressiv skatt på arbetsinkomster, högsta skattesatsen var då drygt 51 procent. Den här spänningen motiverade särskilda regler för att förhindra överföring av inkomster, från högt beskattade arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster.

Reglerna utsattes för stark kritik, i de få fall som systemet inte fungerade, menade Åsbrink. Detta fick som konsekvens att successiva lättnader infördes. Som följde har 3:12-reglerna, som tidigare varit en spärr mot skatteundanflykt, numera övergått att vara en stimulans till skatteundandragande. Om Företagsskattekommitténs förslag går igenom sänks bolagsskatten till 16,5 procent vilket förvärrar problemet ytterligare, ansåg Åsbrink, och tillade att det är ett väldigt starkt argument mot att genomföra reformen.

– När det gäller skuggskatteutredningen, så konstaterar jag att en rad av förslagen skulle, kanske inte rasera statsfinanserna, men innebära betydande kostnader.

Åsbrink menade att den största effekten skulle komma av att sätta ett tak för sociala avgifter och resultera i ett skattebortfall på tiotals miljarder kronor. Avslutningsvis föreslog Åsbrink att i största mån likställa beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster.  Gör man det och kan finansiera det så kan 3:12-reglerna skrotas, de blir onödiga, menade han.

Mikael Lundholm
Michael Lundholm

Bra signalvärde att sänka bolagsskatten

Michael Lundholm, professor Stockholms universitet och tidigare statssekreterare (M) ansåg inledningsvis att Företagsskattekommitténs förslag i grund och botten var bra. Dessutom ansåg han att en sänkning av den nominella företagsskattesatsen var ett bra signalvärde i den internationella konkurrensmiljön. Vad gäller konsekvenserna av förslaget menade Lundholm att de företag som är högt beroende av nuvarande system drabbas.

– Skattesystemet har alltid konsekvenser. Nuvarande system är uppbyggt för att uppmuntra till mer lån än eget kapital i finansieringen, och det är klart att företag anpassar sig.

Panel2
Michael Lundholm, Erik Åsbrink och Johan Eklund

Lundholm menade vidare att fastighetssektorn som förlorande sektor ska jämföras med att den genomsnittliga skatten som denna sektor betalar är relativt låg i jämförelse med andra sektorer.

– Får detta konsekvenser när det gäller bostadsbyggnation är det ett problem som måste hanteras men jag är övertygad om att det finns lösningar på detta.

Till sist ansåg Lundholm att det är bra att en utredning sker på området vad gäller incitamentsprogram och optionsbeskattning, annars riskerar det att öppna upp ett nytt spår av typen 3:12. Lundholm höll även med Åsbrink, när han kritiserade förslaget för att det ökar spänningarna i 3:12-systemet.  Det leder till en ohållbar situation och måste ses över, något som Entreprenörskapskommittén kan göra, avslutade han.

Slutpanel
Paneldiskussion

Slopa den statliga inkomstskatten

När så seminariet började lida mot sitt slut samlades de medverkande för en paneldiskussion. Åsa Hansson inledde med att påpeka att hon kunde hålla med i skuggskatteutredningens förslag om att inte hasta igenom förslagen. Hon menade att de kommer att lyssna på remissinstanserna som kommer ha stort inflytande över frågan. Åsa ansåg dock att det kan vara problematiskt att ha hög beskattning på kapital då detta kan leda till att många jobb och investeringar förloras.

– Vi kanske bör göra en total översyn av skattesystemet, där en omläggning från inkomstskatter görs mot en större andel fastighetsbeskattning, sa hon avslutningsvis.

Erik Åsbrink fick utrymme att replikera på Åsa Hanssons kommentar och menade att han förordar sänkt skatt på arbetsinkomst. Han ansåg vidare att kapitalskatten endast skulle höjas till den ursprungliga nivån på 30 procent.

– Att återgå till denna nivå är naturligtvis en skärpning, då det är tillbaka på intentionen i början av 90-talet. Men jag förordar även att den statliga inkomstskatten slopas, då har vi en kommunalskatt som är marginellt högre än kapitalskatten. Det kräver dock betydande finansiering som sträcker sig längre än införandet av en fastighetsskatt.

På detta svarade Arvid Malm, att om Åsbrinks förslag infördes fanns det ingen anledning att genomföra skuggskatteutredningens förslag, då läget skulle vara ett helt annat. Malm menade att skuggutredningen främst är designad att ge små förslag som kan pressas in vid ett litet reformutrymme. Thomas Östros sa i sin avslutande kommentar att Företagsskattekommitténs förslag inte bör införas. Detta då riskerna är allt för stora, inte bara för fastighetsbranschen utan också för småföretag. Han menade dock att förslaget kunde fungera som underlag i en bredare skattereform.

Slutpanel2
Paneldiskussion

Seminariet avslutades med en publikfråga från Joachim Skoogberg som undrade om det finns någon koppling mellan Riksbanken och den diskussion som först idag. Hansson fastslog att Riksbankens räntepolitik kan få omedelbara effekter på ekonomin medan skatter inte direkt är designade att stimulera vissa branscher.

– Skattepolitiken ska inte agera konjunkturinstitut, det finns andra sätt att påverka.

Thand Ringqvist svarade att räntan för företag med färre än tio anställda ligger på omkring sju procent. Detta innebär enligt henne att effekten av räntesänkningar inte omedelbart slår igenom hos de små företagen. Lundholm menade avslutningsvis att finanspolitiska åtgärder är svåra att använda konjunkturpolitiskt, men det kan vara lättare att finansiera olika finanspolitiska åtgärder i en högkonjunktur.

Följ oss på: