Världens väg till välstånd enligt Deirdre McCloskey

Onsdagen den 5 november arrangerade Entreprenörskapsforum Swedish Schumpeter Lecture 2014. Årets föreläsare var Deirdre McCloskey, professor i ekonomi, historia, engelska och kommunikation vid University of Illinois, Chicago, som talade på temat How We Actually Got Rich: The Liberal Plan of Equality. Hon berättade engagerat och övertygande om hur attityder till företagande och innovation lyft den ekonomiska utvecklingen i världen.

Attitydförändring vägen till välstånd

Professor Deirdre McCloskey är en välkänd ekonom och historiker som har skrivit 16 böcker och nästan 400 artiklar om bl a ekonomisk teori, ekonomisk historia, filosofi, feminism och etik. Hon har beskrivits som en konservativ ekonom men menar själv att hon snarare är en progressiv, kristen och postmodern förespråkare av fri marknadsekonomi.

 

Deirdre McCloskey2

Deirdre McCloskey

Deirdre McCloskey inledde sitt anförande med att säga att hon är en stor beundrare av Joseph Schumpeter – den österrikisk-tysk-amerikanske nationalekonomen som främst är känd för sina studier av ekonomisk utveckling, innovation och kreativ förstörelse.

När Schumpeter gav ut sitt först verk 1911 rådde en väldigt pessimistisk bild av vår framtid, sa McCloskey. Världen var fattig. Sedan dess har något som hon själv kallar ”The Great Enrichment” (sv ”det stora berikandet”) ägt rum och tack vare nya uppfinningar har världen blivit rikare.

– Så vad tror ni är den största ekonomiska förändringen de senaste fyrtio åren, frågade McCloskey retoriskt.

Enligt McCloskey hade den stora depressionen 1929 inte så stor påverkan på den världsekonomin som de flesta verkar tro. Det tog, enligt henne, bara ett år för världen att återhämta sig.

Deirdre McCloskey

Deirdre McCloskey

– Den största förändringen är att den ekonomiska utvecklingen sprider sig över världen. Länder som Kina och Indien har på väldigt kort tid fått en betydande skjuts i form av en förbättrad ekonomisk utveckling. Hur har då detta skett?

I början av 1800-talet betydde ordet innovation något farligt, nämligen att något skulle förändras. Imperialism förekom fortfarande, men det har aldrig gjort ett land rikt, menade McCloskey. Det är varken exploatering, investeringar eller sparande som har byggt vårt välstånd. Så vad är det då som gjort världen rikare? Enligt McCloskey har det skett en ideologisk och sociologisk förändring.

– Den stora förändringen är sprungen ur etik och retorik, hur vi människor ser på varandra.

I sin senaste bok Bourgeois Dignity: Why Economics Can’t Explain the Modern World argumenterar McCloskey för att en ideologisk förändring, en tro på det fria utbytet, som inneburit ett skifte i fokus mot företagande och innovation. Det är alltså kapitalismen och fria marknader som har gjort oss rikare, i kombination med att vi har fått större respekt för varandra och att vi tillsammans vill uppnå det som är bäst för alla.

Som råd inför framtiden lyfte McCloskey fram att fortsätta vårda kapitalismen samt att släppa fram entreprenörer som vågar ta risker, vara innovativa och förändra världen till det bättre. Hon uppmanade att underlätta för människor att arbeta över världens gränser och låta individer göra det de är bäst på: Lämna människor i fred och låt dem vara kreativa.

 Både kvinnor och män har idag alla möjligheter att göra precis vad de vill, avslutade McCloskey.

Ekonomisk ojämlikhet leder till demokratisk instabilitet

Monika Arvidsson, utredningschef tankesmedjan Tiden, påbörjade sin presentation med att konstatera att inkomstskillnaderna i samhället stiger. Fortfarande finns många fattiga hushåll och ojämlikheten mellan könen består.

– En städerska får jobba 59 år för att komma upp i samma summa som en vd för ett större företag tjänar på ett år.

Om trenden fortsätter kommer inkomstskillnaderna vara lika stora som vid förra seklets början, menade Arvidsson.

– Det är inte ett steg framåt.

Monika Arvidsson

Monika Arvidsson

Den demokratiska situationen hamnar också i obalans, ansåg hon. De rika kan i större utsträckning delta i det politiska livet och har större möjligheter att influera politiken. Jakten på vinster leder inte heller till socialt ansvarstagande, bara till ett fokus på konsumtion. Avslutningsvis ville Arvidsson se större balans mellan marknaden och demokratin. En löst reglerad finansmarknad tjänar inte samhället bästa.

– Kapitalism är bra, men den måste skapa värde för gemene man.

Efter Arvidssons anförande fick Deirdre McCloskey möjligheten att replikera. Hon fastslog att hon kunde relatera till Arvidssons åsikter.

– Jag har varit marxist, jag har varit socialist, jag har varit det mesta, för guds skull jag har till och med varit man!

Med det sagt ansåg McCloskey att vi aldrig varit så jämlika som nu och att frågan inte handlar om relativ fattigdom utan absolut fattigdom. McCloskey betraktade Arvidssons synsätt som nationalistiskt då bekämpning av relativ fattigdom endast fokuserar på Sverige medan fokus på absolut fattigdom kan hjälpa fler globalt.

Hotet från den fria marknaden

Jesper Roine, docent i nationalekonomi SITE, berättade inledningsvis att han till största delen håller med McCloskey bl a om vikten av fritt utbyte mellan individer. Det finns dock vissa punkter som han ansåg behöver reflekteras mer över. För det första fann Roine, i likhet med Arvidsson, att de extremt rika kan influera politiken i högre utsträckning, vilket kan medföra en rörelse bort från marknadsekonomi. Som exempel tog han USA:

 – Vissa av de reformer som genomförts i USA på senare tid har inte varit marknadsekonomiska.

Roine fortsatte och påpekade att den fria marknaden och globaliseringen uppfattas som hotfull av vissa grupper. Ett företag som t ex Saab kan endast tillåtas gå under om medborgarna vet att det finns skyddsnät som plockar upp dem som förlorar sina jobb. Därmed finns incitament att behålla en politik som omfördelar tillgångar eftersom marknadsekonomin skyddas.

Jesper Roine

Jesper Roine

– Innovationer kommer inte bara från en individ, de kommer från hela befolkningen.

Jesper Roine kunde följaktligen se ytterligare en poäng med viss omfördelning av tillgångar. Om inte alla får möjlighet att nå sin fulla potential går vi miste om mycket talang, ansåg han slutligen.

Deirdre McCloske svarade Jesper Roine genom att påtala att hon inte hade något emot att betala skatt men att det fanns problem med en alltför stor stat.

– Staten ska inte vara en arbetsförmedling för de med universitetsexamen.

Slutligen kunde hon tänka sig en nationell inkomstgaranti men inte en minimilön, eftersom en sådan stänger ut många från arbetsmarknaden.

Stödet för marknadsekonomi faller

Eftermiddagens sista talare var P J Anders Linder, chefredaktör Axess Magasin, han kunde inledningsvis berätta att Sverige nyligen firade 150 årsjubileum av införandet av fri företagsamhet. Denna reform lade grunden för välstånd och minskade klyftor, ansåg han.

– Om McCloskey har rätt är den största gåvan vi har tron på den fria marknaden, entreprenörskap och det fria utbytet.

PJ Anders Linder

P J Anders Linder

Linder kunde fortsättningsvis indikera att det finns en svajande tro på marknadsekonomin. Endast 70 procent av USAs befolkning ser positivt på marknadsekonomin, motsvarande siffra för Spanien är 45 procent. Anmärkningsvärt är att den högsta siffran registrerades i Vietnam med 95 procent.

 – Vi bör se över hur vi tagit hand om tankesättet, har affärsfolk agerat kortsiktigt och varit ansvarslösa i sitt agerande, frågade Linder avslutningsvis.

Deirdre McCloskey inflikade att många tror att mer av statliga ingrepp behövs för att lösa problem. Sverige representeras ofta under 1900-talet av folkhemmet med en husmor som lagar mat åt hela familjen. Det kan ge en romantiserad bild i efterhand. Denna typ av samhälle ska dock inte tvingas på nio miljoner människor, sa McCloskey.

Häng de rika från lyktstolparna!

Publiken fick till sist chansen att ställa frågor, den första ställde Bruce Lyne, KTH, som undrade om det konsumtionssamhälle vi har idag kan stödja fler rika i världen. McCloskey svarade att fokus på konsumtion ligger fel. Många tror att hög konsumtion är detsamma som bra ekonomi.

 – Tänk om vi inte behövde uppfinna nya saker utan bara konsumera för att öka vårt välstånd. Det är ekonomiskt nonsens!

Faran är att människor tror att det räcker med att konsumera, tillade Jesper Roine. Tron på konsumtion leder till att mer pengar trycks och att folk lånar mycket, det är inte bra för ekonomin menade han.

– Konsumtion är inte problemet, för lite investeringar är däremot ett problem, inflikade Monika Arvidsson.

Panel McCloskey

P J Anders Linder, Jesper Roine, Monika Arvidsson, Deirdre McCloskey, Johanna Palmberg

Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, fick chansen att ställa en fråga. Han ville veta vad som kan göras åt den pessimistiska synen på marknadsekonomin. Deirdre McCloskey ansåg att forskare och andra debattörer borde agera broar mot folket. Staten ska inte tala om att marknadsekonomi är bra, det blir bara fel tillade hon.

– Staten har tidigare talat om för oss att vi ska bli radikala miljökämpar, och i Sverige går folk ut och dyrkar skogen, den radikala miljörörelsens läror har förts ut i skolorna, sa McCloskey.

Hon menade vidare att denna typ av radikala rörelser inte är ett förnuftigt sätt att se på världen, och att det är sådant som sker när staten får styra.

Claes Gustafsson, KTH, ställde seminariets sista fråga till McCloskey, han ville veta om absolut ekonomisk jämlikhet är bra för ekonomin.

 – Jag tror inte det kommer att hända, om det skulle göra det är det varken bra eller dåligt för ekonomin.

McCloskey fortsatte och berättade att hon började studera ekonomi för att hjälpa arbetarklassen, men ansåg att vi inte bör fokusera på distribueringen av tillgångar.

– Om de rika orsakar fattigdom, häng dem från lyktstolparna!

Att ta de rikas pengar och ge till de fattiga påverkar inte deras inkomster i det långa loppet, ansåg McCloskey. Hon menade att en fri marknad däremot har möjlighet att ge fattiga en högre inkomst på längre sikt.

utdelning, Schumpeter. McCloskey

Deirdre McCloskey, Pontus Braunerhjelm

Innan Deirdre McCloskey gick av scenen fick Entreprenörskapsforums vd, Pontus Braunerhjelm, möjlighet att överräcka ett diplom och tacka henne för att hon medverkat i Swedish Schumpeter Lecture 2014. Seminariet avslutades med ett mingel där McCloskey fick chansen att föra fler givande diskussioner med seminariets deltagare.

Följ oss på: