Sociala innovationer förnyar och förbättrar Sverige

Den 27 oktober lanserades policysammanfattningen Vad betyder social i sociala innovationer, skriven av Johanna Palmberg, ekon dr och forskningsledare och Marcus Larsson, båda Entreprenörskapsforum. Även om ämnet är relativt obeforskat är sociala innovationer inget nytt utan har lagt grunden till dagens välfärdsutbud. Både statens och företagens ansvar stod i fokus när sociala innovationer och deras roll i samhällsutvecklingen diskuterades vid lanseringsseminariet.

Bild_2

Tomas Bokström, Anna Edwall och Johanna Palmberg

 

Sociala innovationer förbättrar samhället

Johanna Palmberg gav inledningsvis en översikt av fältet kring sociala innovationer och samhällsentreprenörer och deras förmåga att föra samman entreprenörskap med samhällsinsatser. Det finns många exempel på hur innovativa lösningar både ger en social och en ekonomisk effekt, där t ex Florence Nightingales enkla förändringar av fältsjukvård, som räddade många liv och lade grunden till hur modern sjukvård bedrivs, kanske är mest känt och illustrativt. Miljörörelsen är ett mer nutida exempel.

Johanna Palmberg berättade att en viktig del i hennes arbete är att definiera vad som skiljer sociala innovationer från andra innovationer och pekade på att det väsentliga med prefixet social är att det finns ett syfte att förbättra för andra människor och att det finansiella intresset inte är drivande.

– Med ”social” menas en förstärkning av den sociala välfärden på makronivå genom förbättrad livskvalité eller ökad livslängd.

 

Investeringsfonder, pay for success och skatteincitament

Intresset för sociala innovationer är stort och har ökat och har blivit en viktig grundpelare för samhällsutvecklingen. Intresset för att lösa samhällsproblem med affärsmässiga metoder finns både från finansierande aktörer och individer och båda spelar vitala roller. Även om ämnet är relativt nytt inom forskningen så har det funnits länge.

– Stora delar av dagens välfärdsutbud bygger på tidigare sociala innovationer.

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer kan teoretiskt förstås ur en mängd olika perspektiv; Palmberg noterar att redan Schumpeter, entreprenörskapsforskningens fader, lyfte det icke-ekonomiska entreprenörskapet. Han betonade att även de icke-ekonomiska uppfinningarna måste klara marknadens test för att få räknas som innovation.

En viktig aspekt är hur sociala initiativ kan finansieras och med vilka medel staten kan uppmuntra sociala innovationer. Johanna Palmberg lyfte t ex investeringsfonder (där privata och offentliga medel matchas), tävlingar med kontantvinster, utfallsbaserade kontrakt (pay for success), skatteincitament, nätverk och en decentralisering av beslutsfattandet som möjliga vägar att stimulera sociala innovationer och entreprenörer.

 

Ställ hårdare krav på resultat och kvalitet!

Harry McNeil, vd Hero Sverige, har en bakgrund inom företagande med samhällsvinster. För närvarande är han vd för Hero, ett företag som driver asylboende. Han ville först inte ta jobbet, berättade han.

– Företag som driver asylboenden står för den värsta sortens rovkapitalism tänkte jag. Och just därför sa jag ja.

Även om glappet mellan att göra gott och att tjäna pengar fortfarande är för stort tycker McNeil att utvecklingen går åt rätt håll.

– Nu förstår även näringslivet att det sociala spelar roll. Nu vågar vi prata om att lösa problem.

Harry McNeil efterlyser en diskussion kring både företagens och det offentligas roller i att lösa samhällsutmaningar. Ökade krav från beställaren vid offentlig upphandling och skärpta regler efterfrågades. T ex är asylmarknaden orimligt oreglerad.

– Ställ krav, var hård, följ upp – så får vi bort de oseriösa aktörerna!

Bild_1

Harry McNeil, Tomas Bokström och Anna Edwall

 

Staten bör tänka mer som näringslivet

Offentlig sektor har ingen kultur av uppföljning och kravställan menar Tomas Bokström, projektledare Sociala Investeringar SKL, och det är anledningen att så få krav ställs på externa aktörer.

Bokström arbetar med ett program om psykisk hälsa på SKL och arbetar med att stötta kommuner i att använda sig av sociala investeringsfonder och utfallskontrakt. Han pekade på behovet av konkretisering av metoder och mekanismer.

– Staten måste tänka mer som näringslivet och sätta fokus på resultat och mål. Det handlar mycket om att ställa krav.

Anledningen till att nuvarande system kring upphandling fungerar så dåligt tror Tomas Bokström beror på att det saknas systematik inom offentlig sektor. Vi måste hitta belöningsmekanismer, mätbarhet och jämförelser. Idag har vi inget språk för detta, avslutade Bokström.

 

Utmaningsdrivna utlysningar för bäst resultat

Anna Edwall, ansvarig för Vinnovas program Social Innovation, berättade om hur Vinnova arbetar för att stimulera sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Edwall med en bakgrund inom socialt entreprenörskap och hållbarhetsfrågor arbetar för att föra in det sociala perspektivet i Vinnovas arbete. Frågor om vem och vad som förnyar Sverige är centrala och även vad Vinnova, som beställare, frågar efter och tillmäter värde.

– Hur beställningen ser ut är en kunskapsfråga. Att reducera den till en politisk fråga om stor eller liten välfärd är okunnigt!

Vinnova gör utmaningsdrivna utlysningar. Där ett behov identifieras försöker Vinnova komma in och uppmuntra och stötta initiativ. Anna Edwall pekade även på att det finns många stuprör som måste bryggas, att olika aktörer måste samarbeta för att komma framåt och att Vinnovas roll som pengapåse många gånger är avgörande för att aktörer kan få tid att arbeta med samhällsutmaningar. Slutligen tryckte Edwall på företagens samhällsansvar.

– Det är skamligt att företagens roll i att lösa samhällsutmaningar inte diskuteras mer.

 

Följ oss på: