Allt hetare med filantropi

Kerstin Fagerberg, Erik Hägglöv, Ingrid Lomfors och Pontus Braunerhjelm

Donationer, kultur, stiftelser, lokala satsningar och ekonomisk tillväxt var snackisarna under ett av Entreprenörskapsforums flera Almedalsseminarier. Att filantropi blir allt viktigare i det svenska samhället kunde bekräftas av talarna, tidigare tillkom en stiftelse om året, nu bildas en stiftelse i veckan.

Donationer skapar en positiv tillväxtspiral
Andrew Carnegie var en hård amerikansk affärsman i stålbranchen som kom att bli en ledande filantrop. Han skrev boken ”The gospels of wealth” om de förmögnas skyldighet att ge tillbaka till samhället. Det blev en ledstjärna för det amerikanska samhället och var även en del av en svensk tradition under flera decennier. När skatterna sedan höjdes mattades traditionen av, sa Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH, inledningsvis.

Pontus Braunerhjelm presenterade bakgrunden till det Filantropiska forum som Entreprenörskapsforum nyligen startat. Och han kunde visa på att donationer skapar en positiv tillväxtspiral. Vanligast är att donationer till skolor, forskningsinstitut och universitet ger tillväxteffekter men ny forskning visar att även donationer till kulturella ändamål – som stärker livskvalitetsfaktorer – har positiv effekt.

– Staten bör främja donationer i och med att det behövs många olika kanaler som utmynnar i positiv ekonomisk tillväxt.

Filantropi – ett samhälleligt venture capital
I USA uppgår donationsvolymen till två-tre procent av BNP per år och det finns generösa avdragsmöjligheter. Filantropi ses av det amerikanska finansdepartementet som ett “samhälleligt venture capital”, något som bl a hänger ihop med en annan värdegrund – där ett deltagande i samhälleliga frågor är mer accepterat.

Braunerhjelm hävdade att intresset är svagt i Sverige, upplevelsen är att jag donerar via skattsedeln.

– Men ett uppvaknande är i sikte, ett ökat intresse bland förmögna och företagsledare kan noteras men den politiska acceptansen är dock svag och avvaktande.

I och med globaliseringens effekter och den demografiska utvecklingen med en oändlig efterfrågan på offentliga medel tror Pontus Braunerhjelm att filantropi kommer att bli allt viktigare.

– Kanske måste vi tänka mer anglosaxiskt, avslutade han.

Med uppdrag att hitta nya finansieringsmodeller för kultursektorn
Ingrid Lomfors
, chef Kulturbryggan, var först ut av de efterföljande kommentatorerna och berättade om Kulturbryggans uppdrag att hitta och pröva nya finansieringsmodeller och stöd för kultursektorn.

– Vi kommer att dela ut 50 miljoner kronor i förhoppning att pengarna kan förmera sig genom samverkan med andra aktörer.

Det är första gången en myndighet fått i uppdrag att pröva nya finansieringsmodeller. Syftet är också att man ska ge förslag till hur verksamheten skulle kunna permanentas och vilka effekter arbetet har på kultursektorn.

Dagens donatorer vill ha mer kontroll över sina pengar och vad de går till. Donatorerna är mer angelägna om vilken konst som ska visas, vilka som ska sitta i styrelser osv. Vad får detta för konsekvenser för kulturen, frågade Ingrid Lomfors, här finns det möjlighet att utvärdera hinder och möjligheter.

Numera bildas en stiftelse i veckan
Därefter var det dags för Kerstin Fagerberg, redovisningsexpert på SEB och ordförande i Föreningen Stiftelser i Samverkan, att ta vid. Hon bekräftade att det ser annorlunda ut idag:

– Tidigare tillkom en stiftelse om året, nu bildas en stiftelse i veckan.

Många som utbildat sig i Sverige men gjort sig en förmögenhet i USA vill lämna tillbaka något till samhället. Därför startar de en stiftelse här. Det bekräftar att den amerikanska andan börjar komma till Sverige. Skillnaden är dock att många som skapar stiftelser inte vill ha offentlighetens ljus på sig, menade Fagerberg.

– Det finns ett stort intresse att starta en stiftelse inom kultur och miljö. Problemet är att dessa frågor inte är skattebefriade som allmännyttigt ändamål som t ex vård, forskning och utbildning är.

En utredning kring att vidga det allmännyttiga begreppet pågår och levereras förhoppningsvis i början av 2012. Bland annat utvärderas om en ideell stiftelse kan anses likvärdig med en vanlig stiftelse. Det finns dock stoppklossar så det gäller att debattera mycket och att ligga i kring frågan, avslutade Kerstin Fagerberg.

Ulrika Stuart Hamilton, vice VD Entreprenörskapsforum och seminariets moderator undrade över beloppen som dagens stiftelser bygger på. Kerstin Fagerberg sa att det krävs tre till fem miljoner kronor för att starta en stiftelse men att hon nyligen hjälpt en stiftelse med 600 miljoner som grundslant.

Kultur och mångfald kan ge lokal skjuts
Sist ut av kommentatorerna var Erik Hägglöv, ordförande Sparbankernas riksförbund och VD för Sparbanken Nord. Han berättade att de 62 lokala sparbankerna runt om i landet har 150 års erfarenhet av donationer.

– 1937 betalade min bank Piteås första ambulans. Sparbankerna lägger årligen tio procent av vinsten, ca 200 miljoner kronor, på samhällsprojekt och det är alltså redan skattade pengar.

Regioner ska förstärka och utveckla det de är duktiga på. I Piteå finns en musikhögskola som nu får en orgel i 40-miljonersklassen. Sparbanken Nord stödjer nu utbildningen av individer i att använda orgeln som ska kunna spelas över internet. Genom satsningar på kultur och mångfald kan orter med svag tillväxt få en skjuts framåt, hävdade Hägglöv.

Ingrid Lomfors och Pontus Braunerhjelm

Att bidra visar att du är en del av en gemenskap
I den efterföljande diskussionen diskuterades filantropers drivkrafter. Ingrid Lomfors har i en artikel ”Mecenatens återkomst”, i Judisk Krönika skrivit om judiska invandrares bidrag till konstmuseer, stiftelser och dyl. I USA finns t ex 7 000 judiska fonder. Incitamenten finns även i dag. Genom att vara bidra visar man tillhörighet till en större gemenskap. På lokal nivå kan det här handla om att nytillkomna invandrare och entreprenörer samarbetar. Det kan handla om den lokala pizzerian, sa Lomfors.

Kerstin Fagerberg hade också erfarenhet av att personer som kommit till Sverige som flyktingar gärna vill hjälpa i hemlandet. Men hon hade också noterat att icke-invandrare vill stödja invandrare. T ex genom Mitt liv, ett vinstutdelningsbegränsat aktiebolag som stiftelser kan ge bidrag till.

Hitta kopplingen mellan filantropi och socialt entreprenörskap
En annan aspekt som togs upp var relationen till socialt entreprenörskap och diskussionen avslutades med att medskick till Filantropiskt forum: hitta kopplingar mellan filantropi och socialt entreprenörskap!

Följ oss på: