Akademisk examen = bättre karriärvägar, löneutveckling och entreprenöriellt tänkande?

Seminarium i Almedalen 5 juli 2010

Vid universiteten är vi helt upptagna med var studenterna kommer ifrån, vilka kvalifikationer och betyg de som antas har. Vi borde intressera oss mer för vart de tar vägen sedan, vilka karriärvägar de väljer och vilka löner de får.
– Varför har inte högskolorna visat intresse för den här typen av frågor tidigare? undrade
Folke Snickars från KTH och Stockholms akademiska forum, vid Entreprenörskapsforums måndagsseminarium i Almedalen. Professor Snickars presenterade uppgifter över vad som händer med studenter efter examen, avseende på karriärvägar, löneutveckling och entreprenörskap.

Alla universitet och högskolor kan och bör ta fram den här typen av material, menade en seminariedeltagare. Det skulle ge ett bättre underlag för blivande studenter, information om vad som kan vänta dem på arbetsmarknaden, efter studierna.

Studiens uppläggning
img_Almedalen_5juli_snickarsStudien, som också innehåller jämförelser med andra lärosäten och arbetsmarknadsregioner, har två syften. Det första är att beskriva karriärutveckling och entreprenörskap bland dem som examinerades från universitet och högskolor i Stockholms län. Det görs i studien på två sätt: I en tvärsnittsanalys för dem som var sysselsatta år 2007 jämförs lönerna för grupper med olika utbildningsnivåer, olika utbildningsinriktning med flera förklaringsfaktorer. I studien analyserar också karriärutveckling och entreprenörskap bland dem som examinerades år 1997 och år 2002. För den förra gruppen beskrivs utvecklingen både på fem och på tio års sikt och för den senare på fem års sikt. Beskrivningen görs så att skillnader beaktas med avseende på utbildningens inriktning och faktorer som t ex kön, etnisk bakgrund och arbetsmarknadsregion.

Det andra syftet är att försöka förklara vilken roll universiteten i Stockholms län spelar för karriärutveckling och entreprenörskap. För att kunna bedöma inverkan av eventuella selektionseffekter förs förklaringsvariabler in som t ex avgångsbetyg från gymnasiet och föräldrarnas utbildning. Exempel på resultat är att medianlönen för akademiker i Stockholm ligger ca 60 000 kronor över medianlönen för motsvarande utbildning i resten av landet. Och i Stockholm blir en något större andel entreprenörer än i övriga landet.

Folke Snickars jämförde också olika lärosäten med avseende på självförsörjningsgrad för regionen. I det perspektivet skulle nya utbildningar behövas i Stockholm och t o m nya lärosäten byggas. Det förde över diskussionen på den region som representerades av kommentatorn.

img_Almedalen_5juli_ulrika_thord
Ulrika Stuart Hamilton och Thord Andersson

Thord Andersson, enhetschef vid Regionförbundet Örebro, kommenterade resultaten i studien från ett regionalt perspektiv. Alla talar väl om nära samarbete och samordning mellan näringsliv och högskola, men hur väl fungerar det egentligen? Ofta är det de nyare högskolorna och universiteten som är bäst på denna förankring. Något som vidimerades av ett antal studenter från Jönköpings internationella handelshögskola, där man redan från början lyckats väva in kontakter med företagen i regionen.

– Känner man någon som sjunger i kör är chansen större att man själv blir körsångare, exemplifierade Thord Andersson betydelsen av företagare som förebilder för att studenterna ska välja mer entreprenöriella karriärer.

En intressant aspekt som kommer fram i studien är vilka som blir företagare: en av fem med konstnärliga yrken, medan det endast är en av tio för t ex humanistiska utbildningar och rent allmänt för akademiker ”en förvånande liten andel” entreprenörer.

Undersökningen finns på www.staforum.se


Följ oss på: