Hur innovativa är företagen? Hur hänger patent och tillgång på riskkapital ihop?

Seminarium i Almedalen 6 juli 2010

–  I rummet finns en osynlig elefant som alla undviker när patent diskuteras: riskkapitaltillgången. Och när vi diskuterar riskkapital finns inte patentfrågorna med. Det slog professor Hans Lööf fast innan han presenterade sin och Gustav Martinssons studie över sambandet mellan patent och riskkapital vid Entreprenörskapsforums seminarium i Almedalen.

Hans Lööf började med sina policyslutsatser, innan han gick in på data och metod. Detta för en forskare lite ovanliga grepp gjorde att publiken redan innan diskussionen kom igång visste att forskarna ansåg att Sverige har ett gyllene utgångsläge för högteknologisk tillväxt – och att det inte beror enbart på den senaste tidens framgångsrika krishantering utan minst lika mycket på tidigare decenniernas avreglerings- och marknadsreformer.

img_Almedalen_6juli_loof
Gustav Martinsson och Hans Lööf

I studien utgår man från att sökta patent är ett mått på innovationsläget hos företagen i en ekonomi. Problem med detta mått diskuterades livligt av både panel och publik. Invändningar var bl att en patentansökan kan lämnas in i ett annat land än där företaget har sitt huvudkontor (Christer Wahlström från Astra Zeneca gav flera exempel på det), de allra minsta företagen (mindre än tio anställda) finns inte med i de data som här används (Hans Lööf förklarade att patentstatistiken för dessa är för bristfällig för att luta sig mot), ett företag kan vara innovativt utan att söka patent och sist men inte minst, endast tillverkande företag analyseras i studien. Forskarna höll med om allt detta och skulle i sitt fortsatta arbete försöka se om förbättringar i analys och metod kunde genomföras, givet den stora internationella databasens utformning.

Deras preliminära slutsatser av projektet så långt är dock att Sverige har bland Europas bästa miljöer för ekonomisk tillväxt baserat på uppfinningar och innovationer för små och medelstora företag. Forskningsprojektet pågår ytterligare två år och fokuserar på  patent och riskkapital.

Patent är ett mått på företagens uppfinnings- och innovationskapacitet och finansiering av företagens patentverksamhet kännetecknas av liknande problem som FoU-investeringar: riskfylld aktivitet, asymmetrisk information och banklån är inte möjligt.

Studien fokuserar på långvariga effekter på den svenska ekonomin av de tre djupa konjunkturnedgångarna 1991-1993, 2000-2002 samt 2008-2009 års finansiella kris.

– Det är ingen tillfällighet att Sverige har bland Europas högsta tillväxtprognoser 2010, just i vågskvalpet av den djupa finanskrisen. Däremot är det en tillfällighet att det är just den nuvarande regeringen som kan räkna hem den snabba konjunktursvägningen, menade Hans Lööf.

Sverige har en bred och likvid finansmarknad med stora inslag av självläkande krafter.  Det leder till att svensk ekonomi uppvisar en dynamik som mera påminner om de anglo-saxiska länderna än den typiskt kontinentaleuropeiska ekonomin. Långsiktiga strukturella finansiella faktorer talar för att Sverige kommer att återhämta sig från finanskrisen betydligt bättre än flertalet andra OECD-länder. Grunden för detta lades efter den djupa 90-talskrisen. Senare insatser inom finanspolitiken, utbildningspolitiken och för entreprenörskapsklimatet skapar goda förutsättningar för att den långsiktiga trenden kan bibehållas.

Finansieringsproblem i krisers spår
Trots dessa för många förvånande optimistiska slutsatser är allt förstås inte frid och fröjd. I spåren av IT-kraschen föll antalet patentansökningar från svenska företag med drygt 40% under perioden 2000-2004. En liknande utveckling är det troliga scenariot till följd av den rådande finanskrisen.

– Den ekonomiska krisen slår hårt mot företag som finansierar sin innovationsverksamhet via det löpnade kassaflödet. Här dominerar små företag och unga företag, menar forskarna och tillägger att företag med god tillgång till riskkapital kan upprätthålla sin innovationsverksamhet, även under makroekonomiska kriser.

I Hans Lööfs och Gustav Martinssons analys av 3,500 tillverkningsföretag i Sverige med tio eller fler anställda framkommer att den fjärdedel av företagen med bäst tillgång på riskkapital lyckades behålla sin nivå på patentverksamheten under femårsperioden efter  IT-kraschen.

Den finansiella utvecklingen har varit avgörande för att framförallt de mindre företagen i Sverige har kunnat upprätthålla en FoU-nivå – som är i absolut världstopp – också under cykliska konjunkturnedgångar. Sverige är ett finansiellt välutvecklat land baserat på tillgängliga mått på finansiell utveckling : högst transparens gällande företagsredovisning i världen, hög frekvens av nyintroduktioner på börsen, unga och forskningsintensiva företag nyintroduceras, icke vinstdrivande företag når börsen, god tillgång till sådd- och startup-kapital . I EU är det endast Storbritannien som har en mer utvecklad venture capital-marknad än den svenska.

Hårt slag mot innovativa företag
Men den ekonomiska krisen har slagit hårt och slår fortfarande hårt mot innovativa företag med begränsad tillgång till riskkapital. Dessutom är Sverige som exportberoende land känsligt för den internationella konjunkturens utveckling, vilken är direkt kopplad till finanskrisens fortsatt högst osäkra förlopp. Sammanfattningsvis visar dock studien att potentialen är god för en kraftfull återhämtning när konjunkturen väl får en stabil uppgång.

– Tillgång till externt kapital förklarar hela 70% av FoU-aktiviteten hos börsnoterade företag, nämnde  Gustav Martinsson som ett mått på samabandet.

PRVs generaldirektör Susanne Ås Sivborg ville vidga diskussionen till hela immaterialrätten, inte endast patent.

– Även upphovsrätt, mönsterskydd, design är centrala delar av innovationsaktiviteten, menade Susanne Ås Sivborg. Men ser man endast till patenten har antalet svenska ansökningar sjunkit. Företagen väljer inte alltid att anävnda just PRV när de ska ut på globala marknader.

img_Almedalen_6juli_panel

Från vänster: Liselott Hagberg, Jenni Nordborg, Christer Wahlström och Susanne Ås Sivborg

Christer Wahlström, Astra Zeneca, höll med och betonade att hela patentstrategin för ett forskningsintensivt företag är den relevanta verkligheten att analysera. – Det handlar om hur hela patentportföljen ser ut, vilka ansäkningar man väljer att aktivit följa upp, var ansökan lämnas in, hur långt processen kommit för olika produkter mm. – Och hög kvalitet i patentansökningarna är ofta viktigare än deras geografiska omfång, menade Christer Wahlström.

– Vad ska vi göra med våra skattepengar för att det ska bli tillväxt? Det ville Jenni Nordborg, Vinnova, gärna ha svar på som i sitt arbete dagligen arbetar med att söka tillämpa innovationspolitiken och stödja företag på rätt sätt. Ett område som ligger helt utanför denna studie är tjänsteinnovationer, som på Vinnova anses vara minst lika intressant som produktinnovationer. – Och tillväxt baserad på innovationer är trots allt låg i svenksa småföretag. Vad ska vi göra åt det?

Sist ut bland talarna var Liselott Hagberg, riksdagsledamot (FP), som dels konstaterade att en hel del förbättringar gjorts på senare år för de mindre företagen och för att främja innovationsverksamhet, men att det återstår en hel del att göra under kommande mandatperiod. – Det är kombinationen av kunskap och kapital som kan göra oss fortsatt konkurrenskraftiga.

– Entreprenörskap måste löpa som en röd tråd  genom utbildningssystemet, tillgången på riskkapital förbättras och innovationspolitiken utvecklas. Offentlig upphandling kan t ex utnyttjas bättre för att uppmuntra innovationer, s k innovativ upphandling, sade Liselott Hagberg.

Om projektet
Det aktuella forskningsprojektet representerar  den första delen av ett nytt omfattande forskningsprogram i samarbete mellan KTH and Handelshögskolan om kopplingen mellan tillgång till riskkapital och innovation. Informationen om patent kommer från en ny och unik databas med sökta och beviljade patent i hela världen av svenska företag under de senaste decennierna.
Forskningsprojektets internationella jämförelse baseras på en ny databas med FoU och riskkapital som börjar få genomslag i forskningsvärlden.  I den allmänna debatten är denna databas med dess rikliga möjligheter till fördjupad kunskap om villkoren för den svenska ekonomin i allmänhet, och för de mindre företagens konkurrenskraft i synnerhet,  fortfarande närmast

Följ oss på: