Hur påverkar etniska koncentrationer invandrares sysselsättning och företagande?

Seminarium i Almedalen 8 juli 2010

Entreprenörskapsforums sista seminarium i Almedalen i år fokuserade på ett högaktuellt ämne – integration. Frågeställningen här var hur etniska koncentrationer av invandrare påverkar sysselsättning och företagande. Forskarna Benny Carlson, Lunds universitet, och Pieter Bevelander, Malmö högskola presenterade nya resultat.

Forskarnas huvudslutsats är att man kanske inte ska uppmuntra koncentration, men inte heller bör vara negativt inställd till den från början. Många med utländsk bakgrund inleder sitt företagande med fokus på den egna gruppen. En viktig fråga blir då: är den gruppen stor nog? Kanske i större städer som Göteborg, Malmö och Stockholm. På landsbygden blir det svårare. Tidigare flyktingpolitik har varit mer inritad på att flytta asylsökande till glesbygd och där det finns bostäder. Det har inte bidragit positivt till jobb och företagande.

img_Almedalen_8juli_tre
Från vänster: Pieter Bevelander, Benny Carlson och Elias Eldenblom

Men ett annat problem är att de så kallade miljonprogramsområdena inte är anpassade för företagande i form av handel. Lämpliga lokaler saknas. Ett förslag på lösning som undersöks just nu är speciella köpcentrum för invandrare, eller grupper av invandrare. Benny Carlson exemplifierade med skillnader mellan somaliska invandrare i svenskbygderna i Minnesota och de som kommit till Sverige. I USA finns informella, etniskt baserade, föreningar och organisationer som bidrar till att integrerar nyanlända. De tillhandahåller en sorts social infrastruktur, men också praktiska frågor som lokaler för företagande. Det kan vara en anledning till att sysselsättningsgraden ligger på runt 55-60 procent i denna grupp i Minnesota medan den ligger runt 25-30 procent i Sverige. Benny Carlson ville inte idyllisera etniska sammanslutningar men pekade på deras potentiella positiva påverkan.

Pieter Bevelander presenterade (Bevelanders PPT-pretentation) en ny studie som visar hur invandrare som fått ordna eget boende, EBO, klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som fått ABO (boende ordnat av myndigheter i t ex Migrationsverkets anläggningar).

– Störst chans till arbete har de som är anhöriginvandrare. Näst bäst har det gått för dem som ordnat eget boende, visade Pieter Bevelander med figurer som visar hur stor andel som hade jobb vid fyra olika perioder efter beviljat uppehållstillstånd. Sämst har det gått för dem som myndigheter sprider till avfolkningsbygder. Samma mönster finns för övrigt i internationella studier, bl a i Australien, berättade Malmöforskaren.

Mediantiden för att etablera sig på svensk arbetsmarknad är hela sju år för en invandrare. Dvs från det att man fått uppehållstillstånd till dess att man har ett företag eller en anställning går det hela sju år, men eftersom det är ett medianvärde tar det ännu längre tid än så för hälften av invandrarna.

Statssekreterare Christer Hallerby (FP) höll med Pieter Bevelander om slutsatsen att EBO funkar bättre än ABO, men menade att orsakssambanden kan gå åt andra hållet: det är en positiv selektion av de mest driftiga eller välutbildade som ordnar eget boende; det är inte slumpen som avgör det valet.

img_Almedalen_8juli_panel

Från vänster: Benny Carlson, Elias Eldenblom, Christer Hallerby och Pieter Bevelander

Christer Hallerby redogjorde för den helt nya etableringsreform som sjösätts 1 december, med avsevärt kortare handläggningstider,  planeringssamtal och lotsar för alla så fort de kommer hit. Och det är inte längre kommunerna som ska ha huvudansvaret, utan Arbetsförmedlingen.

– Det flyttar fokus till jobb, vilket visat vara det viktigaste för integrationen. Det är inte kommunerna som kan erbjuda jobb, de har varit mer inriktade på bostad och socialt omhändertagande, menade Christer Hallerby.

– Vad vet lotsarna om företagande?  ville moderatorn Ulrika Stuart Hamilton veta.

– Om en nyanländ i planeringssamtalet, som ska hållas i princip direkt, uttrycker intresse för företagande ska självklart den personliga lotsen ha sådan kompetens. Vi hoppas även här på att marknaden av privata företag som erbjuder lotstjänster utvecklas. Redan idag finns många företagare som säljer sådana tjänster.

– Lotssystemet är också till för att tydliggöra att individen själv har ett stort ansvar. Myndigheter ska underlätta genom att i större utsträckning än nu finnas närvarande där invandrare bor och lever. Arbetsförmedling, skattekontor och polis ska finnas ute i förorterna, t ex. Lotsarna ska fungera som brygga in i samhället, men det yttersta ansvaret åvilar individen som kommer hit.

Ett exempel på företagare som också hjälper andra företagare var panelens gotlandsföretagare med rötter i Turkiet: Elias Eldenblom. Utöver sina restauranger och pensionatet Ekängen utanför Visby, har Elias Eldenblom också viss konsultverksamhet där han bistår med egna erfarenheter och kunskaper till andra som driver företag. Sitt svenskklingande efternamn förklarade han med sin kurdiska bakgrund och att hans mammas smeknamn på honom varit ”blomman i elden” – när han kom hit på 80-talet tog han namnet Eldenblom.

Elias Eldenblom beskrev i närmast dråpliga termer sin egen väg som matematiklärare i Turkiet, via jobb på Ericsson som IT-ingenjör (till dess att Gotlandsfabriken lades ned), till pensionatsägare på ön och fick skrattarna på sin sida.

–Varje gång när jag sökte jobb fick jag höra att jag var överkvalificerad, men jag svarade  personalcheferna ”var inte oroliga, jag ska inte använda alla mina kunskaper i det här jobbet”.

– Enda gången jag har blivit diskriminerad var när jag satt i styrelsen för Antidiskriminieringsbyrån. Då blev jag särbehandlad.

Och om effektiviteten i  språkundervisningen ”Svenska för invandrare”:
– Jag sade till kommunpolitikerna på Gotland att det är billigare att låta alla gotlänningar lära sig arabiska än att låta irakiska flyktingar i 70-årsåldern gå om SFI-kursen för tredje gången.

Följ oss på: