Beyond the crisis – implications for SMEs and entrepreneurs

Under en halvdag på House of Sweden i Washington D.C. diskuterades finanskrisens effekter på företagande, entreprenörskap och innovationer. Seminariet arrangerades av Entreprenörskapsforum tillsammans med Tillväxtanalys och den Svenska Ambassaden, och gästades av ett dryga 50-talet personer som arbetar med entreprenörskapsfrågor eller är intresserade av krisdiskussionen av andra skäl.

Seminariet inleddes med välkomstord av Jonas Hafström, Sveriges USA-ambassadör, Magnus Härviden, Vetenskapsråd och chef för Tillväxtanalys utlandskontor i Washington D.C. och Pontus Braunerhjelm, professor och VD för Entreprenörskapsforum.

Moderator för seminariet var Ulrika Stuart Hamilton, vice VD, Entreprenörskapsforum.

Img_eng_washington Från vänster: Magnus Härviden, Tillväxtanalys, Jim Spletzer, U.S. Bureau of Labor Statistics, Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, Paul D. Reynolds, George Mason University, David Robinson, Duke University, Jens Henriksson, IMF, Rebel A. Cole, DePaul University, Johan Wiklund, Syracuse University, Ulrika Stuart Hamilton, Entreprenörskapsforum och Zoltan Acz, George Mason University.


Entrepreneurship – Measurement and its role in global economic development

Zoltan Acs, professor vid George Mason University, inledde med betydelsen av att mäta entreprenörskap på rätt sätt. Vissa mätmetoder och indexar som gör anspråk på att fånga in ett lands utveckling och grad av entreprenöriell aktivitet kommer till ganska märkliga och ofullständiga slutsatser, som knappast går att använda som utgångspunkt för relevanta policy-åtgärder. Därför driver Acs ett forskningsprojekt som syftar till att väga samman flera existerande indexar och utveckla ett nytt: Global Entrepreneurship Index, GEI. Det tar bl a hänsyn till olika stadier av ekonomisk utveckling: faktordriven, effektivitetsdriven respektive innovationsdriven, och innehåller byggklotsar som attityder, aktivitet och ambitioner hos företagare, kombinerat med institutionella variabler.

Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, kommenterade Acs infallsvinkel och ansåg den  intressant men menade att det till syvende och sist handlar om vilka aspekter man vill undersöka när man mäter entreprenörskap. Det påverkar också i sin tur valet av teorier för att förklara verkligheten.  Det finns således ingen ”best practice” på området utan det handlar om att ha en bred syn på metodfrågor när man undersöker entreprenörskap. Han tog relationen mellan USA och Sverige som exempel på detta: ett index förklarar att den ekonomiska utvecklingen är likartad länderna emellan men tar inte hänsyn till att det institutionella ramverket i USA (t ex vad beträffar förutsättningarna för att starta och driva företag) ser annorlunda än det i Sverige.

Diskussionen mellan Acs och Wiklund kretsades också kring attitydförändringar hos arbetskraften där yngre personer ratar jobb som innebär konformism och minskade möjligheter till egen utveckling, vilket ofta präglar större företag.

– Utbildade och smarta människor vill inte arbeta inom storföretag och bli tillsagda vad de ska göra, menade Acs.

Acs fortsatte genom att tala om att i vissa länder är synen på entreprenörskap en verksamhet förknippad med sociala värden, snarare än rena ekonomiska vinster. Wikström invände mot en som han tyckte konstlad uppdelning mellan sociala och ekonomiska entreprenörer och menade att skillnaden är en chimär eftersom entreprenörer skapar sociala värden oavsett vinstintresse. Han tog Microsoft som motexempel:

– Skapar Microsoft ekonomisk eller socialt värde? De skapar båda samtidigt!

What are the implications of the crisis on SMEs and new ventures?

Rebel A. Cole, professor från DePaul University, analyserade relationen mellan småföretagare och bankerna.

– Företagsfinansiering har fallit med hela 28 procent (på årsbasis) bara de senaste tre månaderna. Krisen är inte över, trots vissa uppgifter som tyder på återhämtning, sade Cole och menade att bankerna stramat åt lånevillkoren på ett sätt som gör det svårare för entreprenörer att låna.  Banksektorn är fortsatt i en mycket problematisk situation och det är långt kvar till balans. I USA gick antalet bankkonkurser nyligen över 100 för första gången sedan 1992 och antalet kvarvarande ”problembanker” överstiger 400.

Utan tillgång till krediter kommer många företagare att få lägga ner sin verksamhet, vilket har fortsatt stora konsekvenser för den amerikanska ekonomin, bl a med ökad arbetslöshet.

Småföretagare använder ofta sin fastighet som säkerhet och huspriserna har sjunkit drastiskt, men även kommersiella fastigheter fortsätter nedåt. Båda delarna leder till fortsatt kreditåtstramning för småföretag. En annan vanlig finansieringskälla är att helt enkelt använda företagets kreditkort, men bankerna skär f n drastiskt ned på kreditgränserna för dessa.

Rebel A Coles sammanfattande bedömning av läget är att finansieringsproblemen stramar åt småföretagssektorn oproportionerligt mycket och att ytterligare jobbförluster är att vänta.

Under rubriken ”Entrepreneurial Finance after the Crash”, spann professor David Robinson, Duke University, vidare på frågan om finansiering, småföretag och konsekvenser för jobb och tillväxt.

Han fokuserade särskilt på finanskrisens effekt på högteknologiska och innovativa företag. Hur drabbas de av försämrad likviditet och tillgång till kapital?

Nyemissioner fungerar inte, särskilt inte för småföretag. Venture capital-marknaden är också djupfryst och är för övrigt i sig också beroende av externt kapital. Hur ska vi få igång finansieringen till innovativa företag? Tillgången på likvida medel är för liten. Värst är det för de yngsta och mest innovativa företagen som behöver tid och kapital för att utvecklas. Det ger allvarliga konsekvenser för unga entreprenörer som gärna vill satsa på kreativa idéer men saknar medel för det. De branscher som är mest innovativa är också de som har mest behov av kapital. Ett sätt att lösa problematiken kan vara finansiering från halvoffentliga källor, ett större utrymme för sofistikerade affärsänglar, nya allianser och joint ventures som kombinerar ihop senare stadiers likviditet med tidigare stadiers behov, samt att hitta aktieplacerare som accepterar avkastning i andra former än likviditet.


Jens Henriksson,
Exekutivdirektör vid IMF med ansvar bl a för Baltikum, Island och Sverige, redogjorde för de makroekonomiska effekterna av den pågående krisen och prognosticerade fortsättningen med hjälp av en modell från IMF som kartlagt 88 finansiella och 222 valutakriser runt om i världen de fyra decennierna.

BNP-nedgång och fortsatt minskad ekonomisk tillväxt är att vänta. För att motverka kommande bankkriser behövs strukturella reformer. Men först måste man snabbt hantera själva bankkrisen: staten måste utfärda obegränsad bankgaranti men ta aktier i pant. Därpå bör de automatiska stabilisatorerna få arbeta, eventuellt i kombination med diskretionära finanspolitiska åtgärder. Därpå är det dags att ta itu med långsiktig budgetkonsolidering och strukturåtgärder.

– Sist men inte minst är det viktigt att alla sektorer i samhället delar på bördan i syfte att skapa legitimitet för krishanteringen betonade Jens Henriksson:

– Jag tror på kapitalism men inte på en kapitalism där det privata tar alla vinster och där det offentliga står för förlusterna, sade Henriksson och tog Sverige som modell för hur man hanterade bankkrisen på 90-talet.

– Den svenska staten erbjöd garantier gentemot bankerna i utbyte mot andelar som förvaltades tillfälligt och som såldes tillbaka till ägarna när bankerna återhämtat sig.

SMEs and entrepreneurs – their role as job creators in a post-crisis economy

I den andra avdelningen fokuserades diskussionen främst på jobbeffekter av krisen och huruvida småföretagen kommer att återhämta sig och återta sin roll som ekonomins främsta jobbskapare efter denna kris.

Jim Spletzer, Senior Economic Analyst vid den amerikanska statistikmyndigheten, Bureau of Labor Statistics,  visade att antalet jobb minskat betydligt mer under den nuvarande krisen jämfört med andra kriser. Det beror främst på att företag väljer att inte expandera sin verksamhet, snarare än att de har fått lägga ner verksamheter. Detta är mest påtagligt i etablerade företag.

Spletzer pekade också på problemen att mäta entreprenörsverksamhet utifrån olika definitioner och presenterade en modell med ”entrepreneurial births”. Definitionen fokuserar på nyskapande företag som inte har koppling till etablerade företag och som väljer att anställa i verksamheten.  Enligt modellen ökade antalet sådana företag åren 1993-2000 samt 2003-2005. År 2008 skedde en drastisk nedgång . Samtidigt finns faktiskt en långsikt nedgång 1998-2008 när det gäller sysselsättning inom entreprenöriellt nyföretagande.  

– Jobbförluster i denna lågkonjunktur är mycket större än i tidigare nedgångar, sammanfattade Jim Spletzer, som också konstaterade att en större andel av de riktigt små företagen (1-19 anställda) minskar antalet anställda.

Paul D. Reynolds, professor vid George Mason University, beskrev om hur man kan välja att se entreprenörskap som en nödvändig social åtgärd för människor som saknar ett arbete. Dels väljer personer att bli företagare eftersom de antingen blivit uppsagda eller inte får ett jobb på arbetsmarknaden, dels att det saknas ett socialt skyddsnät för arbetslösa i de flesta utvecklingsländer. Reynolds tog Argentina som ett exempel på hur entreprenörskap blev den enda möjligheten att försörja sig för de flesta som förlorade jobbet. Under början av 2000-talet ökade antalet småföretagare, vilket kan förklaras med den dåvarande ekonomiska krisen med ökad massarbetslöshet. Den typen av ”framtvingade” entreprenörer (necessity entrepreneurs) finns också i dagens Kina och Indien. Det är dock missledande att räkna dessa som heltidsföretagare eftersom majoriteten oftast har ett annat deltidsarbete vid sidan om det egna företaget.

Peter Vikström, chef för enheten för entreprenörskap och företagande på Tillväxtanalys, avslutade passet med att tala om de utmaningar som politiker och beslutsfattare står inför när det gäller att stödja entreprenörskap och egenföretagande under den pågående ekonomiska krisen. Föredraget utgick från europeiska och svenska perspektiv på ämnet och Vikström talade om vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta. Tre viktiga åtgärder betonades och de handlade om att ordna möjligheter för företagsbelåning till entreprenörer, arbeta för öppna marknader och frihandel samt att modernisera regelverket för småföretag. Föreläsningen avslutade med en presentation av ”The Growth Triangle” där sambandet mellan entreprenörskap, innovation och regionala kluster är viktiga om bra förutsättningar för entreprenörer ska säkras i framtiden.

Avslutande diskussion

Efter dessa delvis dystra presentationer om det ekonomiska läget med avseende på finansmarknadernas fortsatta problem och effekterna på jobben, avslutades seminariet med en diskussion mellan föredragshållarna och publiken.

Frågorna rörde vilka åtgärder och strategier som är viktiga för uppmuntra entreprenörskap och innovationer, samt om dynamiken i den amerikanska ekonomin är på fallrepet. Jens Henriksson argumenterade bland annat för åtgärder riktade mot banksektorn och som säkrar makroekonomisk stabilitet som den enskilt viktigaste åtgärden för företagarna. Paul Reynolds betonade att kreditsystemet borde klaras upp för småföretagande och att innovationer borde göras mer tillgängliga för medelstora företag.

På den andra frågan om framtiden för den amerikanska dynamiken hade de medverkande en dystrare bild.  Rebel Cole påpekade att under 1985 fanns det ca 15 000 institutioner som var aktiva i ekonomin men att antalet ekonomiska aktörer nu blivit färre. Exempelvis har fler mindre banker lagts ner till förmån för större och färre banker. Ungdomar har också minskat sitt deltagande på arbetsmarknaden. Majoriteten av föredragshållarna trodde på en återhämtning från krisen men att tillväxttakten inte kommer att vara på samma nivå som tidigare. David Robinson tillade att dynamiken inte är riktigt död men att policy-åtgärder måste riktas in på att ge incitament till personer att fatta rätt beslut.

Zoltan Acs
Rebel  A Cole
Pontus Braunerhjelm
David Robinson
Jens Henriksson
Paul D Reynolds
Jim Spletzer
Peter Vikström

Följ oss på: