Det nya Afrika

17 länder på den afrikanska kontinenten har sedan ett decennium haft en stabil ekonomisk tillväxt på 3,5 procent. Vad betyder det blomstrande Afrika för svenska affärs-, export- och handelsmöjligheter? Det diskuterades på Entreprenörskapsforums frukostseminarium den 2 oktober.

Afrika – mer än problem, konflikt och fattigdom
Erika Bjerström
, journalist och författare SVT, inledde seminariet med att berätta att hon i boken Det nya Afrika vill fördjupa bilden av ett Afrika i förändring. Sedan 1996 har hon som journalist besökt 23 länder söder om Sahara och fått en helt annan bild av Afrika.

Erika Bjerström

–        Ur det mer traditionella synsättet framställs Afrika i problem-, och konflikt-, och fattigdomssammanhang. På sin höjd görs ett inslag om ett biståndsprojekt som fallit väl ut.

Erika Bjerström menar att medierna har missat att Afrika har gått från den hopplösa till den hoppfulla kontinenten.

–        Medierna har missat detta på grund av svårigheten att ta in flera parallella världar. I Afrika kan man leva som på 1300-talet men samtidigt delta aktivt i världssamfundet.

–        Vi måste ta vårt ansvar och visa en annan bild. Afrika är mer än konflikt och fattigdom. Alla bör se att det sker förbättringar och förändringar.

 

Kenyansk folkpension och Rwandisk sjukförsäkring
Enligt Erika Bjerström möts hon i alla afrikanska länder av sloganen ”trade not aid”. Och visst har handeln lyft kontinenten. 17 länder har haft en ekonomisk tillväxt över 3,5 procent i ett decennium och en gynnsam demokratiutveckling. Idag hålls konferenser på temat ”Så kan Afrikas marknader hjälpa det stagnerande Europa”, Detta samtidigt som 14 afrikanska länder bygger sociala välfärdssystem.

–        Idag kan du bli folkpensionär i Kenya och i Rwanda finns en satsning om en laptop per barn samt en nationell sjukförsäkring för två dollar per år.

I övrigt har mobil- och IT-revolutionen lyft de afrikanska länderna, liksom skuldavskrivningar, de omfattande råvarutillgångarna kopplade till höga råvarupriser, utländska direktinvesteringar, framväxande inhemska finansmarknader och en växande medelklass.

–          Även Kina lyfter Afrika och har en femårsplan för att lyfta kontinenten. Då har man även startat 1000 lärosäten.

Genom boken hoppas Erika Bjerström på att kunna ge andra bilder av Afrika och stävja sneda verklighetsbilder om att det varken finns skyskrapor eller internet i Afrika.

Se video av Erika Bjerströms presentation:

Det nya Afrika – Erika Bjerström from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

 

Kratta manegen och förhandla ramverk
Därefter var det dags för Gunnar Oom, statssekreterare hos handelsminister Ewa Björling, Utrikesdepartementet, som bl a arbetar praktiskt med att leda svenska företagsdelegationer för att skapa kontakter och affärsytor utomlands.

Gunnar Oom

–        Jag har tidigare jobbat på Vattenfall. Då fanns inte Afrika som investeringsland, det fanns ingen trygghet i investeringarna.

Än är Europa fortfarande Sveriges viktigaste exportmarknad, men Afrika växer- dock från en låg nivå.

–        Handel och investeringar är inget nollsummespel, världen växer. Handel är snarare politik, det gäller att bygga stabila handelssystem med solida regelverk.

Inom ramen för WTO jobbar UD med ”trade facilitation”, att främja att transporter och logistik ska flyta så smidigt som möjligt. En annan satsning är ”aid for trade”, att med utvecklingssamarbete och internationell handelspolitik i samverkan, stödja låg- och medelinkomstländers integration på världsmarknaden. Öppna, enkla och icke-diskriminerande regler för internationell handel är i sammanhanget viktigt.

–          När H&M etablerar sig i Etiopien behöver de lansera sina produkter på marknaden med korta ledtider. Då funkar det inte att kläderna fastnar i tullen en månad.

Vad mer kan regeringen göra? Enligt Gunnar Oom handlar det om att kratta manegen och förhandla fram goda ramverk som en del. Att offensivt stödja svenska företags investeringar på den afrikanska marknaden är en annan uppgift.

–          Poängen är att även möjliggöra import. Det blir en väckarklocka om att världen förändrats till det bättre när vi ser den första afrikanska investeringen i Sverige.

 

Näringslivssamverkan snarare än traditionellt bistånd
Näst på tur var Maria Stridsman, som arbetar med business for development eller näringslivssamverkan på Sida. Hon berättade hur Sida samverkar med näringslivet inom utvecklingssamarbetet. Sidas främsta mål är att skapa förutsättningar för fattiga människor att få bättre liv. Enligt Maria Stridsman ger samarbete med näringslivet faktiskt bäst resultat idag. Även om metoderna för utvecklingssamarbete har förändrats är målen densamma.

Maria Stridsman2

–    Vi jobbar bara med företag där vi hittar win-win-situationer. Möts inte våra intressen uteblir samarbetet.

Maria Stridsman instämde med föregående talare om den förlegade bilden av Afrika och vikten av att förändra den. T ex har utländska direktinvesteringar i Afrika ökat markant de senaste åren. Som ett exempel lyftes Zambia. Där har investeringarna gått om biståndet de senaste åren. Denna utveckling väcker också en del frågor om vem som gynnas.

–    Det är viktigt för oss att se till att fattiga människor får del av den ekonomiska utvecklingen och det nya välståndet. Zambia är trots investeringarna lika fattigt som tidigare.

För att säkerställa att partnerskapen med företagen sker under bra former och att fattiga människor faktiskt gynnas av Sidas näringslivssamarbeten berättade Maria Stridsman att Sida bara arbetar med de ”goda” företagen.

–    Vi väljer bara de bästa och mest etiska företagen för partnerskap.

Sida arbetar även med mer traditionellt bistånd för att utveckla fattiga länders marknader för tryggare investeringar i Afrika och sprida information om de möjligheter som finns på de enorma afrikanska marknaderna.

 

Högre utbildning skapar jämlikhet
Måns Fellesson, forskare på Nordiska Afrikainstitutet, talade om kunskap och kunskapsproduktion i Afrika och varför det är viktigt ur handel- och utvecklingssynpunkt. Även Måns Fellesson stärkte bilden av en kontinent på frammarsch.

Måns Fellesson

–   Idag är tillväxten hög i Afrika, klimatet för utländska investeringar är bra, den demokratiska utvecklingen går framåt och det finns en stor växande medelklass.

För att skapa givande handelsrelationer behövs kvalificerad kunskap. Det är en viktig aspekt i hur Afrika kommer att klara sig långsiktigt enligt Måns Fellesson. Till skillnad från Europa har Afrika en stigande demografisk utveckling och i och med medelklassens framväxt finns en enorm efterfrågan på utbildning. År 2015 kommer det att finnas 20 miljoner högskolestuderande i Afrika.

–  Vi ser en dramatisk ökning av utbildningsinstitutioner och en stor expansion av privata alternativ för att möta efterfrågan.

–  Utbildning har blivit en marknadsvara i Afrika!

Utvecklingen har även skapat  utmaningar i form av t ex otillräckliga utbildningsplatser, bristande kvalitet och svag forskningskapacitet. Enligt Måns Fellesson kan näringslivet hjälpa utvecklingen genom att svara mot dessa brister. Det kan även finnas anledning för biståndet att investera i högre utbildning.

–   Är inte en läkare en strategisk resurs för samhället?

Varför är det då viktigt för Sverige att investera i afrikansk utbildning? För att gynna handeln behövs tillgång till kunniga personer. Högre nivå på samarbetet genom ökad kunskap gynnar båda parter och skapar bättre relationer. Dessutom, tillade Måns Fellesson, en person på samma kunskapsnivå hamnar inte i underordning.

 

Tillväxt utan jobb?
I den avslutande diskussionen lyftes återigen frågor om etiska investeringar och samarbeten. Dessutom framkom funderingar kring huruvida satsningar och den nya tillväxten verkligen genererade jobb.

– Vi jobbar mycket med att skapa ”decent jobs” där sysselsättning finns i målformuleringen i samarbetet. Det är viktigt att inte bara satsa på tillväxt utan att också stärka innovativa lösningar som skapar jobb, sa Maria Stridsman.

– Jordbruk är en sektor som skapar många jobb och kan betraktas som det nya ”svarta guldet”, sa Erika Bjerström.

–  Arbetskraften i Afrika är billig att det finns stora möjligheter för produktion. Välståndet är fortfarande frukten av det vi gör, sa Gunnar Oom.

– Samtidigt lämnas afrikanerna delvis utanför. T ex i samarbetet med Kina som hyr stora landarialer för endast kinesernas matproduktion, sa Måns Fellesson.

panel

 

 

Följ oss på: