Folkhemsfilantropi på digital framfart

Idag finns ett stort engagemang för att bidra med både tid och pengar till en positiv samhällsutveckling. Folkhemsfilantropin har gynnats av den teknologiska utvecklingen, inte minst sociala medier som används för både engagemang och insamling. Samtidigt förändras det institutionella ramverket för sektorn. I höstens budgetproposition aviserar regeringen att den avdragsrätt för gåvor som infördes 2012 kommer att slopas från och med 1 januari 2016.

Seminariets moderator, Johanna Palmberg docent och forskningsledare Entreprenörskapsforum, hälsade alla välkomna och inledde kort med att knyta an dagens ämne med Entreprenörskapsforums tidigare publikationer Ett givande givande –Verktyg för svenska filantroper och policysammanfattningen Vad betyder social i sociala innovationer? Palmberg introducerade sedan den första talaren Maria Ros Jernberg, generalsekreterare Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.

Maria Ros Jernberg

Maria Ros Jernberg

 

Givandet ökar men mer pengar behövs

Ros Jernberg började sitt anförande med att berätta att givandet till landets 90-konton ökar. Totalt fick 90-kontona in ca sex miljarder kr förra året, behovet är dock större än så. Som jämförelse spenderar svenskarna nästan 25 miljarder på glass och godis varje år.  I relation till den totala konsumtionen ger svenskarna 0,3 procent av sin inkomst till välgörenhet vilket kan jämföras med danskarna som ger 0,4 procent av sin inkomst.

– För Sveriges del skulle en ökning om 0,1 procentenhet innebära ytterligare två miljarder kronor till välgörande ändamål.

Signalvärdet av den slopade skattereduktionen ska inte underskattas, fortsatte Ros Jernberg. Hon menade att genomsnittsgåvan före skattereduktionen var 131 kr något som ökat till 171 kr idag. Skattereduktionen har använts som argument för att få folk att ge mer, en möjlighet som nu försvinner.

Trots denna utveckling såg Ros Jernberg stora möjligheter i digitaliseringen. Välgörenhetsorganisationer har större möjlighet än någonsin att agera snabbt och knyta an till aktuella händelser. Det ger utrymme att bygga engagemang vilket resulterar i mer pengar.

– Människor vill vara en del av lösningen. Därför är det bra att först be om engagemang för att i nästa steg be om pengar.

Avslutningsvis såg hon en utmaning med digitaliseringen då många kan få uppfattningen att välgörenhetsorganisationer inte behövs, man kan göra det lika bra själv. Lösningen är mer kommunikation för att visa att den kunskap och säkerhet som finns hos välgörenhetsorganisationer inte kan ersättas.

Likes kan inte rädda liv

Andra talare för dagen var Mikael Ahlström, founding partner Procuritas och grundare Charity Rating. Han menade att det finns ett behov av att lätt kunna jämföra olika organisationer.

– Är organisationen med lägst omkostnader alltid den bästa, frågade han sig.

En organisation kan ha lagt mycket pengar på forskning vilket resulterar i högre kostnad per vaccin men om vaccinet håller tre gånger så länge så har mer värde skapats, sa Ahlström. Det är följaktligen viktigt att hitta jämförbara parametrar. När det kommer till sociala medier innebär det stora möjligheter för givande, det blir till exempel lättare att återrapportera till givarna.

– Men, likes kan inte rädda liv.

Människor kan vara benägna att tro att de gjort något genom att gilla eller dela något på sociala medier. I andra änden av spektrumet kan människor ge stora summor pengar till diffusa projekt. Det finns exempel på privatpersoner som fått in miljontals kronor på sitt privatkonto efter kamanjer i sociala medier, berättade Ahlström.

Mikael Ahlström och Pontus Braunerhjelm

Mikael Ahlström och Pontus Braunerhjelm

Hundra procent effektiva gåvor

Gunilla von Platen, grundare och styrelseordförande Xzakt kundrelation, berättade att flyktingkrisen väcker ett starkt engagemang hos henne. Hon kom själv till Sverige som flykting från Turkiet. Trots att de inte hade mer än det verkligt basala påminde hennes mamma barnen om att det alltid finns de som har det värre.

– Så fort jag började tjäna pengar började jag ge. Men jag ville ge till effektiva organisationer. Därför startade jag 100%.

I organisationen 100% går alla pengar som skänks till det ändamål de är tänkta till. Organisationen har inte ens ett 90-konto för att minimera utgifter. Von Platens arbete med 100% har lett till många bra samarbeten med andra organisationer och vidare engagemang. T ex anordnade Gunilla von Platen en insamlingsgala på Grand Hôtel förra sommaren med anledning av situationen i Syrien. För att skapa uppmärksamhet för detta event använde hon främst sociala medier och utfallet var mycket lyckat. Det blev fullsatt med betalande besökare från politiken, näringslivet såväl som vanliga medborgare.

 

Crowdfunding för utbildning

Tidigare i år använde Handelshögskolan i Stockholm crowdfunding för att samla in pengar. Rally for SSE, en 24-timmars givardag på crowdfunding-plattformen FundedByMe, överträffade sitt utsatta mål med en miljon kronor, berättade Jessica O’Mary, head of alumni and foundation relations, Stockholm School of Economics.

– Vi använde en crowdfunding-kampanj med förhoppningen att engagera vårt alumni-nätverk och för att starta ett samtal om pengar som ett sätt att ge tillbaka.

Förberedelserna inför kampanjen var gedigna och Jessica O’Mary stötte ofta på negativa attityder och tveksamhet. Med facit i hand konstaterar hon att utfallet var succé. SSE samlade in över två miljoner kronor och engagerade över 200 givare bland alumner, studenter och lärare.

Panel-filantropi2

Maria Ros Jernberg, Jessica O’Mary, Gunilla von Platen, Mikael Ahlström, Pontus Braunerhjelm och Johanna Palmberg

Samordnad politik för civilsamhället behövs

Pontus Braunerhjelm, professor och forskningsledare Entreprenörskapsforum, noterade med glädje att folkhemsfilantropi har spridit sig. Inte minst på grund av nya tekniska möjligheter och nya vägar att ge.

– Dessvärre har folkhemsfilantropin inte spritt sig till regeringskansliet. I Finland finns fler avdragsmöjligheter.

Braunerhjelm pekade även på att filantropi både kan och bör ha en roll när FNs nya utvecklingsmål ska finansieras.

Maria Ros Jernberg efterlyste ett helhetsperspektiv från politiken. Idag är det för många stuprör menar hon.

– Att skickas runt mellan departementen är inte en ansvarstagande politik för civilsamhället. Särskilt inte från en regering som gärna pratar om vikten av civilsamhället.

Panelen avslutades med en diskussion om kvalitetssäkring och effektmätning av organisationer och deras arbete. Det individuella ansvaret i att ta reda på information om mottagaren betonades.

– Ge inte bara med hjärtat utan även med hjärnan, avslutade Mikael Ahlström.

Följ oss på: