AstraZeneca en väckarklocka

Inför ett fullsatt seminarium hälsade Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid KTH, medverkande och publik välkomna till Entreprenörskapsforums seminarium om framtiden för Sverige som kunskapsnation. Bakgrunden till seminariet var AstraZenecas besked att lägga ned all forskning i Södertälje.

Pontus Braunerhjelm inledde med att teckna en bredare bild om förutsättningarna för Sverige som forsknings- och kunskapsnation. Vad betyder det för produktionen på längre sikt om forskningen utlokaliseras. De långsiktiga problemen är fastställda, menade Pontus Braunerhjelm. Därför behövs ett innovationspolitiskt ramverk som kan möta de utmaningar vi står inför.

Martin Andersson, professor i nationalekonomi vid CIRCLE, Lunds universitet, presenterade data från rapporten  Multinationals in the Knowledge Economy. A Case Study of AstraZeneca in Sweden. Martin Andersson inledde med att teckna en övergripande bild av multinationella företags verksamhet. Sedan 1970-talet har de multinationella företagen vuxit i betydelse och de utmärker sig genom en högre grad av komplexitet. De är FoU-intensiva och arbetskraften är i högre utsträckning välutbildad och specialiserad. De har också stor betydelse för ekonomin såväl i Sverige som utomlands.

AstraZeneca passar väl in i detta mönster. Det är av stor betydelse för Sverige bl.a. för att exporten är mycket större än importen, berättade Martin Andersson. AstraZenecas kopplingar till kunskapsekonomin är också mycket tydlig. Företaget svarar för närmare 15 procent av industrins totala forskningssatsningar och sysselsätter forskare i Sverige på ungefär samma nivå som KTH eller Karolinska Institutet. Kopplingarna till den övriga ekonomin är också större när det gäller forskning och utveckling än produktionen.

Framför allt har AstraZeneca betydelse som ”anchor-tenant” i ekonomin genom att det som ett stort FoU-intensivt företag i högre utsträckning efterfrågar kompetens och specialiserad arbetskraft än andra företag. Genom sin närvaro och verksamhet bidrar de också till att skapa möjligheter för nya företag inom bioteknik.  AstraZenecas behov av sjukhusens medverkan i klinisk forskning skapar också en bas för medicinsk forskning i Sverige, vilket är en förutsättning för etablering av mindre företag som samarbetar med större, berättade Martin Andersson.

Lars Leijonborg, som av regeringen utsetts till särskild utredare med ansvar för att behålla kompetensen i Sverige, berättade om sin syn på AstraZeneca. Regeringsuppdraget är inte helt klart än, förklarade han, men klart är att regeringen har en annan inställning till nedläggningen i Södertälje än till Saab i Trollhättan, där man mer ser nedläggningen som en naturlig del av den marknadsekonomins kreativa förstörelse i en global ekonomi.

– Regeringen menar att det finns ett antal inslag i AstraZeneca som har nationell betydelse. Dessa måste vi slå vakt om, så de inte skingras, förklarade Lars Leijonborg.

Han tror också att många verksamheter kommer att finnas kvar, fast i andra strukturer. Lars Leijonborg pekade också på att man har haft goda erfarenheter av tidigare nedläggningar, som den i Lund för några år sedan, men att det är skillnad mellan nedläggningarna i Lund och Södertälje. Den här gången erbjuds inte de anställda nya arbetstillfällen på annan ort, vilket var fallet när verksamheten lades ned i Lund.

Lars Leijonborg menar också att en stor svaghet när det gäller forskningen är det svaga gränssnittet mot vården.

– Framgångsrik medicinsk forskning kan inte bedrivas utan nära samarbete med vården, konstaterade Lars Leijonborg.

Ingrid Petersson, director EU science relations and collaborations vid AstraZeneca, redogjorde för de kommersiella villkor som gäller för läkemedelsbranschen. Det tar lång tid att få ut ett läkemedel på marknaden. På senare tid har riskbenägenheten hos de myndigheter som godkänner läkemedlen minskat samtidigt som kostnaderna stigit, vilket bidrar till att läkemedelsbranschen strävar efter ökad flexibilitet.

För AstraZenecas del innebär det att man har kvar en liten kärna med beställarkompetens. Den finns i Boston, Massachusetts, USA och Cambridge, Storbritannien, och därför satsar AstraZeneca där. Ingrid Petersson menar att även om verksamheten läggs ned i Södertälje så har många av forskarna en framtid:

– Det finns forskare av hög klass. De kommer att sugas upp av den akademiska världen.

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, menar att det som hänt med AstraZeneca inte är unikt för life-science, utan även kan inträffa i andra branscher. Därför AstraZenecas beslut fungera som en ”väckarklocka”. Hon framhöll att ett litet land som Sverige inte kan konkurrera med en stark hemmamarknad och efterlyste en tydligare nationell affärsstrategi:

– vilken är AB Sveriges affärsmodell för att konkurrera på en global marknad om riskkapital och kompetens?

Charlotte Brogren menar att det bl. a. krävs ett närmare samarbete mellan industrin och universiteten för att göra Sverige ”attraktivt för morgondagen”.

Efter presentationen utbröt en livlig frågestund med många inlägg från publiken. Bl. a. om behovet av att skapa attraktiva kluster, forskningens framtid och villkor och hur man bäst tar tillvara på det strukturkapital som finns hos AstraZeneca.

Lars Leijonborg tror att en lösning kan vara att AstraZeneca visar ”generositet” mot personalen när det gäller forskningsresultaten så att de kan få ta över dessa gratis eller till låg kostnad, vilket skulle underlätta avknoppningar.

 

Se Martin Anderssons presentationsbilder »

Följ oss på: