En innovationspolitik i jakten på global dominans

Ulrika Stuart Hamilton, vice VD Entreprenörskapsforum, och Enrico Deiaco, avdelningschef Tillväxtanalys, hälsade gemensamt välkomna till det samarrangerade seminariet och Sverigelanseringen av boken Innovation Economics – the race for global advantage.

Enrico Deiaco, Tillväxtanalys

USA – inte längre konkurrenskraftigt?
Stephen Ezell
, senioranalytiker vid Information Technology & Innovation Foundation, ITIF, en Washingtonbaserad tankesmedja för policypåverkan kring innovationspolitik berättade om bakgrunden till rapporten som han samförfattat med sin chef Rob Atkinson.

–        USA har en hel del att lära av allt det  smarta som görs runt om i världen. Vi är inte längre lika konkurrenskraftiga och på sikt riskerar amerikanerna få en lägre levnadsstandard.

Ezell berättade att USA haft en lång period av hög arbetslöshet, att handelsunderskottet är högt och att landet inte levererar tillräckligt bra på tekniskt avancerade områden som biotech m fl. Den svaga amerikanska innovationspolitiken har inte bara bidragit till recessionen utan också fördröjt återhämtningen.

–        Övergången från en traditionell teknikbaserad ekonomi till en finansiell ingenjörskonstekonomi – ett Wall Street-kasinospel – medförde fastighetsbubblan.

I en global ekonomi kan ett företag lokalisera sig var som helst i världen. Länder konkurrerar om investeringar i FoU, forskning och utveckling. Då gäller det att ha ett attraktivt skattesystem, kompetent personal osv. Som nation är det viktigt att fundera över vad som bör göras för att locka dessa företag, jobb, investeringar osv, menade Stephen Ezell.

Tyvärr har USA misslyckats med att svara på dessa frågor medan andra länder varit mer redo att agera. USA placerar sig på 27:e plats i OECD vad gäller bolagsskatt och som nummer 23 i PISA-undersökningarna om utbildningskvalitet. Utöver detta levereras dåliga resultat vad gäller skattelättnader, invandringspolitik, fysisk infrastruktur, regleringsbörda och forskningsfinansiering.

–        De senaste 20 åren har den amerikanska ekonomiska politiken syftat till att stimulera ett svagt hjärta istället för anta en politik, som Sverige och Tyskland, för att stärka hjärtmuskeln i ekonomin.

Stephen Ezell, ITIF

Satsa på innovationstriangeln
Vad är då lösningen? Stephen Ezell presenterar en innovationstriangel som består av delarna företagsklimat, regelverk och innovationspolitisk miljö, och han hävdar att alla nationer behöver agera på alla tre fronter.

Han ger Europa betyget sisådär och berättar att amerikanska riskkapitaliser inte längre investerar i nordiska entreprenörsidéer eftersom företagen inte uppnår en tillräckligt hög kunskapsnivå och för att man håller sig till säkra affärsplaner.  Europa har dock arbetat bättre med att ta ned regelbördan medan USA utmärker sig i att locka till sig kapital.

Så byggs den bästa innovationspolitiken
Olika länder behöver konkurrera för att hitta den bästa innovationspolitiken. Det är situation som alla vinner på. Vad kan då en regering göra? Stephen Ezell presenterar följande fempunktsprogram:

1) Skapa rätt ramvillkor på områden som juridik, patent, handel, arbete, invandring, fysisk/digital infrastruktur etc.
2) Skapa en skattelagstiftning för att främja innovation.
3) Investera direkt i basforskning, gärna genom Public Private Partnerships som investerar i FoU och satsar på kommersialisering.
4) Investera aldrig direkt in i företag.
5) Uppmuntra innovation, gärna genom en innovationsstrategi.

Behov av globalt innovationssamarbete
Utöver detta föreslog Stephen Ezell en ny global innovationskonsensus genom ett transatlantiskt partnerskap i form av ett handelsavtal mellan USA och Europa.

–        Det behövs en global vetenskap- och innovationsorgansation som arbetar för att möta världens stora utmaningar. USA och Europa kan arbeta tillsammans för att förbättra för hela världen, avslutade Ezell.

Kreativ förstörelse istället för efterkälke
Johan Eklund
, fil dr och forskningsledare Entreprenörskapsforum, var först ut att kommentera rapporten och tyckte att Ezell målat en alltför dyster bild av USA.  

–        Jag håller inte med om att USA hamnar på efterkälken, snarare görs ekonomiska framsteg.  Medelklassens intäkter kan ha minskat men överlag ser vi en amerikansk ekonomisk uppgång och en industriell återhämtning. För mig är vad du beskriver kreativ förstörelse i Schumpeters anda.

Johan Eklund tyckte att tajmingen av boken inte kunde vara bättre med tanke på eurokrisen och att den därmed är nyttig läsning för europeiska regeringsföreträdare. Han hänvisade till en ranking av de 500 största globala företagen som grundats de senaste 50 åren. Här har Europa bara ett företag på listan medan Kalifornien har 26 stycken. Europa hamnar långt efter USA, menade Eklund.

Johan Eklund, Entreprenörskapsforum

Försök inte hitta vinnare
Kärnfrågan i boken är regeringars roll och vikten av att skapa ett institutionellt ramverk för innovation. Det är svårt att kritisera. Om jag går in på detaljnivå kan jag dock ifrågasätta idén att försöka hitta vinnande koncept (pick the winners) bland företag, tekniker och idéer, t ex genom att designa skattesystem för utvalda enheter.

Johan Eklund tyckte även att det var paradoxalt att föreslå ett ekosystem på global nivå eftersom ekosystem just är lokala. Dessutom är en ekonomi – precis som ett ekosystem – svår att designa. Utöver detta trodde han att idén om en global innovationsorganisation utgör utopiskt tänkande, jag är skeptiskt till att få en sådan organisation funktionsduglig globalt, avslutade han.

Innovation – behovet av konsensus och receptet till såsen
Sara Modig
, projektledare för den nationella innovationsstrategin, Näringsdepartementet, inflikade direkt att Stephen Ezell skulle ta sina globala idéer framåt.

–        Vi måste drömma de stora drömmarna.

Sedan tryckte hon på att två frågor utgjorde det viktigaste: behovet av en ny konsensus kring innovation och vikten av receptet för såsen till innovation.

Att Sverige tagit många steg framåt var ett faktum i och med att den nationella svenska innovationsstrategin precis levererats. Arbetet med strategin har varit långsiktigt och syftat till att behålla och vidareutveckla Sveriges ledande position vad gäller innovationsklimat och innovationsförmåga för att möta de globala samhällsutmaningarna, öka konkurrenskraften och förnya framtidens välfärds- och samhällstjänster.

–        Vi har involverat många parter i strategin och fokuserat på att maximera innovation och produktivitet. En bred dialog har också varit nödvändig för att kunna implementera strategin.

Sara Modig, Näringsdepartementet

Sverige – ett kreativt land karaktäriserat av nytänkande?
Det finns en stor efterfrågan på nya och bättre lösningar samtidigt som många där ute fortfarande behöver se ljuset.  Det handlar inte om att vinna loppet, det handlar om att Sverige ska vara och inspireras att förbli ett kreativt land som karaktäriserat av nytänkande, sa Sara Modig.

Det finns också ett behov av konsensus men vi är inte där ännu. Vi är dock närmare idag än vi någonsin har varit. Det är viktigt för innovationsstrategin att erbjuda ett ramverk för att tillsammans arbeta för lösningar på de fundamentalt viktiga frågorna. Här har regeringen en viktig roll. Öser vi inte de stora utmaningarna har vi inte ens en värld att konkurrera på.

Men pengarna då, säger många. Visst är det viktigt med investeringar men innovationsstrategin matchar forsknings- och innovationsproppen, som innehåller satsningar i kronor, med incitamentstänk. Dessutom kommer nya EU-medel för åren 2014-2020 snart att utlysas, avslutade Sara Modig.

Policyreceptet inte klart
Enrico Deiaco, medverkade i den efterföljande panelen och tryckte på vikten av innovation för produktivitet men betonade att vi inte vet vad vi ska göra för att främja innovation förutom att satsa på patentsystem osv.  Ska vi t ex lägga forskningssatsningar på bas- eller tillämpad forskning? Receptet över vilken policy som är bäst är fortfarande inte här, sa Deiaco och tillade att en hel del politiska lösningar inte är evidensbaserade. Det är svårt att designa bra policy, i t ex Kina prövas olika policylösningar i olika regioner.

–        Det är ett problem att ekonomiska rådgivare i Vita huset inte tycker att det spelar någon roll om man lägger 100 dollar på potatischips eller datachips. Därför finns det stort utrymme att påverka politiken på detta område, särskilt eftersom det inte finns något naturligt hem för innovationspolitiken i USA.

På frågan om amerikanska försvarssatsningar får överspillningseffekter på innovation i det civila samhället svarade Stephen Ezell att det var aktuellt förr i tiden. Men att det amerikanska försvaret i dag skulle uppfinna något som Internet trodde han inte var aktuellt. Numera investeras bara i behov som soldater i fält behöver ha täckta.

Ett av skälen till att presidentkandidaterna inte talar om produktivitet och innovation är att dessa faktorer skär ned jobb. De långsiktiga effekterna är positiva men kortsiktigt attraherar du inte väljarna. Dessutom är det så att 82 % av alla innovationssatsningar misslyckas. Det handlar om experiment och kan därmed också vara svårt att motivera för väljare, sa Stephen Ezell. Han avslutade med att svåra på en fråga om amerikansk återindustrialisering: Visst flyttar tillverkningsindustrin delvis tillbaka men vi återhämtar oss inte förrän 2022. Det är alltså av yttersta vikt att USA satsar på innovation.

Ulrika Stuart Hamilton, Stephen Ezell, Johan Eklund och Sara Modig

 

Följ oss på: