Entreprenören som samhällsomvälvare

Entreprenörskapsforum arrangerade den 30 maj 2011 ett seminarium runt begreppet socialt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap med två nedslag i dess praktiska uttryck. Karl Palmås, verksam vid Chalmers Tekniska Högskola, Filippa Odevall, Hungerprojektet och Jesper Lejfjord, Entreprenörskyrkan medverkade.

30maj_KarlPalmasKarl Palmås

Karl Palmås, verksam inom entreprenörskapsutbildning på Chalmers och med en PhD från London School of Economics, lade den forskningsmässiga grunden med en föredragning runt begreppet. Karls eget intresse för det sociala företagandet grundlade sig under hans tid i London då han vid sidan av sina ordinarie studier ägnade sig åt projekt inom ämnet.

Palmås betonade två skilda definitioner av det sociala företagande, sprungna ur olika tradition och kultur.

Den anglosaxiska definitionen kan kort beskrivas som att verksamheten drivs med sociala syften, men med tydliga kommersiella drivkrafter. Det handlar om ett tydligt företagande med vinstambition, men där vinster ur verksamheten återinvesteras i densamma. Flera nya företagsformer har blommat ut som en konsekvens av detta, bl a s k ”CIC’s”, Community Interest Companies.

Ett alternativt synsätt är den kontinentaleuropeiska definitionen som har större fokus på civilsamhällets rörelser och begreppet social ekonomi, där ekonomisk nytta utförs av civilsamhällets funktioner.

Oavsett vilket av begreppen man väljer för att förklara de samhällsentreprenöriella fenomenen som finns, så saknas det enligt Palmås en solid verktygslåda för att förklara dem.

– Forskningen utgörs mest av fallstudier av företag som kan sägas ägna sig åt någon form av socialt entreprenörskap, det finns väldigt lite teoribildning inom ämnet, menar Palmås.

Vad betyder det när vi ser att entreprenörer startar företag för att driva en samhällsförändring? Går det att förändra den samhällekonomiska apparaten genom att själv vara en del av den? Palmås menar att det är fullt möjligt, samtidigt betonar han att det är viktigt att komma bort från definitionerna av fenomenet, och snarare titta på påtagliga skeenden som påverkar den samhällsekonomiska apparaten.

Det går att skapa en ny logik i ekonomin, att ”hacka” den, menar Palmås och hänvisade till den verksamhet som Mohammad Yunus, fredspristagare och mikrokreditens fader, etablerade.

– Självklart går det att tjäna pengar och förbättra världen samtidigt, menar Palmås.

Här särskiljer Palmås tydligt mellan denna typ av initiativ och t ex Corporate Social Responsibility (CSR). Det senare handlar om att företag gör det de är bra på så bra som möjligt. De fokuserar inte på icke-relaterade verksamheter av social eller samhällelig karaktär.

Filippa Odevall, verksam som projektledare vid Hungerprojektet, en organisation som arbetar med en processorienterad metod för att avskaffa hunger började sitt anförande med att dela med sig av Wikipedias definition av begreppet entreprenör. Där fastnade hon särskilt för två egenskaper som hon tyckte var applicerbara på Hungerprojektets verksamhet; förmågan att definiera möjligheter och att skapa resurser.

30maj_Jesper_FilippaJesper Lejfjod och Filippa Odevall

Hungerprojektet har verksamhet i 12 olika länder, där man sysselsätter 340 personer och har ett volontärnätverk som omfattar 375 000 personer och därigenom når svindlande 35 miljoner människor. Arbetet, som snarast beskrivs som en rörelse mer än t ex en välgörenhetsverksamhet, bedrivs som en process där tre ledord står ut, Vision, Commitment och Action. De visioner som deltagarna i Hungerprojektets projekt skapar blir en central del av verksamheten. Dessa visioner får deltagarna svara upp mot och gå från ord till handling. Processen ger de medverkande en känsla av ägandeskap och att de själva påverkar sin situation.

Filippa Odevall bekräftade Hungerprojektets varande som ett uttryck för socialt entreprenörskap:

– När vi nått vårt mål, då behövs vi inte längre.

Jesper Lejfjord, arbetar med Entreprenörskyrkan, en mötesplats för kreativt, innovativt och hållbart företagande. Här sitter entreprenörer som brinner för sina affärsidéer, som konkret visar hur företagande är ett sätt att bidra till positiv samhällsförändring och som vill nätverka och samarbeta med andra entreprenörer.

Entreprenörskyrkan härbärgerar 30-35 företag som erbjuds en företagshotellsliknande miljö. Utöver detta arrangeras events och arrangemang, utbildningar och nätverksträffar. Därtill är ambitionen att påverka, bl a genom riktade aktiviteter mot studenter, företag och beslutsfattare.

Utöver sitt engagemang i Entreprenörskyrkan driver Jesper även World Volunteer som bygger skolor i utvecklingsländer. Med sin breda erfarenhet från verksamheter med sociala förtecken menar Jesper att man dagligen måste tänka på förhållandet mellan begreppen ”sustainability vs. profitability”.

– Det är även viktigt med transparens i relationen med investerare, då kan man undvika risken att bli betraktad som en företagare som enbart har en vilja att klä sin verksamhet i fina ord.

En sammanfattande bild från seminariet var den samsyn som alla tre medverkande ställde sig bakom vad gäller hur det sociala- eller samhälleliga entreprenörskapet sprids och växer. Det handlar om en rörelse som växer, en ”smitta”, snarare än att expandera en verksamhet genom tillväxt till att omfatta så många kontor som möjligt.

Följ oss på: