Entreprenöriell högtidsstund då årsrapporten Swedish Economic Forum Report 2012 lanserades

Årets Swedish Economic Forum Report presenterar nya rön om hur entreprenörskap påverkar, och påverkas av, olika faser av konjunkturcykeln. Dessutom analyseras vikten av en entreprenöriell kultur och dess normer samt hur dessa samverkar med konjunkturen. Lanseringskonferensen för rapporten blev en diskussion om hur den ekonomiska politiken kan dra nytta av dessa nya insikter om sambandet mellan entreprenörskap, konjunktur, arbetslöshet och normer.

Entreprenörskapspolitik på undantag?
Pontus Braunerhjelm hälsade alla välkomna med att påminna om att det var på dagen 20 år sedan den svenska Riksbanken gick från fast till rörlig växelurs. På samma sätt tyckte han att det var dags att omdefiniera hur den ekonomiska krisen ska bekämpas när traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik tycks ha nått vägs ände. Han menade att själva fundamentet för en fortsatt uthållig tillväxt, nämligen entreprenörskapet och företagandet och de ekonomisk-politiska förutsättningar som styr dessa aktiviteter ständigt sätts på undantag. Det gjorde de dock inte under eftermiddagen den 19 november.

Först ut av forskarna att presentera årets rapport Entrepreneurship, norms and the business cycle var Roy Thurik, professor Erasmus University. Hans kapitel ställer frågan om entreprenörskap i tidiga faser kan förutspå konjunkturcykler och om det gäller olika typer av entreprenörskap. Han analyserar också om effekterna går från konjunkturcykel till entreprenörskap eller tvärtom.

Ökat entreprenörskap förutspår konjunkturuppgång
Genom en analys av 22 OECD-länder under perioden 2001-2011 finner Roy Thurik att förändringar med störst förklaringsvärde förefaller inträffa två år innan det sker en trendmässig förändring i konjunkturen. Det finns alltså tydliga kopplingar mellan entreprenörskapets nivå, fas i konjunkturcykeln och arbetslöshet. Att ett ökande entreprenörskap förutspår högre tillväxt skulle kunna bero på att entreprenören introducerar nya varor och tjänster, ökar konkurrenstrycket, minskar arbetslösheten eller bidrar till kunskapsspridning mer generellt. En ekonomisk politik som stimulerar entreprenörskap kan därmed dämpa arbetslöshet och en fortsatt svag konjunkturutveckling. Men det är viktigt att skilja på olika former av nyföretagande, avslutade Roy Thurik.

Ärvda normer ger regionen dess företagskultur
Martin Andersson presenterade sitt eget och Michael Fritschs kapitel och visade bl a på att de regionala skillnaderna i entreprenörskap är betydande i Sverige. Antalet nya arbetsställen per tiotusen invånare i landets kommuner sträcker sig från omkring 50 till cirka 300. Även i Tyskland visas att samma regioner som var entreprenöriella 1925 också var det 2005, trots världskrig och DDR. Vad beror detta på, frågade Andersson, regionerna lyder ju under samma nationella policyramar. Självklart finns det flera förklaringar till dessa mönster, sa Martin Andersson, och visade på nyföretagandet i svenska kommuner under fyra tidsperioder. Den beständiga regionala fördelningen över tid visar att det finns något som förklarar entreprenörskapet i en region utanför gängse ramar – historien har en egen effekt – och pekar på att det finns en regional entreprenörskapskultur.

Vad är då slutsatserna för politiken? En första slutsats är att politiken inte på kort sikt kan förändra en regions ärvda historia. Policyåtgärder som kan ge spridningseffekter och initiera självförstärkande processer är däremot bra. Att främja förebilder och aktivt verka för ökad tolerans och ifrågasättande av vedertagna normer och lösningar är bra sätt.

En entreprenörskapspolitik för att dämpa svängningarna i ekonomin
Därefter var det dags för Pontus Braunerhjelm, rapportens redaktör, att sammanfatta policyslutsatserna från kapitlen. Han framhävde att det är viktigast med generellt goda förutsättningar för företagande. Rapportens resultat med olika typerna av nyföretagande i konjunkturens faser, liksom tidsförskjutning i förhållande till konjunktursvängningarna, öppnar även upp för en politik som kan dämpa svängningarna i ekonomin. Pontus Braunerhjelm framhävde därför att politiken t ex bör öka finansieringsinsatser vid nedgångsfaser i konjunkturen som riktas mot mindre företag. Tidigare forskning visar att innovativa, tillväxtorienterade företag med svag soliditet eller litet eget kapital drabbas särskilt hårt i en recession. Dessutom behöver regleringsbörda minskas, det upplevda administrativa krånglet har en starkt hämmande effekt på entreprenörskap.

Swedish Economic Forum 2012 – Pontus Braunerhjelm from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

Utöver detta lyfte Braunerhjelm fram att arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att incitament att söka sig till nya verksamheter, inklusive företagande, inte dämpas. Ett tidsbegränsat och väl avvägt sysselsättningsstöd kan också ha en positiv effekt, liksom kvalificerad rådgivning. Avslutningsvis kan en politik för att skapa entreprenöriella normer ses som ett slags friskvård i förebyggande syfte, en regional entreprenörskapskultur är en viktig och ekonomiskt betydelsefull faktor för stabilitet. Bland åtgärder för att bygga långsiktiga entreprenöriella normer märks bl a utbildningsinsatser för att belysa entreprenörskapets roll liksom entreprenöriella förebilder i olika sammanhang.

Generellt gott företagsklimat och goda möjligheter för entreprenörer
Finansminister Anders Borg inledde sin kommentar med att beskriva varför entreprenörskap är viktigt, bl a för att entreprenörer skapar de nya jobben. Anders Borg menade att den svenska företagsstrukturen delvis förändrats och gått från en strikt timglasfigur till att få en något bredare bas av mindre företag. Samtidigt är det endast ett fåtal nystartade företag som växer snabbt och bidrar till jobbskapande och tillväxt i någon större utsträckning. Eftersom det är svårt att definiera gasellerna blir statens roll främst att skapa ett generellt gott företagsklimat med goda möjligheter för entreprenörer att verka i:

– Den som visste vilken knapp man ska trycka på för att få en ny Steve Jobs!

Swedish Economic Forum 2012 – Anders Borg from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

Det står dock klart att tillgång till kompetens, kapital och goda avkastningsmöjligheter i förhållande till risk är av stor vikt. Kompetensfrågorna är också viktiga, fortsatte Anders Borg, och lyfte vikten av att återupprätta ett kunskapsideal i skolan. Annars betonade han att nyckeln till en bred entreprenörskapspolitik ligger i att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt: men det som görs konjunkturellt måste också vara rätt strukturellt, betonade finansministern.

Sysselsättningsstöd, offentlig upphandling och förbättrat entreprenörsklimat
Anders Borg tryckte vidare på att konkurrens och entreprenörskap är viktigt för att stärka kvaliteten i välfärden. En ökad konkurrens leder på sikt till lägre kostnader och högre kvalitet. Vad gäller rapportens policyförslag menade Borg att det går att föra en entreprenörskapspolitik för att möta konjunktursvängningar. Ett tidsbegränsat sysselsättningsstöd riktat mot s k nödvändighetsbaserat entreprenörskap kan t ex övervägas i konjunkturnedgångar. Offentliga insatser såsom offentlig upphandling bör också hållas uppe i nedgångar. Överlag ansåg dock Anders Borg att arbetet med att starkt förbättra entreprenörsklimatet påbörjats och att reformerna lagts in i en lång pågående process. Och det viktigaste avslutade Borg med att betona igen: att skapa generellt goda generella villkor för entreprenörskap och företagande.

 

Därefter tog Heidi Elmér, chefekonom Skandia, vid för att kommentera rapporten och diskutera entreprenörskap ur ett makroperspektiv. Hon lyfte fram entreprenörskap som grogrunden för tillväxt och kittet som håller ihop från idé till anställande företag. Hon menade att tillväxt är självförstärkande och föder tillväxt men att det förutsätter en god jordmån i form av bl a lagar, regelverk, utbildningssystem och tillgång till finansiering.

God jordmån för företagande med regelverk, skattesystem och finansiering
Heidi Elmér drog paralleller till det fulländande ekosystemet där alla konkurrerar om att nå solljuset. Hon menade att ekosystemet för svenska entreprenörer har en god historik sett ur perspektivet av antal patent per capita och satsade forskningsresurser bl a på teknik och medicin. Däremot menade hon att dominansen av stora företag fortfarande är stor, timglasformen är fortfarande aktuell. Den genetiska koden i regioner – som påverkar den entreprenöriella återväxten – såg hon som bekymmersam eftersom politiken har svårt att rå på normer.

Elmér betonade också att Sverige som en liten öppen ekonomi påverkas starkt av konjunkturen och att svenska beslutsfattare är bakbundna och har tömt ammunitionen vad gäller att stimulera ekonomin. Nycklarna framåt är enligt Heidi Elmér grundläggande god jordmån för företagande i form av enkla regelverk och skattesystem samt tillgång till extern finansiering. Vad gäller det senare tyckte hon att AP-fondernas regelverk bör ses över så att investeringar kan läggas i mindre och växande företag för att bygga mer robusta portföljer.

En politisk för bättre företagsklimat – den bästa försäkringen
Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv, undrade i sin efterföljande kommentar varför inte makroekonomerna kommit på att entreprenörskap är viktigt tidigare. Han menade att en politik för ett gott företagsklimat är den bästa försäkringen och ger större motståndskraft mot konjunkturnedgångar. Bättre villkor för entreprenörskap ger större omsättning bland företag och jobb samt normalt även bättre produktivitetstillväxt, sa Fölster.  På så sätt har t ex Schweiz lyckats klara en stark valuta, tillverkningsindustri och en stark högteknologisk export.

Om alla svenska kommuner förbättrar sitt företagsklimat så att det ligger i nivå med landets bästa så får 50 000 fler utomeuropeiskt födda arbete och 275 000 fler blir sysselsatta totalt. Här finns en del att göra på regional nivå. På nationell nivå har det genomförts reformer, precis som rapporten förespråkat, men med baksidan att dessa inte får effekt förrän efter lågkonjunkturen, avslutade Stefan Fölster.

Följ oss på: