Entreprenörskap i skolan – ett högaktuellt ämne

Regeringen presenterade i våras sin strategi för entreprenörskap i skolan, vilket gjort frågan till ett högaktuellt ämne. Regeringens ambition är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom alla nivåer i utbildningssystemet. För att ytterligare belysa ämnet arrangerade Entreprenörskapsforum, Skolverket, Regionförbundet Örebro, GRowth och Västsvenska Industri- och Handelskammaren seminarium i Örebro och Göteborg.

Seminariet  i Örebro inleddes av Peter Johansson som berättade om Skolverkets nya uppdrag att kartlägga, stimulera och utveckla arbetet med entreprenörskap i skolan.

– Mycket har hittills handlat om att fara runt och träffa människor och organisationer som arbetar med dessa frågor. De första månaderna har i  praktiken gått ut på att lyssna.

Skolverket fick i våras ett uppdrag av regeringen bestående av flera delar:

  • Kartläggning av skolhuvudmäns erfarenheter av hur man jobbar med entreprenörskap i skolan.
  • Kartläggning av Tillväxtverkets (då Nutek) nationella program för entreprenörskap
  • Fördelning av utvecklingsmedel
  • Inventering av vilka kurser och utbildningar inom entreprenörskap som finns på lärosäten i landet, för att i förlängningen erbjuda kompetensutveckling.
  • Ta fram en kunskapsöversikt över forskningen kring entreprenörskap i skolan, planerad att vara klar i mars 2010.

img_17nov_panelFrån vänster: Ingela Ernestam, Camilla Steen, Jan Schierbeck, Peter Johansson och Carina Holmgren.

Peter Johansson berättade att den första satsningen kommer att riktas mot grundskolans årskurs 6-9.

– Vi ser det som den viktigaste första insatsen, men vi kommer att se över hela utbildningssystemet.

Jan Schierbeck, även han från Skolverket, jobbar med det pågående reformarbetet av gymnasieskolan GY2011, som har fokus på entreprenörskapsperspektivet och även innebär en övergång till endast nationella gymnasieprogram.

– Vi vet att det finns många bra utbildningar och processer inom skolan som berör det här området. Frågan är hur vi ska få med både det smala och breda perspektivet på entreprenörskap.

Regeringens säger i sin strategi att Sverige behöver fler företag men betonar att entreprenörskap även är betydelsefullt för individens kraft och möjlighet till fortsatta studier. Det handlar inte enbart om att fler ska starta företag.

– Vi har använt oss mycket av strategin när det handlat om vad vi ska göra. Det ska finnas möjlighet för alla att prova på företagande.

– Vi har även skissat på entreprenörskap som ett eget ämne. Det kommer inte finnas som ett programgemensamt ämne i alla program. Men alla elever kommer att ha möjlighet att ta del av kurserna.

Carina Holmgren, doktorand Entreprenörskapsforum, som bland annat har skrivit studien ”Den företagsamma skolan” berättade om sin mångåriga forskning kring entreprenörskap i skolan. Hennes arbete har handlat mycket om att definiera vad entreprenörskap kan vara och hur det översatts till skolans praktik.

– Det svåraste har varit just begreppet entreprenörskap. Beroende på i vilken kontext jag befunnit mig har begreppet inneburit olika saker.

– Det handlar ofta om den framgångsrika företagaren, men det finns andra trådar som socialt entreprenörskap och entreprenörskap inom till exempel vård och skola.

Det var först i maj i år som entreprenörskap i skolan blev en utbildningspolitisk fråga, från att tidigare ha hört till näringslivspolitiken. Det är ett prioriterat område, även inom EU, men det innebär ett omfattande projekt att införa entreprenörskap i skolan, menade Carina Holmgren.

Hon betonade också vikten av ihärdighet och betydelsen av eldsjälar:

– Det räcker inte med enstaka projekt. Jag ser i de kommuner som haft drivande personer som legat i med nya idéer och projekt hur betydelsefulla dessa individer är.

Avslutningsvis pekade hon på vikten att ta vara på erfarenheterna från det arbete som gjorts ute i skolorna.

– Bara för att strategin nu kommit innebär inte att det här är någonting nytt.

img_17nov_janFrån vänster: Sver-Erik Sahlén, Regionförbundet Örebro och Jan Holgersson, Entreprenörskapsforum.

Regionförbundet i Örebro har arbetat mycket med just entreprenörskap i skolan. De är mitt uppe i framtagandet av en regional handlingsplan för entreprenörskap där skolan har en central roll.

Sven-Erik Sahlén från Regionförbundet menade att Örebroregionen behöver fler entreprenöriella medborgare.

– Arbetslivet kommer att se annorlunda ut. Att föra in entreprenörskapet i skolan höjer motivationen hos eleverna när de snabbt ser resultat av vad de gör. Det ger dessutom möjligheter till social och pedagogisk interaktion.

Man har bland annat utsett Årets skolentreprenörer i Örebroregionen. 2009 års vinnare var Närlundaskolan i Askersund, Veronica Blixt och Ann-Charlotte Bergman Andersson, lärare på skolan, berättade om arbetet med att uppmuntra barnen att utveckla sin fantasi och lust att lära.

– Det vi gör är inte något nytt men vi har blivit bättre och utvecklat vårt arbete så att barnen är med i hela processen, berättade Veronica Blixt.

På John Bauer gymnasiet i Örebro finns ett entreprenörskapsprogram där eleverna får arbeta i skarpa projekt mot externa uppdragsgivare. Elever från medieprogrammet visade bland annat upp en film som gjorts åt Barnrättsakademin.

I projektet SELF, ett EU-finansierat projekt i syfte att stärka Östersjöregionen, jobbar man med att ge elever, från förskola till gymnasium, en positiv attityd till entreprenörskap. Ingela Ernestam, projektledare, berättade om ett givande samarbete mellan länderna och satsningen på process- och coachutbildning.

– Vi förväntar oss förändrade attityder gentemot entreprenörskap och ett hållbart entreprenörskapsnätverk mellan länderna kring Östersjön.

img_17nov_gbg_panelPaneldiskussion i Göteborg. Från vänster: Gerd Paulsson-Bergh, Agneta Areschoug och Kajsa Dahlsten.

I Göteborg deltog, utöver Carina Holmgren och Peter Johansson, Kajsa Dahlsten från Västsvenska Industri- och Handelskammaren.

Hon presenterade en undersökning över 2 500 västsvenska gymnasieungdomars förebilder och  började med en reflektion.

– När jag var tonåring ville jag bli lärare eller popstjärna. Pappa var lärare och Donny Osmond var min idol. Det är ett exempel på att förebilder påverkar vad man vill bli, sa Kajsa Dahlsten.

Undersökningen visade att de flesta förebilderna var i underhållningsbranschen, politiker eller idrottare. Påfallande få företagare var förebilder. Men särklassiskt viktigast för ungdomar var den egna familjen.

Denna undersökning har gjorts ett antal år och skillnaderna är små mellan åren. Trots ansträngningar att föra in mer företagande i skolan har ungdomars förebilder inte ändrats, avslutade Kajsa Dahlsten.

Följ oss på: