Entreprenörskapsutbildning i skolan – idag och imorgon

Måndagen den 13 oktober bjöd Entreprenörskapsforum och Ung Företagsamhet in till ett lunchseminarium om entreprenörskapsutbildning i skolan. En allt rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på unga människor som ska ut i arbetslivet. Utbildningsväsendet måste anpassa sig för att bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt som handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Pernilla Norlin Kåre Moberg
Pernilla Norlin och Kåre Moberg

Pernilla Norlin, vvd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, var dagens moderator och hälsade alla välkomna.

Entreprenöriellt lärande

Kåre Moberg, forskare vid Fonden for Entreprenørskab – Young Enterprise i Danmark, berättade om deras arbete med entreprenörskapsutbildning i skolan, att organisationen har som uppdrag att implementera den danska regeringens strategi för entreprenörskap på alla nivåer i utbildningssystemet. Fonden for Entreprenørskab fungerar som ett kompetenscenter med kompetensutveckling för lärare samt finansiering av utveckling av entreprenörskapsundervisning. Även forskning om effekterna av entreprenörskapsutbildning ingår i verksamheten, berättade Kåre.

– Entreprenörskap är ett väldigt brett fält och ser olika ut på olika nivåer.

Kåre Moberg
Kåre Moberg

Bl a har Moberg undersökt 6000 niondeklassare och hur de utvecklats av entreprenöriellt lärande. Han skiljer på kognitiva och icke-kognitiva färdigheter där de förstnämnda är enkla att kodifiera och examinera och skolsystemet har en lång erfarenhet av att lära ut denna typ av kunskap. Personer med hög IQ har ofta enkelt att tillgodogöra sig kognitiva färdigheter. Icke-kognitiva färdigheter är karaktärsegenskaper och sociala färdigheter såsom koncentration, uthållighet, motivation, självkänsla, självkontroll, kreativitet, osv. Dessa färdigheter är  att kodifiera och examinera.

– Entreprenörskapsutbildning i skolan har inte alltid positiva kognitiva effekter medan icke-kognitiva och mer praktiska metoder visar bättre resultat.

Moberg menade att lärarens roll i att stötta eleverna i det som intresserar dem är avgörande för deras entreprenöriella lärande. Danmark införde en strategi för entreprenörskap i skolan före Sverige och sätter framöver allt mer fokus på entreprenörskap i lärarutbildningarna.

Elena Ruskovaara
Elena Ruskovaara

Den entreprenöriella läraren

Elena Ruskovaara, projektledare M Sc Lappeenranta University of Technology, berättade att Finland var först i EU med att införa entreprenörskapsutbildning från årskurs ett. Vidare menade hon att finska lärare är duktiga pedagoger inte minst på att införa entreprenörskapsutbildning i teorin.

– Däremot finns det fler verktyg för lärarna att använda som de ännu inte har hittat till, sade Elena.

Enligt Ruskovaaras studier är lärarna ”slow, lazy och stupid”. Med slow menas att lärarna låter studenterna ta plats och att det då kan ta lite längre tid att utföra uppgifter. Lazy innebär att de låter studenterna jobba själva medan stupid betyder att eleverna tillåts ställa frågor.

För lärarnas fortbildning visar det sig vara viktigt med studiebesök hos företag, interna lärarnätverk som diskuterar arbetsformer osv. Kvinnliga eller manliga lärare har ingen betydelse för entreprenörskapsutbildningen i skolan, menade Ruskovaara. Inte heller erfarenheten. Lärarens bakgrund kan dock ha viss betydelse.

– Inte minst entreprenörskapsutbildning för lärare har stor betydelse.

Karl Wennberg
Karl Wennberg

Entreprenörskapsutbildning i skolan idag och imorgon

Karl Wennberg, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och vvd Ratio, har studerat hur svenska skolor arbetar med entreprenörskap idag. Det visar sig att praktikbaserat lärande saknas inom samhällsvetenskapliga utbildningar. Wennberg menade även att det snarast är destruktivt att studera om entreprenörskap och att elever hellre behöver tillämpa praktiska moment för att lära sig jobba i team, öva på konflikthantering, m m.

– Praktik kan gynna även icke-kognitiva färdigheter.

Wennbergs forskning visar att entreprenörskapsutbildning fungerar bra i högre utbildningar men mindre bra på grundskolenivå. Wennberg menade också att det är svårt att anpassa utbildningen i systemet eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut. Allt mer undervisning idag sker t ex via You Tube.

– Framtidens studenter kommer inte att ha nytta av samma utbildning som studenter har idag.

Enligt Wennberg ska vi istället utbilda oss i ämnen som maskiner inte kan utföra och fokusera på att utveckla våra sociala förmågor.

– Hälften av alla utbildade ekonomer idag kommer inte att behövas om 20 år.

Ragnar Åsbrink
Ragnar Åsbrink

Det entreprenöriella lärandet i skolan

Ragnar Åsbrink, undervisningsråd Skolverket, inledde med att fastslå att barns lärande inte skiljer sig från vuxnas. Även barn måste vara motiverade för att lära, det måste finnas ett syfte med det de ska lära sig.

– Hur ofta har vi inte hört någon säga att skolan inte kan vara rolig, att det är bra att lära sig att ha lite tråkigt. Men så vill vi själva inte ha det på vår arbetsplats.

Åsbrink menade vidare att det nödvändigtvis inte alltid är kul på arbetsplatsen men att motivation handlar om att det man gör ska kännas meningsfullt. Att uttrycka entreprenöriellt lärande handlar om att utveckla ungdomars nyfikenhet, kreativitet och drivkraft. Lärare har en möjlighet att bedriva lärandet i en entreprenöriell anda men det går också att göra det motsatta. Det motsatta kan handla om triviala frågor som är reproducerande eller om en rätt-eller-fel-kultur.

– Om eleverna får vara aktörer i sitt eget lärande är det en framgångsfaktor. Finns det en autentisk mottagare för det man gör så är det en framgångsfaktor i sig.

Åsbrink ansåg även att det entreprenöriella lärandet precis har kommit igång i svenska skolor. Eleverna bör inte längre sitta på rad i sina skolbänkar och ta emot information av läraren. Istället bör ungdomarna få utbyta idéer, få prova, göra fel och lära sig av det.

Cecilia Nykvist
Cecilia Nykvist

Ung Företagsamhet i skolorna

Cecilia Nyqvist, vd Ung Företagsamhet, visade att antalet UF-företag har ökat markant i Sverige de senaste 30 åren. Hon menade även att attityden har förändrats i gymnasieskolan över tid. Tidigare fick ofta UF-företag inte bedrivas på skoltid utan var något eleverna var tvungna att ägna sig åt på fritiden.

– Sedan dess har UF-företagande blivit en del av många olika gymnasielinjer. Det går framåt men tar tid. Fortfarande är genomslaget relativt lågt på till exempel yrkesprogrammen, sa Nyqvist.

Precis som Åsbrink, ansåg Nykvist att det är problemlösandet som är bland det viktigaste för UF-företagarna. Men hon menar även att de elever som bedriver UF-företag också lär sig andra betydelsefulla saker som till exempel vikten av att bygga nätverk.

– Eleverna behöver UF-företagande på gymnasiet. Vi ser att det har effekter då de lär sig på nya sätt. Man ska inte avfärda Ung företagsamhet som ett smalt perspektiv som endast handlar om själva företagandet. Det var det 1980 men inte idag, menade Nyqvist avslutningsvis.

Panel
Panelen

Lära ut det entreprenöriella lärandet

Lunchseminariet avrundades med frågor till de medverkande. Den första frågan kom från seminariets moderator, Pernilla Norlin, som undrade vad de nordiska länderna kan lära av varandra. Elena Ruskovaara ansåg att hennes forskning kunde lära de andra nordiska länderna vikten av att ge utbildning om hur entreprenöriellt lärande fungerar till både lärarstudenter och redan utexaminerade lärare. Många lärare tycker själva konceptet är svårförståeligt och behöver därför stöd och träning på området, menade Ruskovaara. Moberg var inne på samma spår och menade att begreppet i många kretsar är missförstått:

– Många lärare klarar inte av att undervisa i entreprenörskap och uppfattar ämnet som irrelevant för eleverna. Vi ser också exempel från Sverige där det kommer läroböcker om entreprenörskap som endast handlar om vad företagare sysslar med.

Moberg menade att denna typ av läroböcker inte blir så relevanta och autentiska för eleverna. Det finns följaktligen förbättringar att göra.

Två korta publikfrågor avslutade seminariet. Den första kom från Betty Malmberg, moderat riksdagsledamot i utbildningsutskottet, som undrade om det finns ett tryck underifrån som kan påverka högskolorna att införa entreprenörskapsutbildning. Ulla Hamilton, tidigare moderat borgarråd i Stockholm, undrade till sist om UF snart kan finnas på lärarutbildningen. Ragnar Åsbrink svarade att mycket riktigt finns ett tryck underifrån som gör att många högskolor har en intern diskussion om att bli mer entreprenöriella i sin verksamhet. På det sättet kan det också nå lärarutbildningarna, menade han.

– Men jag tycker det finns ett behov av att vara än mer offensiva på området, då det är via lärarutbildningarna som vi ska skapa en bra plattform att föra detta vidare, fortsatte han.

Karl Wennberg menade dock att det kan vara riskabelt att påtvinga högskolorna entreprenörskapsutbildningar uppifrån just för att entreprenörskap är självmotiverande i sin natur.

– Däremot finns det många bromsklossar som går att ta bort, ansåg han.

Wennberg menade att det idag finns hinder att fritt välja kurser på högskolorna i Sverige. Några av de mest entreprenöriella universiteten i världen har inte några entreprenörskapsprogram. Istället kan studenterna välja kurser på ämnet, oavsett om de är naturvetare, ingenjörer eller lärare. På så sätt kan entreprenöriella kunskaper nå ut till fler utbildningar, ansåg Wennberg avslutningsvis.

Följ oss på: