Entreprenörskapsutredningen

Den 19 oktober presenterades den s k Entreprenörskapsutredningen vid ett seminarium på Entreprenörskapsforum. Regeringen tillsatte utredningen 2015 och nu kunde förslag till hur vi säkrar entreprenörskap, innovation och investeringar samt tar till vara satsningar på utbildning och forskning presenteras.

Se webbutsändningen av seminariet 

Maria Lindqvist, sekreterare Entreprenörskapsutredningen, berättade hur utredningen arbetat för att få fram den över 600 sidor långa utredningen. Hon förtydligade att det inte ingått i Entreprenörskapsutredningens uppdrag att titta på skattefrågor, men att ämnet indirekt berörts till viss del.

– Vi behöver både nya idéer och de som omsätter idéerna i praktiken – Entreprenörerna.   maria lindqvist, Entreprenörskapsutredningen   Maria Lindqvist

Entreprenören är av yttersta vikt för att det ska bli ekonomisk nytta av idéer och innovationer menade Lindkvist. Hon fastslog att goda kunskaper i sig självt inte räcker utan att kunskaperna måste omsättas i praktiken. För att entreprenörskapet ska gynnas krävs goda ramvillkor. Hon adresserade även Sveriges framtida utmaningar bl a i form av delnings- och gigekonomi.

– Vad blir konsekvenserna av delning och gig-trenden för svensk ekonomi?

Lindkvist tror att det blir en stor omställning, men knappast något katastrofscenario. När datorn gjorde intåg sades att många jobb skulle försvinna – vilket också skett – men dessa har ersatts av nya former av arbete. En annan utmaning Lindqvist visade på var den framtida kompetensförsörjningen, där allt fler företagare uppger att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens. maria-lindquist-2Maria Lindqvist

– Hur ska småföretag få tag i programmerare för den digitala omställningen när de stora företagen knappt får det?

Avslutningsvis pekade Lindqvist på att forskningsanslagen till universitet måste konkurrensutsättas ytterligare och att främjandesystemet bör utvecklas med ytterligare koordinering mellan departementen. Hon ansåg även att innovationstävlingar kan vara bra, men att tävlingsvinsterna måste bli större.

Få företagare känner till rekonstruktion

Annina H Persson, professor Örebro universitet, presenterade del två av utredningen som fokuserade på företagsrekonstruktion. Hon föreslog inledningsvis att ärenden rörande företagsrekonstruktion bör koncentreras till vissa domstolar. Det leder till ökad kunskap om fallen och därmed också högre effektivitet samt snabbare processer.

– 78 procent av företagarna uppgav i en undersökning att de inte vet vad företagsrekonstruktion är.

annina-h-perssonAnnina H Persson

Persson pekade på behovet av mer information om att denna möjlighet finns. I utredningen föreslås vidare att en ansökan av gäldenären ska innehålla en likviditetsbudget avseende en rekonstruktionsperiod om tre månader. Gäldenärens ska i ansökan också lämna en redogörelse för sin verksamhet, något som idag inte alltid sker.

– Vi vill också ställa högre krav på ansökan om företagsrekonstruktion.

Formuleringen föreslås skärpas så rekonstruktion endast beviljas om det finns grund att tro att rekonstruktionen kan lyckas.  Slutligen menade hon att val av rekonstruktör ska förankras hos borgenären och att rekonstruktören inte vid fullföljandet av sitt uppdrag får sätta någon annan i sitt ställe. Rekonstruktörens ersättning bör även beslutas av domstol.

Obesvarade skattefrågor i Entreprenörskapsutredningen

Efter Perssons inlägg följde en panel där de olika deltagarna kort fick kommentera utredningen. Först ut var Mats Persson, ekonomisk politisk talesperson Liberalerna, som konstaterade att det politiska samtalet om entreprenörskap präglas av nöjdhet och är tämligen fattigt. Sverige är ett litet land med en liten hemmamarknad och vi måste vara medvetna om vikten av att vara konkurrenskraftig.

-Därför är det tråkigt att Entreprenörskapsutredningen inte fick titta närmare på hur skattefrågorna påverkar entreprenörer.

mats-perssonMats Persson

Mats Persson berörde även den, i hans tycke, olyckliga debatten om huruvida innovationssystemen ska främja stora eller små företag.

-Vi behöver både stora och små. De som jobbar i de små företagen har en gång jobbat i de stora och kan ta med sig erfarenheter därifrån.

För att Sverige ska skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för entreprenörskap och innovation måste vi börja i skolan. Intresset för ny teknik måste skapas genom att eleverna får prova själv. Idag har vi tyvärr lite kunskap om vilken pedagogik som faktiskt fungerar, avslutade Persson.

3:12 = entreprenörsskatt

Nästföljande kommentator var Lars Backsell, grundare och arbetande styrelseordförande Recipharm. Backsell påpekade det var synd att Entreprenörskapsutredningen inte fått titta på skattevillkoren men nu får vi istället vänta på den skatteutredning som kommer i november.

– De så kallade 3:12-reglerna borde kallas för vad de är – entreprenörsskatt.

lars-backsellLars Backsell

Vidare ville han ta upp något som lagstiftaren ofta glömmer bort, d v s att företagandet och ägandet går ihop. Regelverken gör allt för att skilja dessa åt men sanningen är att de går ihop som ett venndiagram.

– Vi  måste ta tillvara på kunskapen hos de som misslyckas och rest sig igen, avslutade Backsell.

Sämre produktivitetsutveckling

Pernilla Johansson, chefekonom Sydsvenska industi- och handelskammaren, önskade ett bredare perspektiv på entrprenörskap. Produktivitetsutvecklingen i Sverige har sjunkit i jämförelse med andra länder inom i OECD.

– De mest produktiva och innovativa företagen har inga problem men i de ”andra” företagen har produktiviten sjunkit.

pernilla-johanssonPernilla Johansson

I mätningar av produktivitet berörs ofta FoU-satsningar men regionalt finns inget direkt samband mellan dessa satsningar och produktivitetsutveckling. Regionalt är kompetensförsörjningen ett problem och den är tätt sammanknuten med bostadsbristen i de mest innovativa regionerna i större städer, menade Johansson.

panel-2

 

Följ oss på: