Ett ramverk för innovationspolitiken

Boken Ett ramverk för innovationspolitiken presenterades  vid ett fullsatt seminarium på IVA, 21 augusti 2012. Jacob Wallenberg öppnade konferensen och underströk vikten av ett samlat grepp om innovationspolitiken. Bokens tre författare, Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson berättade om bokens huvudbudskap – att entreprenörer är viktiga motorer för utveckling och spridning av kunskap. Författarna är starkt kritiska till att subventionera fram innovationer och föreslår en plan bestående av tio punkter för att skapa förutsättningar och drivkrafter för innovation.

Förmågan att kommersialisera forskning är en viktig del för välstånd menade författarna. Här kan du ta del av presentationen av boken.

Relationen och bidraget av FoU till BNP-tillväxt är svagt och frågan som adresseras är vilka åtgärder som behövs för att vända denna utveckling? En faktor eller förändring föreslås vara en harmonisering av villkoren för innovation och tillväxt med de länder som konkurrerar med Sverige.

 

Det ska löna sig att ta risker

Den första panelen bestod av experter och praktiker. Rune Andersson, styrelseordförande, Mellby Gård och ordförande i IVA-projektet Innovationskraft Sverige lyfte fram entreprenören som motor och kunskap som bränsle.

–          Företagsbeskattningen bör ses över då den idag är hämmande. Optioner och hur det beskattas hämmar idag entreprenörer från att verka fullt ut. Det resulterar i en brist på entreprenörer. Kapitalet finns.

Hjalmar Winblad, vd Wrapp pekade på att det bör vara lönsamt att växa och menade att det nationella klimatet för entreprenörer och attityder gentemot egenföretagande har i generell mening förändrats till det bättre sedan slutet på 80-talet. Det återstår dock en del arbete:

–           det ska löna sig att ta risker och skattereglerna gällande optionsprogram för anställda bör ändras.

Tobias Krantz, chef Utbildning, forskning & innovation, Svenskt Näringsliv, menade att det ramverk som presenteras når inte ända fram men att det är positivt att entreprenören sätts i fokus och att det tidigt i boken konstateras att subventioner inte är lösningen.

–          Samverkan mellan universitet och näringsliv är väldigt viktigt.

Tobias Krantz hade dock förväntat sig förslag på institutioner och regelverk för att stödja innovationer, liknande det som presenterades i penningpolitiska ramverket.

Anders Ekblom, global utvecklingschef och vd, Astra Zeneca Sverige, lyfte fram dimensionerna eller faktorerna ”människor – kunskap – arbetssätt”. Läkemedelsindustrin genomgår för närvarande en stor omvandling. AstraZeneca arbetar bl a med kopplingen till universitet och högskola för att på så vis täcka in faktorerna ”människa” och ”kunskap”. AstraZeneca är en global forskningsorganisation och arbetar genom intern konkurrens mellan enheter för att uppnå bästa resultat. Anders Ekblom betonade också att:

–          Vi måste förbättra förutsättningarna för kompetensers rörlighet, t ex gällande utländska medborgares möjligheter att arbeta i Sverige.  Här rör det sig dels om skattepolitiken, dels kringtjänsternas tillgänglighet och kvalitet.

Anders Ekblom menade att AstraZeneca ofta förvärvar utländska bolag då de svenska bolagen är för små och inte snabbt får fram färdiga produkter. Även kluster är viktiga.

 

Jämföra, mäta och följa upp

Charles Edquist, professor, CIRCLE, LU, och ledamot i regeringens Forskningsberedning, lyfte fram behovet av att jämföra olika innovationssystem internationellt och på så vis identifiera problemområden/svagheter i det svenska systemet.

Sara Modig, ämnesråd, projektledare för den nationella innovationsstrategin, Näringsdepartementet informerade om arbetet med innovationsstrategin:

–         Innovationspolitiken och den nationella strategi som tas fram sker i ett positivt klimat på RK. Samarbetet mellan departementen går riktigt bra. Det är viktigt att identifiera indikatorer och mätetal för att följa upp innovationspolitiken över tiden.

Göran Marklund, direktör, ställföreträdande gd externa frågor, VINNOVA var positiv till det ramverk som presenterades. Dock efterlyste han fler konkreta förslag, t ex rörande PISA-rankingen. Göran Marklund betonade att det är viktigt att skapa mått för att mäta innovation.

Björn Nilsson, vd IVA menade att innovationsklimatet har blivit bättre men att det fortfarande inte står högt på prioriteringslistan.

 

Långsiktighet och skattereformer

Peter Honeth, statssekreterare i Utbildningsdepartementet pekade på att innovation ett alltmer prioriterat område. Peter Honeth tyckte att forsknings- och innovationsstrategin som presenteras bl a innehåller en intressant tanke om att skärpa kvalitetskriterierna för forskningsanslag om det går att hitta ett rimligt sätt att använda kvalitétskriterier i processen.

Håkan Ekengren, statssekreterare i Näringsdepartementet pekade på att det är viktigt att se till förutsättningar (t ex skatter, infrastruktur och attityder) för innovation. Samverkan mellan regeringskansliet och näringslivet framhölls som viktigt. När innovationsstrategin antas under hösten innebär detta ett 10-årigt långt arbete.

–          Det är viktigt att tänka långsiktigt och idag råder öppenhet för samarbete mellan blocken i frågan innovation vilket är väldigt positivt.

Kommersialisering av forskning framhålls ofta som dålig i Sverige vilket Håkan Ekengren inte håller med om fullt ut. Det finns studier som tyder på motsatsen. Däremot tycker han att det är viktigt att förbättra villkoren för att bilda och driva företag.

Hans Lindberg, statssekreterare i Finansdepartementet pekade på att FoU-satsning och innovation är i stort fokus. Hans Lindberg ansåg att det finns anledning att se över skattemässiga spänningar och behov av åtgärder inom områdena arbete, kapital och företag. Nu sänks bolagskatten, men:

–          Humankapitalskatten är för hög. Det har visat sig att ROT- och RUT-avdrag har fallit väl ut och nu är de självfinansierade.

Följ oss på: