Filantropi – framtidens finansering av kultur?

Filantropi panel

Under torsdagen i Almedalen arrangerade Entreprenörskapsforum och Kulturbryggan ett gemensamt seminarium om det aktuella ämnet filantropi, hur vi stärker samverkan mellan kultur och näringsliv och säkrar framtidens finansering av kultur.

Moderator Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum, hälsade välkomna och introducerade dagens deltagare. För att ge en kontext berättade Johanna Palmberg att filantropi förväntas bli viktigare eftersom donationer skapar innovationer och kan ses som ett komplement till övriga finanseringsformer. Det är därför viktigt att lyfta dessa frågor i debatten.

 

Förnyelse av kultur genom finansiell samverkan

Först ut var Bo-Erik Gyberg som är rektor på Stockholms Dramatiska Högskola och ordförande för Kulturbryggan. Han gav bakgrunden till varför Kulturbryggan startades. Sprungen ur regeringens senaste kulturutredning där kulturens behov av kapital identifierades, instiftades Kulturbryggan med uppdraget att både ge stöd och vara en statlig utredning.

Kulturbryggan ger olika typer av stöd och har ett bedömarsystem som skiljer ut sig. Tanken är att Kulturbryggan ska vara ett alternativ till etablerade bidragsgivare och ett stöd i uppbyggnaden av nya och innovativa kulturprojekt.

–          Vi frågar efter kompetensbehov i olika projekt snarare än att placera in i fack. På så sätt hjälper vi till med matchning och får en förnyelse av kultur genom att etablera en finansiell samverkan.

Bo-Erik Gyberg

Bo-Erik Gyberg

Bo-Erik Gyberg menade att riskpengar ofta kan vara ett smörjmedel för att åstadkomma just detta. Det är något som ligger i de allra flestas interesse eftersom kulturen är ett intresse för nästa alla och pengar kan attraheras från många olika håll. På lång sikt trodde Bo-Erik Gyberg att vi borde kunna bygga upp en fond som bygger på donationer.

–          Vi hoppas att donatorerna ser nyttan med vår modell och tycker att vi hjälper fram spännande projekt. Förhoppningsvis kan kulturen spela en roll för att fånga upp det filantropiska intresset, avslutade Bo-Erik Gyberg.

Johanna Palmberg undrade om Bo-Erik Gyberg hade märkt av några förändringar i attityder i och med arbetet att föra samman kultur och näringsliv.

–          Ja, näringslivet och kulturen kan prata med varandra. Många konstnärer förstår att de måste ha kunskaper om företagande. Min förhoppning är att även näringslivet ökar sina kunskaper om hur kulturen fungerar. Kanske krävs det något incitament för att vi ska hitta ett gemensamt språk.

 

Moderniserad stiftelselagstiftning

Hans Peter Larsson, skattejurist och partner PwC, tecknade en bakgrund av vad som hänt inom företagsrådgivingen på detta område. Många familjeägda bolag säljs istället för ärvs och då frigörs en hel del kapital. I vissa fall mer än vad familjen kan göra av med. För några år sedan, berättade Hans Peter Larsson, skedde en konstruktiv modernisering av lagstiftningen så att det blev möjligt att slussa in kapital till stiftelser.

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson

Efter den senaste utredningen av stiftelselagstiftningen ligger tre delar på remiss. För det första vidgas de allmännyttiga ändamålen för stiftelser (så att t ex avkastningen på kapital för kulturstiftelser blir avgiftsfri), för det andra att det blir möjligt att jobba inom ramen för en förening och för det tredje ett vidgande av avdragsskatten för gåvor.

–          Om det nya förslaget går igenom kan stiftelser ägna sig åt kultur och miljö så väl som idrott, vilket jag ser som väldigt positivt, sa Hans Peter Larsson.

Hans Peter Larsson pekade även på att det går att sätta upp stiftelser med rätt begränsade medel och möjligheten att sänka rätten till utdelning på aktier. På så sätt kan man kapitalisera upp stiftelser i den takt man önskar sig utan att man måste skilja sig från bolaget. Detta innebär ett närmande av en anglosaxisk modell där en del av det egna kapitalet går till samhällsnyttiga ändamål.

–          Många familjeföretag vill gärna bidra. Vi måste skapa bra möjligheter för detta, avslutade Hans Peter Larsson.

 

Bra att mäta effekter av filantropi

Anne Holm Rannaleet, direktör, IK Aid and Relief Enterprise Ltd, berättade om hur de jobbar med att mäta resultateffekter av sk venture philanthropy eller riskfilantropi.  Effektmätning är en både en lärandeprocess och ett styrandeverktyg.  Anne Holm Rannaleet betonade vikten av att ha ett mål:

–          Utan tydliga mål är det väldigt svårt att mäta effekt. En filantrop måste ställa sig frågan: Vad vill jag att mina pengar ska åstadkomma?

Effektmätningen är en process som går att dela upp i steg. Från utfall av donationen till resultatet till slutgiltig social effekt.  Att lyckas strukturera upp det på detta sätt är inte alltid enkelt men det är bra att ha i åtanke när man tänker på vad man vill uppnå med sina pengar, berättade Anne Holm Rannaleet.

Anne Holm Rannaleet

Anne Holm Rannaleet

–          Bara genom att starta en effektmätningsprocess, även om vissa saker inte går att kvantifiera utan endast har kvalitativa effekter, blir din donation mer precis. Det är väldigt hjälpsamt att inkludera detta tankesätt i processen.

Avslutningsvis berättade Anne Holm Rannaleet att Sverige ligger lite bakom Europa i stort i arbetet med att effektmäta donationer.

–          Väldigt få har lyckats mäta slutgiltiga effekter, de flesta är på utfallsnivå, men alla strävar dit och vissa har börjar närma sig målet.

 

Förbättra förutsättningarna för gåvor

Inbjudna var också riksdagsledamöterna Isak From (S) och Mikael Oscarsson (KD) som gav sina reflektioner på seminariets huvudtema och de presentationer som tidigare gets. Isak From pekade på att kultur är en tillväxtmotor som är viktig för att bygga attraktiva samhällen. Han betonade även vikten av att belysa vad filantropi egentligen är eftersom att han upplever att det ännu inte är speciellt känt i Sverige.  Isak From ser det som ett viktigt komplement som bör uppmuntras.

–          Filantropi bör ses som grädde på moset av statliga satsningar på kultur.

Mikael Oscarsson menade att det finns mycket att göra i Sverige när det gäller att se och utveckla filantropi. Det är betydligt vanligare i andra länder att företag sponsrar kultur.

–          Det är en hjärtefråga för mig hur vi kan se till att få fram avdragsgilla gåvor och hur det kan utvecklas i Sverige. Med stiftelselagstiftningen blir det nya öppningar men det går att göra ännu mer.

Mikael Oscarsson

Mikael Oscarsson

Sverige är det enda landet i Europa (förutom Slovakien) där företag inte kan ge avdragsgillt. Där är vi underutvecklade. Vi säger att vi vill att företag ska ge men vi ger få incitament. Vi kan definitivt bredda möjligheten att ge till ideella verksamheter, sa Mikael Oscarsson.

Isak From menade vidare att det är viktigt att skilja på företag och enskilda individers donationer. Däremot tyckte han att det är bra om företag går in och sponsrar kultur.

–          Företag sponsrar ofta idrott men sällan kultur. Vi kanske måste hitta ett sätt att tvinga ihop företag och kultur.

Johanna Palmberg frågade riksdagsledamöterna vilka förändringar de skulle vilja se för att öka donationsviljan i framtiden.

Isak From framhöll vikten av att Kulturbryggan och andra plockar fram resultat av kulturverksamhet. De som ger vill se vilken effekt det har. Dessutom betonade han vikten av att kunskapen om filantropi ökar.

Isak From

Isak From

Mikael Oscarsson lyfte problemet med att donationer idag måste vara oegenyttiga, vilket är svårt för företag att motivera. Det gör att Sverige idag förlorar på detta område eftersom att kulturen är otroligt betydelsefull för samhället och skapar både välstånd och ett bättre företagsklimat. Vi måste hitta sätt där företagen har bättre förutsättningar för att bidra.

 

Positiva effekter av finansiering av kultur

I den avslutande paneldiskussionen problematiserades hur det finns en rädsla bland konstnärer för att bli beroende av näringslivet. Men Bo-Erik Gyberg menade att det inte finns några signaler från de projekt som de har jobbat med att det förekommer någon styrning av konstnären från näringslivet vid samarbete. Han pekade på att om vi synliggör detta kan vi inspirera andra att vara öppna för denna typ av samverkan.

Pontus Braunerhjelm, professor KTH och vd Entreprenörskapsforum, inflikade från publikplats att det tidigare ofta pratades om en negativ effekt av privat kapital i kulturen men att detta samtal håller på att ge vika för en mycket mer positiv attityd.  Han inflikade att eftersom kultur bidrar till attraktiva miljöer får samhället en positiv cirkel av donationer. Detta motiverar i sin tur ett eventuellt avdrag.

Bo-Erik Gyberg höll med, kultur kan ge otroligt positiva effekter på massa områden. Men, framhöll han, för att det ska funka måste det finnas hjärta och kvalitet i det konstnärliga arbetet.  Kulturens värde handlar ofta om subtila saker som inte är speciellt mätbara. Anne Holm Rannaleet förstod den utgångspunkten men inflikade att även då finns det vissa saker att titta på.  T ex vilka grupper som nås av kulturen.

Sammafattningsvis var panelen överens om att samhället gynnas av att det privata kapitalet i högre utsträckning finansierar kultur.  Anne Holm Rannaleet pekade på att ett sätt att hjälpa företagen är att bli tydligare. Då är det lättare att fatta investeringsbeslut.

Bo-Erik Gyberg fick sista ordet.

–          Istället för CSR bör vi prata om CCR – corporate cultural responsibility!

Johanna Palmberg, Bo-Erik Gyberg och Anne Holm Rannaleet

Johanna Palmberg, Bo-Erik Gyberg och Anne Holm Rannaleet

Isak From, Mikael Oscarsson och Hans Peter Larsson

Isak From, Mikael Oscarsson och Hans Peter Larsson

 

Följ oss på: