Filantropins betydelse igår, idag och i morgon

Traditionella organisationer med 90-konton kompletteras just nu med gräsrotsfinansierade ideella rörelser. Filantropins betydelse, civilsamhällets roll och förväntade framtida nyheter på donationsområdet diskuterades då Entreprenörskapsforum arrangerade Almedalsseminarium den 1 juli 2014. Det hettade också till när politikerna konfronterade varandra i synen på avdragsrätten för gåvor.
 

HSD_MRJ_JPJohanna Palmberg, forskningsledare och ekon dr, Entreprenörskapsforum och KTH samt seminariets moderator inledde med att sätta filantropi i ett sammanhang.

– Samhällsutvecklingen har fört med sig nya former av filantropi och filantroper. Vi har ett stort inslag av traditionella filantroper, men en tydlig trend är också ett ökat inslag av personligt engagemang hos de nyare filantroperna.

Inledningsvis gavs ordet till Maria Ros Jernberg, generalsekreterare FRII:

– Från den officiella statistiken går att utläsa att svenska 90-konton gemensamt samlar in 5,2 miljarder kronor om året. Är det mycket? Vi lägger jämförelsevis 23,6 miljarder på glass och sötsaker ­- i det perspektivet finns det potential till mer.

KL_HSDHenrik Storm Dyrssen, vd Leksell Social Ventures AB, såg en fantastisk innovationskraft och nya möjligheter och sätt att lösa problem i den ideella sektorn.

– Vi representerar riskkapital på riktigt, dvs riskvilligt kapital, och investerar där ingen annan vill gå in. På så sätt hoppas vi kunna sätta nya stjärnor på himlen.

Karl Lindqvist, grundare Polstjärna – en insamlingsstiftelse riktade till projekt för barn och unga i utanförskap.

– Vi verkar på ultragräsrotsnivå. Traditionella stiftelser kan inte möta unga tjejer med självskadligt beteende. För dem handlar det inte om att fylla i blankett 2A. Våra projekt har en enorm avkastning i medmänskliga termer och betyder också samhällsekonomiskt mycket.

Maria Ros Jernberg tryckte på att det även finns en enorm drivkraft och innovationstänk i de etablerade organisationerna:

– Till den som undrar om vi måste ha katastrofsamordnare även när det inte är katastrofläge: Ja, vi lär oss av erfarenheter och förvaltar denna kunskap så att vi ska kunna bli ännu bättre och hjälpa ännu fler snabbare.

På frågan om vilka nyheter som är på G inom det filantropiska området trodde Karl Lindqvist att det kommer att gå att bidra med annat än bara pengar framöver. Vi måste bygga för innanförskap på andra sätt, t ex genom att låna ut en sommarstuga eller dylikt, sa han.

Henrik Storm Dyrssen hade noterat att bankerna uppgraderat sin syn på filantropi och förväntas aktivera svenska givare på andra sätt. Vanliga Svenssons kommer också att kunna arbeta inom denna framväxande sektor i högre utsträckning. Den ideella sektorn utgör ett otroligt attraktivt arbetsmarknadserbjudande. Maria Ros Jernberg hoppades i sin tur på de 48 000 svenska dollarmiljonärerna:

– Tänk om de kunde skänka en procent av sin förmögenhet, det skulle ge 3,2 miljarder kronor. Tänk vad det skulle göra för samhället och världen!

Inför att politikerna skulle äntra scenen fick experterna lämna policyförslag. Bland annat lyftes behovet av förändrade upphandlingsregler med mer av kvalitativa krav och möjligheten att ge direkt från deklarationsblanketten. Ett tredje förslag var att reformera arvsfonden i filantropisk riktning till att bli en statlig investeringsfond.

AS_TL2Teres Lindberg, riksdagsledamot (S) och ordförande ABF Stockholm, sa att filantropi är stort i länder där det offentliga inte har ett stort ansvar. Hon tryckte på att Socialdemokraterna grundar sig i ideologiska begrepp om demokrati, frihet och jämlikhet och att politiken ska stötta civilsamhället från dessa utgångspunkter.

– Själva kärnan är att politiken ska bidra till att minska klyftorna. Därför vill vi ta bort avdragsrätten. Det finns nämligen en risk att civilsamhället blir beroende av gåvor och att givaren sätter upp regler för vad civilsamhället ska syssla med.

Anders Sellström, riksdagsledamot (KD), tyckte att staten är viktig men att civilsamhället är ännu viktigare.

– I och med jobbskatteavdragen finns numera fler i arbete samtidigt som det finns större utrymme för den enskilde att ge. Vi vill dessutom bygga vidare och fördubbla gåvoskattens avdragsrätt så att civilsamhället får ökade förutsättningar att agera. Det offentliga kan inte fixa allt, det hämmar kreativiteten.

Maria Ros Jernberg höll med och ifrågasatte om ett beroende av statligt stöd är bättre:

– Civilsamhället är redan beroende av statligt stöd men som komplement är det bra att människor kan styra över medel till ändamål de brinner för. Avdragsrätten har också medfört att de som ger donerar lite till. Plan Sverige uppskattar t ex att de fått tio miljoner extra pga avdragsmöjligheten.

Avslutningsvis tyckte Karl Lindqvist att diskussionen inte ska fastna i teknikaliteter, det ska vara lätt att vara medmänniska. Grunden till givandet finns i hjärtat och i att kunna se att ens bidrag gör världen bättre, sa Maria Ros Jernberg, något som samtliga medverkande avslutningsvis instämde i.

Följ oss på: