Företagsavknoppningarna mer än tio gånger fler

Beslutsfattare vänder ofta blicken mot forskningsvärlden och innovativa företag för att hitta källan till potentiellt snabbväxande och välståndsskapande företag. Men finns det en grundläggande skillnad mellan spin-off-företag från universitet kontra företagsvärlden?

Den frågeställningen var utgångspunkten för en pågående studie gjord av bland andra Karl Wennberg, ekon dr Handelshögskolan i Stockholm. Studien var utgångspunkten för ett av Entreprenörskapsforums seminarier i Almedalen.  Under titeln ”Forskare som företagare vs företagande baserat på forskning – vad funkar?” var forskare och företagare inbjudna att ge sin syn på möjligheten till kommersialisering av forskning. Karl Wennberg inledde med en kort presentation av de resultat som framkommit ur en internationellt sett unik studie.  Författarna har studerat samtliga Svenska aktiebolag inom kunskapsintensiva sektorer över en åttaårsperiod och tittat på tillväxt, omsättning och företagens överlevnadsgrad. Syftet med studien är att jämföra universitetsbaserade företag med företag sprungna ur andra miljöer.

– Finns det skillnader och är den typen av entreprenörskap viktigt? En viktig fråga att besvara om man planerar att satsa offentliga medel på området, sa Karl Wennberg.

Från vänster: Claes de Neergaard, Saeid Esmaeilzadeh, Ulrika Stuart Hamilton och Karl Wennberg

Tidigare företagskultur och erfarenheter

Enligt Karl Wennberg finns två vägar till kunskapsintensiva företag – avknoppningar från universitet och avknoppningar från företag. Oavsett ursprung tar de avhoppade entreprenörerna med sitt humankapital och sin bakgrund in i det nya företaget. Men logiken är väsenskild mellan universitets- och företagsvärlden, framförallt vad gäller ledningsgrupper, menade Karl Wennberg. Studiens utgångshypotes är att företagsavknoppningen, genom den relativa effekten av marknadserfarenhet, kommer att vara mer framgångsrik. Resultaten visar att den till stor del håller. – Företagsavknoppningarna är mer än tio gånger fler. – Ledningsgrupperna inom företagsavknoppningarna har mer erfarenhet av att leda organisationer. – Företagsavknoppningarnas överlevnadsgrad är större och de växer snabbare. – Vad gäller anställningar finns dock ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna. Förklaringen menar Karl ligger i bakgrunden.

– Människorna i företagsavknoppade företag har dragit fördel av att ha jobbat i en större organisation och ledningsgrupperna påverkas mer av tidigare företagskultur och erfarenheter.

Karl poängterade att det inte handlar om att universitetsavknoppningar i sig inte är sämre företag, men att de har andra förutsättningar. Överlevnadsgraden hos universitetsavknoppningarna är betydligt högre än medianföretaget i hela företagspopulationen.

– Universitetsforskning är bland de viktigaste investeringar ett samhälle kan göra. Men man måste väga in tidsaspekten. Grundforskning kan generera företag i väldigt långa tidsperspektiv, sa Karl Wennberg.

Inte helt rättvis bild

Caroline Wigren, docent Lunds universitet, menade att vi är lite färgade i bilden av att universiteten är värdelösa på kommersialisering. Hon menade att entreprenörskapet sker inom universiteten i form av till exempel utveckling av mätutrustning och biprodukter av forskningsarbetet.

– Om vi bara tittar på de entreprenörer som helt lämnat universitetet missar vi några av de bästa akademiska entreprenörerna. Bara för att de inte lämnat universitetet för att starta företag, sa hon.

Caroline Wigren och Ulrika Stuart Hamilton

Hon menade att studien inte ger en helt rättvis bild.

– Entreprenörskapet är inte alltid så linjärt att man forskar en tid och sedan lämnar universitetet för att starta företag.

Det investeras mycket pengar i innovationssystem vid universiteten men trots det är kunskapsnivån vad gäller kommersialisering låg.

– Men jag är fortsatt positiv till akademiskt entreprenörskap. Frågan är hur vi fångar upp det, sa hon.

Många missuppfattningar

Saeid Esmaeilzadeh är VD för Serendipity Innovations. Han är även professor i materialkemi och har som serieentreprenör medverkat i byggandet av ett flertal forsk­ningsbaserade företag. Han har gått mellan de två världarna och vet att det inte alltid ses med blida ögon från forskningsvärlden.

– Jag är lite som Anakin Skywalker som gått över till den mörka sidan, skojade han.

Han menade att forskningsbaserat entreprenörskap är ett ämne där det råder många missuppfattningar och betonade vikten av fler studier på området.

– Det kanske är mer rättvist att jämföra de två företagstyperna över en 20-årscykel. Det är stor skillnad i verksamheter och tidsaspekter. Forskningsbaserade företag behöver ofta längre tid att få ett kassaflöde, sa han.

Claes de Neergaard och Saeid Esmaeilzadeh

Claes de Neergaard, VD Industrifonden, berättade att de sett företagsavknoppningarna som generellt bättre investeringsprojekt i och med att de är skolade och vana att utveckla produkter tillsammans med kunder.

– Min hypotes är att de som jobbar i näringslivet väljer projekt med färre förlustår, färre låga kurvor och läser marknaden bättre. Därmed är dock inte forskningsavknoppningar sämre företag, sa han.

Saeid Esmaeilzadeh menade att det är en stor skillnad på företag ledda av forskare och forskningsbaserade företag ledda av professionella företagare.

– Det finns kulturskillnader mellan forsknings- och företagsvärlden. Möjliggör man mötesplatser och tolkar kan det bli bra. Men det är helt olika språk man talar, sa Said.

Claes de Neergaard höll med och menade att det gäller att växla in de smarta forskarna i rätt företagsroll. Annars riskerar företaget att drivas vidare som ett akademiskt projekt, vilket har en tendens att oroa investerare efter något år.

Konfliktlösning mellan världarna

Från publiken restes frågan om skillnaden i utfall mellan företagstyperna är en organisatorisk fråga, att få samarbetet mellan forskar- och affärsvärlden att fungera.

– Det är mycket konflikter i teamen. Man måste bygga upp ett förtroendekapital för att vara förberedd på kommande konflikter, berättade Saeid Esmaeilzadeh.

Claes de Neergaard sa att de tar hjälp av proffs för att utvärdera människor innan de investerar miljoner i ett projekt.

– Jag har varit med om en sådan utvärdering. Det är som att bli obducerad utan att ha haft förmånen att ha dött innan, skojade Saeid.

Karl Wennberg medgav att de åtta år studien spänner över kan vara för kort tid för att ge en rättvis bild av de universitetsavknoppade företagen. Han menade att universiteten har en viktig roll i att bedriva grundforskning som ingen annan vill, vågar eller har råd med.

– Det är det som långsiktigt leder till banbrytande forskning, som i sin tur på lång sikt kan leda till företagsstarter, sa han. – Även om företagsavknoppningar generellt lyckas bättre, så ligger de universitetsavknoppningar som faktiskt lyckas generellt några snäpp högre, avslutade Karl Wennberg.

Följ oss på: