Framtida tillväxtmöjligheter i Östersjöområdet

Entreprenörskapsforum och Företagarna arrangerade den 17 september en gemensam konferens om tillväxt i Östersjöregionen – en av de fyra pelarna i EU-kommissionens nyligen beslutade Östersjöstrategi. Vi fick följa med på en resa från sjöfartens start i regionen – för 10 000 år sedan – till dagens verklighet med klustersamarbeten, utländska direktinvesteringar i grannländerna och en allt mer, över nationsgränserna, rörlig arbetskraft.

Anna-Stina Nordmark Nilsson, VD, Företagarna, hälsade alla välkomna inklusive dagens huvudämne Östersjöstrategin, som hon hoppades ska bemöta både möjligheter och utmaningar i vår närmsta omgivning. Nu gäller det att gå från ord till handling, sa hon och lämnade ordet vidare till Ewa Björling, handelsminister.

090917 Östersjökonferens 003

Björling såg nya möjligheter i Östersjöregionen efter att järnridån fallit och den europeiska kartan drastiskt förändrats. Sedan fem år kan även de baltiska staterna och Polen åtnjuta EU:s fyra friheter för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Och visst har utvecklingen blomstrat: 1993 motsvarande det svenska handelsutbytet med Estland, lettland och Litauen 7,5 miljoner kronor. År 2008 var motsvarande summa uppe i 75,5 miljoner. Enligt Björling är vi trots detta bara i de tidiga stadierna av denna utveckling. Den geografiska närheten och Östersjöområdets 100 miljoner konsumenter kommer att skapa än fler handelsmöjligheter – särskilt när Östersjöstrategin implementeras.

Fokus på Östersjöregionen uppkom som ett initiativ i EU-parlamentet 2005 och den 10 juni i år kunde EU- kommissionen presentera sin Östersjöstrategi som är en tydlig vision om hur EU vill fördjupa samarbetet i regionen än djupare.

Björling betonade vikten av hållbar utveckling i regionen:

–          Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Därför måste vi kraftsamla alla våra kunskaper på miljöteknikens område. Inget land kan ensamt lösa problemet. Däremot erbjuder det nya möjligheter för företag att ta sig in på nya marknader.

Hon pekade även ut ett antal förbättringsområden, bl a att rörligheten för arbetskraft och tjänster måste förverkligas i praktiken, administrativa bördor minskas samt att miljövänliga resvägar måste fungera bättre.

–        Tjänstedirektivet omfattar bara ca 20 procent av tjänsterna. För att göra EU i allmänhet och Östersjöregionen i synnerhet till en mer konkurrenskraftig miljö måste vi se till at ta bort handelshinder utan att skapa nya, avslutade Björling.

Östersjöregionen genom historien

090917 Östersjökonferens 006

Därefter var det dags för skriftställaren Anders Johnson att sätta Östersjöregionen i ett historiskt perspektiv. Han berättade att sjöfarten i regionen startade redan för 10 000 år sedan och att södra Östersjön började handla redan för 5 000 år sedan – något som spridde sig över hela regionen för 4 000 år sedan.

Johnson hade delat upp fem intressanta tidsepoker i regionens historia. Den första, vikingatiden, ca år 800-1100, fick handeln i Östersjöregionen ett uppsving. I och med att konflikter pågick i Medelhavsområdet tvingades handeln förskjutas norrut. De svenska vikingarna drog nytta av situationen och agerade handelsmän på ryska floder. Den andra perioden startade med att Gotland liksom Tyskland fortsatte handeln med Ryssland varpå tyskarna senare – under Hansaperioden – kom att bli de främsta handelsmännen. Under denna period grundades bl.a. Stockholm.  Under den tredje perioden, 1500-1600-tal, hade Sverige herravälde över Östersjöregionen. Många immigranter och entreprenörer flyttade under denna era in i landet, något som enligt Johnson gynnat svenskt näringsliv. Den fjärde perioden startade med industrialiseringen på 1800-talet. Då var S:t Petersburg Europas tredje stad efter London och Paris och t ex Nobel och Ericsson var ofta på handelsresor mellan Sverige och Ryssland.

–        Under tidigt 1900-tal planerade L M Ericsson att flytta bolagets huvudkontor till S:t Petersburg. Som tur var togs aldrig det steget, sa Johnson.

För 20 år sedan – i och med järnridåns fall – förändrades återigen situationen i regionen. Enligt Johnson innebär inte den nya tiden ett historiens slut utan snarare starten på en ny och välmående era. Handeln och integrationen skulle kunna underlättas om fler länder gick över till euron.

– Historiskt har man långa perioder i praktiken haft samma valuta och det har varit bra för handelsutbytet.

Hur uppkommer kluster och tillväxtområden i Europa?

Örjan Sölvell, professor, Handelshögskolan i Stockholm, tog därefter vid för att tala om utvecklingen av kluster ur ett forskningsperspektiv. Han liknade ett kluster vid en påse Gott& Blandat – en sorts paketerad pluralism. För att förklara ett klusters uppbyggnad närmare beskrev han dess sex olika subsystem: näringsliv, offentlig sektor, akademi, finansiellt kapital, media och stödjande organisationer. Ett kluster handlar om ett samarbete dessa parter emellan, sa Sölvell, och nämnde några konkreta exempel som Hollywood, Silicon Valley och bilindustrin i italienska Modena. Han hänvisade också till EU-statistik – det finns 1101 kluster inom unionen – varav Sverige har tre trestjärniga (bil-, IT- och pappers- och förpackningskluster) och nio tvåstjärniga kluster.

090917 Östersjökonferens 010

Men hur fungerar ett kluster och kommer de dynamiska effekterna automatiskt om alla subsystem finns på plats? Nej, enligt Sölvell finns studier på franska och amerikanska kluster med samma ekonomiska förutsättningar som påvisar stora skillnader. Det är mobilitet, nätverk och antalet sammanlänkningar som räknas. I Karlstad, där pappersklustret Paper Province finns, har ett skifte från bruks- till klusteranda skett. Men det är inte någon snabb och självklar utveckling, sa Sölvell.

Han menade att det visst går att föra klusterpolitik från EU-, nationell, regional och lokal nivå men det är de kluster som bygger på gräsrotsinitiativ som lyckas bäst.

–          Varje kommunstyrelseordförandes dröm är att skapa ett kluster i sin region. Men det gäller att drömma om något man redan har och inte drömma fram något nytt ur tomma intet, avslutade Sölvell.

Östersjöregionens globalisering i teori och praktik

Pontus Braunerhjelm, professor och VD, Entreprenörskapsforum, inledde sedan sitt anförande med att ge en översiktbild över det ekonomiska läget i Östersjöregionen. Han visade hur Baltikum för bara några år sedan hade en årlig BNP-tillväxt på sex till tio procent. Idag är dessa länder tillfälligt nere på minussiffror men nedgången ser ut att vara tillfällig. De utländska direktinvesteringarna har legat på en nivå på 30-35 procent och budgetunderskotten ser ganska ok ut.

img_090917 Pontus Braunerhjelm

Tittar vi framåt ser vi en fördjupad ekonomisk integration, hårdare konkurrens mellan äldre industrialiserade länder, positiva välfärdseffekter av den fördjupade ekonomiska integrationen och kunskap som en kritisk komponent för ökad tillväxt och välstånd, sa Braunerhjelm. Han såg dock fyra utmaningar för Östersjöregionen: att konkurrensen kommer att öka när lågkostnadsländer förflyttar sig upp för utvecklingstrappan, att konkurrensen om investeringar blir hårdare samt att vi kommer att se en tuffare konkurrens för arbetskraft.

–        Det gäller att paketera en politik som står emot det ökade konkurrenstrycket. Bland annat bör samtliga Östersjöländer gå med i euro-samarbetet. Sedan behöver skatte- och arbetsmarknadsreglerna ses över, en global och regional övervakning av de finansiella marknaderna införas samt krävs bättre förutsättningar för entreprenörskap.

Gunilla Almgren, entreprenör, Regab Reglerarmatur och vice ordförande, Företagarna, gav praktiska kommentarer på professorernas anföranden. Hon betonade att det är individer som gör affärer och att dessa behöver hjälp med att nå ut utanför sina hemmamarknader. Hon efterfrågade också en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden men även fler studentrum.

–          Ge oss arenor att mötas på så gör vi gärna fler utlandsaffärer!

Hur fortsätter vi? Strategier för tillväxt

David Sweet, Policy Adviser hos generaldirektören för EU-kommissionens DG Regio, berättade att Europeiska rådet år 2007 gav kommissionen i uppdrag att ta fram en 18-månaders strategi för Östersjöregionen. Den pådrivande kraften var det miljömässiga läget men strategin ersätter inte Helsingforsöverenskommelsen utan utgör en betydligt bredare struktur som bygger på konsensus, utveckling och anpassning. Strategin syftar till att leda till agerande och innehåller också en handlingsplan.

Sweet berättade att Östersjöstrategin bygger på fyra ben, hållbarhet, ekonomisk tillväxt, attraktionskraft och ökad säkerhet. Den innehåller 15 nyckelområden varav de främsta är innovation, öppenhet och främjande av entreprenörskap. Varje område har en projektledare som driver på och ser till att det faktiskt händer något. Kommissionen ska år 2011 rapportera vad som gjorts. Inga nya pengar tillförs utan det gäller att bättre använda dem som finns, sa Sweet, och tillade att EU:s regler inte kommer att justeras för att passa Östersjöregionen – däremot finns marginaler för lokal implementering. För att regionen ska fungera bättre trodde Sweet på bättre kommunikationer över och mellan gränser, större arbetskraftsrörlighet samt att det bör bli lättare att anställa och söka olika sorters stöd och finansiering.

img_090917 Alar Streimann och David Sweet

Alar Streimann, David Sweet och Anna Kinberg Batra

 
Att Estland varit på alla tidningars förstasidor i ett år på grund av finanskrisen har lite paradoxalt ökat intresset för att investera i landet, sa Alar Streimann, Estlands ambassadör i Sverige. Streimann menade att Estland är mycket beroende av sina grannländers handel och investeringar. Det svenska tappet i bilindustrin har därmed även drabbat Estland. Han tryckte på vikten av nätverk och en entreprenöriell kunskapsbas och gav ett gott exempel i det forskarinitierade samarbete mellan Tartu och Uppsala universitet. Något sämre går det för ester som utan plattform vill investera i Sverige. Däremot hänvisade Streimann till de 1000 svenska företag som investerat i Estland. De har en gemensam handelskammare som utgör en bra kunskapsbas för fortsatta investeringar. Avslutningsvis sa Streimann att finns en stor potential i Östersjöstrategin:

–        Det gäller nu att sätta igång den samt trycka på och kräva konkreta resultat.

Anna Kinberg Batra, ordförande i Riksdagens EU-nämnd, menade att EU:s Östersjöstrategi innebar ovanligt konkreta ord tryckta på papper. Att det svenska ordförandeskapet tajmades in så väl med lanseringen av strategin ansåg hon vara ett positivt sammanträffande. Enligt Kinberg Batra gäller det nu att få igång arbetet kring strategin genom att använda sig av den inre marknaden. Att ta bort hinder för denna prioriteras också av handelsminister Ewa Björling. Likaså betonar regeringen vikten av EU:s Small Business Act och arbetet med att reducera den administrativa bördan. Även klimatfrågor och forskning och innovation sätts i fokus av forsknings- och miljöministrarna. Dessa områden har alla förutsättningar för att utgöra nya möjligheter för jobbskapande i regionen. Ytterligare en viktig aspekt är, enligt Kinberg Batra, att implementera servicedirektivet:090917  stersj konfe#32FB01

–        I de flesta länder står servicesektorn för mer än halva ekonomin så direktivet har stor betydelse för fler nya jobb.

Följ oss på: