Från jobbpolitik till tillväxtpolitik

Den 29 maj lanserades policysammanfattningen Från jobbpolitik till tillväxtpolitik författad av Hans Lööf och Gustav Martinsson, båda KTH. I skriften efterlyser författarna en politik inriktad på ett högt omvandlingstryck i ekonomin och ett välfinansierat försäkringssystem för att stimulera individers utbildning och omställning i stället för sänkt skatt på kapital och arbete. Namnkunniga företrädare från fackförbund och näringslivsorganisationer kom med inspel och kommentarer om tillväxt- vs jobbpolitik och svensk konkurrenskraft. 

Panel 1

Morgonens moderator Pernilla Norlin hälsade välkomna och introducerade seminariet och dagens förste talare Hans Lööf, professor KTH och föreståndare för CESIS. Han menade att tillväxt främjas genom en välfungerande industri och teknologisk utveckling. Schumpeters idéer om kreativ förstörelse bör välkomnas som positiva och dess mekanismer bör ges spelrum. Givet detta var Lööf tveksam till subventioners effektivitet.

Pernilla Norlin

– Lägre skatter eller direkta bidrag till existerande företag stimulerar överlevnad och expansion av ineffektiva företag på bekostnad av nyföretagande.

Lööf pekade på att den svenska tillväxten har sjunkit dramatiskt efter finanskrisen och detta gör att fokus bör sättas på en politik för tillväxt.

Hans Lööf

Gustav Martinsson, ekon dr KTH, presenterade sina och Hans Lööfs förslag om att skifta fokus från jobbpolitik till tillväxtpolitik. Efter många år av stark tillväxt verkar trenden ha brutits. Enligt aktuell och internationellt jämförbar OECD-statistik tillhör Sverige den grupp av OECD-medlemmar som uppvisar en negativ tillväxt av totalfaktorproduktiviteten.

– Vi har inte sett så svaga tillväxtsiffror i Sverige sedan 1980-talets produktivitetskris. Detta beror på att vi har haft en politik inriktad på att sänka företagens kostnader.

Gustav Martinsson

Det är en god idé att titta och lära sig av vad som gick rätt förut, framhöll Martinsson, och föreslog etablerandet av ett välfinansierat försäkringssystem för att stimulera individers utveckling och omställning. Detta system bör ha tre delar: utbildning, flexibilitet och demokrati.

– Flytta fokus från företagen till individen och gör utrymme för mer flexibilitet och individanpassning. Dessutom måste omvandling ses som en möjlighet, inte ett hot.

Jonas Frycklund, biträdande chef på samhällsekonomiska avdelningen på Svenskt Näringsliv, pekade på att Sverige måste titta på BNP/capita givet befolkningsökningen. Sverige har ett tillväxtproblem som vi måste fokusera på. Jobbpolitiken har gett effekt, menade Frycklund.

– Sverige har en lång tradition av att gömma arbetslösheten, den dolda arbetslösheten är, och har varit, hög. Jobbpolitiken har haft viss effekt och den dolda arbetslösheten har minskat.

Jonas Frycklund

Frycklund problematiserade att Sverige har ett stort inflöde av lågutbildad arbetskraft samtidigt som vi har den lägsta andelen enkla jobb i Europa. Detta skapar en svår missmatch. De existerande arbetslöshetsmålen kommer inte nås, vi måste fokusera på nya lösningar, menade Frycklund.

Lars Jagrén, chefekonom Unionen, delade Lööf och Martinsson tankar kring behovet av fokus på tillväxtpolitik. Han pekade på att vi har en arbetsmarknad och ett näringsliv i förändring som karakteriseras av tjänstefiering, globalisering, digitalisering och ”hoppifiering” (alternativa anställnings- och jobbformer). Dessa nya villkor kräver en modernisering av det existerande systemet för att möta ökande kunskaps- och kompetenskrav och snabbare strukturomvandlingar. Dock höll han inte med om att jobbskatteavdrag är en dålig åtgärd. Han såg också många viktiga effekter av RUT och ROT.

Lars Jagrén

De viktigaste ingredienserna i en ny tillväxtpolitik enligt Jagrén är att se utöver branschgränserna, inkludera de små företagen, infrastruktur och bostäder, finansiering, immateriellt tänk, ramvillkor och mer individbaserad utbildning.  Överlag var Jagrén positiv.

– Den som uppfattar framtiden som motvind går åt fel håll.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO, välkomnade Lööf och Martinssons sammanställning som ett bra underlag för diskussion. Han menade att den svenska attityden till förändring är positiv, något som inte är självklart i andra länder.

– Schumpeter är rätt okontroversiell i Sverige och det finns acceptans för omvandlingspolitik.

Vidare menade Engblom att rapporten visar på bra argument för att undvika generella stöd och att stora belopp av skattepengarna inte används på ett effektivt sätt.

Samuel Engblom

Engblom gav några förslag för en bättre policy: utbildning för de som behöver omställning på arbetsmarknaden samt att inte vänta tills någon blir arbetslös utan sätta in insatser i ett tidigare skede. Dessutom bör förfarandet kring offentlig upphandling ses över, lägsta pris är ingen bra väg framåt, avslutade Engblom.

Tillväxt och produktivitetstillväxt är bra och viktiga fokus enligt Lena Hagman, chefsekonom Almega, Sverige har redan högt omvandlingstryck. Sedan finanskrisen har vi sett enorma förändringar av t ex sysselsättning i industrin och hos industrins underleverantörer. Hon pekade på att det är i den privata tjänstesektorn som de flesta nya jobben skapas, och de är till största delen kunskapsintensiva. Dessa företag har enligt Hagman en akut kompetensbrist just nu.

– Utbildning tar för lång tid, vi behöver kompetens nu! Kompetensinvandring är en väg framåt.

Lena Hagman

Lena Hagman efterlyste fler studier på området så att Sverige kan återta tillväxten och säkra kompetens framöver.

I den avslutande paneldebatten lyfte Lena Hagman vikten av svensk ekonomis konkurrenskraft. Vi måste förstå förändringarna i samhället för att kunna möta utmaningar. Där brister politiken i dagsläget, menade Hagman. Samuel Engblom ansåg att medel bör satsas på de som står längst ifrån arbetsmarknaden, gärna i form av riktade subventioner. Dessa bör fungera som start på en kedja som inte resulterar i permanenta stöd. Lars Jagrén efterlyste en mental omställning, vi måste bryta upp gränser och inte fastna i gammalt tänk kring jobb och tillväxt, det gäller att hänga med. Jonas Frycklund vill gärna se att investeringarna i svenskt företagande ökar. För att åstadkomma detta betonade han vikten av att se över regelbördan och säkra kompetensförsörjningen. Gustav Martinsson ville se sänkta trösklar för utbildning för inflöde av utländsk arbetskraft och Hans Lööf menade att Sverige står väl rustat för att vända den nedåtgående produktivitetstrenden:

– Sverige är ett kreativt land. Vi behöver se över de långsiktiga spelreglerna, utbildning och infrastruktur för att hamna på rätt köl.

Panel 2

Följ oss på: