Från linjär till cirkulär ekonomi

En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. I en ny rapport av Almas Heshmati, professor Jönköping International Business School (JIBS), analyseras cirkulär ekonomi som begrepp och styrmedel. På lanseringsseminariet den 17 december 2015 diskuterades en linjär och en cirkulär ekonomi liksom affärsmodeller som ger förutsättningar för cirkulärt värdeskapande. Här har Sverige en stark konkurrensfördel genom ett brett fokus på hållbarhet.  

Johan Eklund, Almas Heshmati


Johan Eklund och Almas Heshmati

Johan Eklund, vd och professor Entreprenörskapsforum och JIBS, hälsade alla välkomna till seminariet genom att berätta om Entreprenörskapsforums arbete att överbrygga klyftorna mellan akademi, näringsliv och offentliga beslutsfattare, idag med fokus på cirkulär ekonomi.

Sverige goda förutsättningar att omvandla industriella strukturer

Därefter tog Almas Heshmati, professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Sogang University i Sydkorea, vid för att presentera sin rapport. Han redovisade de övergripande dragen för en cirkulär ekonomi samt Sveriges och andra länders styrning mot ökad cirkularitet. Det handlar om att förminska resursförbrukningen, återanvända och återvinna material. I rapporten lyfts främst Kina som exempel; det enda land som officiellt har antagit cirkulär ekonomi som policyverktyg för att mäta resursanvändning och utveckling. Heshmati menade dock att Kinas positiva siffror på området kan behöva tas med en nypa salt då de kanske inte alltid beskriver hur det ser ut i verkligheten.

-Målet är att omvandla industriella strukturer i en miljömässig och socialt hållbar utveckling. Sverige har goda förutsättningar med hög teknologisk utveckling och stark innovationskraft inom miljöområdet.

För att ytterligare främja en cirkulär ekonomi tryckte Almas Heshmati på att höja skatterna på användandet av naturresurser och att sänka skatterna på arbete. Han såg också ett behov av att skapa ekonomiska incitament för att främja intresset för att återvinna, laga och se avfall som en resurs. Dessutom ville han förbättra mekanismerna för att upprätthålla lagar och regler på miljöområdet och göra dem mer transparenta. Utöver detta önskade han en större spridning av kunskap om villkor och ramverk för främjande av hållbart företagande.

Anders Wijkman och Johan Eklund


Anders Wijkman och Johan Eklund

Tillväxten måste ske inom planetära gränser

Först ut bland kommentatorerna var Anders Wijkman, ordförande Romklubben och Miljömålsberedningen. Han menade att den linjära ekonomin drivs av konsumtion och flöden vilket leder till kortare livstider för produkter. Med dagens traditionella sätt att mäta och utveckla ekonomin finns det inget som favoriserar materialeffektivitet, sa Anders Wijkman. Han tyckte därför att vi behöver ställa högre krav på tillverkare:

-Det bör ställas krav på design så att fler produkter enkelt kan plockas isär. Renault erbjuder t ex återbruk då det går att plocka isär och göra om motorer.

Att ställa krav på en viss andel andrahandsmaterial i nya produkter vore också intressant. I de flesta sammanhang är det billigare att använda nya material än återvunna. Det finns dock ett otroligt motstånd mot råvaruskatter. Detta hänger ihop med den stora diskrepansen mellan vad som är bra ur ett företagsekonomiskt perspektiv jämfört med vad som är bra för samhället, sa Wijkman.

Han tyckte också att det är otroligt viktigt att få Kina och Indien på tåget. Som en följd av den hypersnabba urbaniseringen använde Kina lika mycket cement mellan 2008 och 2010 som USA använde under hela 1900-talet. Tillväxten måste ske inom planetära gränser, vi måste lämna den gamla ekonomin och gå in i den nya, avslutade Wijkman.

Mats Williander


Mats Williander

En cirkulär affärsmodell bygger på att värdeskapandet är cirkulärt

Som andra kommentator noterade Mats Williander från Viktoria Swedish ICT att Kina liksom andra länder – och företag – använder begreppet cirkulär ekonomi slentrianmässigt. De allra flesta ökar nämligen resurseffektiviteten inom det linjära paradigmet. En cirkulär ekonomi bygger på en strikt användning av cirkulära affärsmodeller, något varken länder eller knappt några företag ännu tillämpar.

-När logiken för värdeskapande är cirkulär kan vi tala om en cirkulär affärsmodell. Det kommer att stärka konkurrenskraften hos företagen. Det är fullt möjligt att kapa tillverkningskostnader när produkter designas för att vara cirkulära.

Dagens produkter är dock gjorda för att gå sönder, det är en enorm skillnad mellan logikerna, sa Mats Williander. Cirkularitet behöver dock kunna mätas, något som nya affärsmodeller kan säkra. Att hyra ut sina produkter är en modell som kommer att bli allt vanligare. När en tjänst som belysning i en skola hyrs ut blir det plötsligt företagsekonomiskt lönsamt att tillverka produkter som håller över tid.

Daniel Wiberg


Daniel Wiberg

Skatter och offentlig upphandling som styrinstrument för hållbarhet

Eftersom Scanias Åsa Pettersson inte kunde medverka pga sjukdom gav Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna, ett företagarperspektiv på frågan. Han berättade att 86 procent av alla svenska småföretag tycker att hållbarhet är en enormt viktig samhällsfråga. 75 procent tycker att det är avgörande för det egna företaget och hälften driver ett systematiskt hållbarhetsarbete:

-Det är en enorm konkurrensfördel för svenska småföretag.

Han nämnde skatter som styrinstrument och att dess utformning bör ses över för att få rätt effekt vad gäller hållbarhet. En höjd dieselskatt slår dock bara mot svenska åkare, något som riskerar slå mot en hel närings förutsättningar att utvecklas, menade Wiberg. Han lyfte även möjligheten att få hållbarhetseffekter via offentlig upphandling där upphandlaren kan påverka vad som beställs eller produceras.

Publik1CE

Publikfråga från Åsa Minoz

Följ oss på: