Från välfärdsstat till välfärdssamhälle med Ett givande givande

PanelFilantropi är det nya svarta, i alla fall i form av socialt riskkapital, social impact bonds och spend out-perspektiv. Välgörenhet har blivit ett givande givande och vi har gått från folkrörelsesamhälle till ett filantropiskt dito. En omförhandling av det svenska samhällskontraktet diskuterades bl a då en ny rapport lanserades på Filantropiskt forums årliga luciaseminarium.

Så fixar du önskvärd skillnad på bästa sätt

Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och seminariets moderator, berättade om Filantropiskt forum och det årliga luciaseminariet och gav sedan ordet till Amelie Silfverstolpe, filantropirådgivare och grundare av Volontärbyrån, som presenterade sin rapport: Ett givande givande – verktyg för svenska filantroper.

Amelie Silfverstolpe berättade att rapporten riktar sig till den som vill börja ge men inte vet vilka verktyg som finns. Hon gick snabbt igenom flera begrepp, verktyg och tillvägagångssätt för utvärdering samt förändringsteori: det logiska resonemanget om hur man åstadkommer önskvärd skillnad på bästa sätt.

Välfärdsdilemmat skapar behov av en stärkt ideell sektor

Sedan gick hon över till framtidsutsikter och såg att spend out-perspektivet ökat trendmässigt, dvs att fler anser det vara bättre att göra en stor insats omgående istället för att dela ut medel i all framtid. Bill Gates m fl är inne på denna linje. Enligt Amelie Silfverstolpe måste en stiftelse vara verksam i minst fem år, men det går att skriva in i stadgarna att styrelsen efter det kan besluta att dela ut hela kapitalet.

– Fler vill ge medan de lever och det sker under fler former och fler aktörer.

I några länder förekommer social impact bonds, SIB, där organisationer som tror att de kan utföra en tjänst bättre än staten får bonus om de lyckas. Om de misslyckas blir insatsen en donation. SIB har fungerat bäst för kostnadsintensiva tjänster som att återintegrera hemlösa eller f d kriminella i samhället och används i Australien, England, Kanada, Irland, Israel och USA, berättade Amelie Silfverstolpe.

– Vi ser att vår välfärd kostar allt mer. Välfärdsdilemmat skapar ett behov av att stärka hela den ideella sektorn – inte bara i projekt utan också i kapacitet och engagemang, avslutade Amelie Silfverstolpe.

Amelie Silfverstolpe och Filip Wijkström

Amelie Silfverstolpe och Filip Wijkström

Från folkrörelsesamhälle till filantropi

Filip Wijkström, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan i Stockholm, har under 20 år studerat filantropi och sociala rörelser. Han tyckte att rapporten fångar bra poänger och lyfter fram något som varit privat till publik diskussion.

– Vi går från folkrörelsesamhälle till filantropi. Det sker en omförhandling av det svenska samhällskontraktet.

Filip Wijkström ansåg att det finns olika namn för samma låda men att filantropi och frivillighet ligger tydligare i det nya kontraktet: vi ska med mindre pengar lösa samma offentliga uppdrag.

Givande för rätt sorts förändring

Han menade att alternativa lösningar efterfrågades när skattevägen inte längre fungerar. Filip Wijkström såg att kapitalismen försvarar det egna systemet genom att individer och familjer engagerar sig. På sjuttiotalet hanterade staten utsatta individer. I dagens globaliserade samhälle möter alla dagligen moraliska dilemman; en del ger gatans tiggare guldpengar, andra går omvägar medan en tredje ägnar sig åt filantropi.

– Rapporten spelar på så sätt rakt in i bygget av den svenska välfärdsarkitekturen.

Givandet går från att vara tillfälligt till att bli mer strukturerat och åstadkomma förändring. Det finns dock en risk att vi får fler handelshögskolor och konserthus men att färre vill finansiera ensamstående mammor i förorten, avslutade Filip Wijkström.

Trendigt att ge

Därefter var det dags för Elisabeth Tarras-Wahlberg, seniorrådgivare Kreab Gavin Andersson, att delge sin erfarenhets- och känslobaserade bakgrund till filantropi efter bl a 30 år vid kungahuset och som styrelseledamot i flertalet ideella organisationer, bl a Cancerfonden, Childhood och Nordens ark. Hon har inte haft kapital nog att bilda sin egen stiftelse men har kunnat bidra med tid, kunskaper och nätverk.

Elisabeth Tarras Wahlberg ansåg att långsiktighet och uthållighet är otroligt viktigt både för givare och mottagare. Vissa donatorer vill gärna bygga monument över sig själva medan andra vill hålla sig i skymundan, det beror helt av personligheten.

– Jag upplever att det idag är trendigt att ge. Wallenberg, Johnson och Persson har gett – då vill Zennström och hans motsvarigheter också ge.

– Det går allt längre ner i åldrarna eftersom det idag går snabbare att göra stora pengar.

Dagens superkommersiella samhälle har också gjort att människor vill engagera sig, trodde Elisabeth Tarras Wahlberg och tillade att filantropi blir ett nytt sammanhållande kitt i samhället.

Elisabeth Tarras-Wahlberg, Helena Thybell

Elisabeth Tarras-Wahlberg och Helena Thybell

Filantropi i praktiken

Helena Thybell, Global Manager H&M Conscious Foundation, var inbjuden för att berätta mer om hur filantropi fungerar i praktiken och berättade om möjligheterna med en spend out-stiftelse. Bakgrunden var att när H&M fyllde 60 år startades en stiftelse med 60 miljoner kronor som grund. Hittills har avkastningen använts men i våras donerade familjen Stefan Persson en halv miljard till stiftelsen med möjlighet att använda alla pengarna.

– De nya förutsättningarna fick oss att tänka i ett nytt grepp med ny strategi. Stiftelsen är en filantropisk arm som ska ge tillbaka till samhället och medlen ska fördelas utanför H&Ms värdekedja (råvaror, transport etc) i de länder där företaget är verksamt.

Eftersom vi ville engagera företagets personal och kunder lät vi dem vara med och påverka genom att rösta fram vad stiftelsen ska satsa på. Ett advisory board vaskade i ett första skede fram angelägna områden och efter omröstningen stod det klart att stiftelsen ska satsa på utbildning, rent vatten och att stärka kvinnor. På detta tema blir det nu skräddarsydda landsspecifika kampanjer som syftar till vardagsförändring här och nu, berättade Helena Thybell.

Professionalisering, långsiktighet och ett nytt civilsamhälle

I den efterföljande diskussionen diskuterades om en professionalisering av givandet gör att hjärtat riskerar försvinna. Idag stöds mycket som det på policynivå inte finns intresse av att finansiera: djur det är synd om, fattiga barn (utanför biståndet) osv. Genom avdragsrätten har vi nu ännu större möjlighet att lösa liknande problem själva, sa Amelie Silfverstolpe, som dock såg en nackdel för de som tar sig an komplexa grupper.

Filip Wijkström ansåg att den negativa synen på välgörenhet försvunnit och att en ny generation filantroper snarare agerar som sociala riskkapitalister. Hur ser vi till att få med långsiktigheten i detta? Vem tar t ex över H&Ms stiftelse och lägger in fem miljarder för att säkra just långsiktigheten? Publiken ställde frågor om statens roll i dagens utveckling. Filip Wijkström menade att makten flyttat från government till governance och att nationalstaten kanske inte spelar så stor roll i detta perspektiv. Istället råder pluralism, fler röster hörs, när det nya civilsamhället förhandlas fram. Vilka blir t ex de stora G8-stiftelserna?

Följ oss på: