Entreprenöriell finansiering – friends, fools and family vs bank capital

img_robinson_0073

Ska du komma ihåg någonting från det här seminariet så är det 40 procent, sa professor David T Robinson, Duke University, Fuqua School of Business och NBER, när han gästade Entreprenörskapsforum för ett seminarium den 12 oktober. Robinson syftade på att banklån utgör 40 procent av finansieringen i det genomsnittliga amerikanska nystartsföretaget. Det blev en intressant diskussion om kapitalstruktur i och kreditgivning till nya och växande företag. Medverkande gjorde även Anna Hallberg, vice VD och finansdirektör, ALMI och Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum, och professor i nationalekonomi, KTH.

De tre f:n finns inte…

Enligt en traditionell syn på företagande går inte skuldsättning och nyföretagande ihop, sa David Robinson inledningsvis. Med grund i denna uppfattning har man trott att nystartsföretag främst är beroende av informellt kapital – från ”friends, fools and family”. Något som Robinson under seminariet, som han baserade på artikeln ”The Capital Structure Decisions of New Firms”, kunde bevisa inte vara fallet.

…däremot bankbelåning till 40 procent

Genom att analysera data från Kauffman Firm Survey kunde Robinson visa att nya och växande amerikanska företag genomsnittligt lutar sig mot bankfinansiering till 40 procent. Resultatet visar sig stå fast även vid kontroller för hur länge företaget varit verksamt, ägandeskapet, om företaget har riskkapitaltillgångar, för olika kreditvärderingar osv. Slutsatsen är att företag tar upp banklån redan i startfasen och dessa lån kvarstår som den främsta finansieringskällan genom företagets första fyra år.

–  Att amerikaner startar företag med kreditkort är en myt, menade Robinson. Banklån tagna av företag eller individer utgör den största delen av företagens finansiering.

Formell finansiering lika för alla

Sammanfattningsvis kunde Robinson enkelt och rakt svara på seminariets tre huvudfrågeställningar:

  • Var söker entreprenörer kapital? Främst i banker. Dessa står för 40 procent av den totala finansieringen.
  • Spelar företagstyp någon roll? Nej. Storleken på företagen har betydelse men proportionen på skulden är densamma.
  • Vad betyder bankernas lånevillkor? Förvånansvärt lite, belåningen är överlag densamma. Ett resultat som särskiljer sig är dock att minoriteter i något lägre utsträckning lutar sig mot banklån. Ett resultat som troligast förklaras av att fördomar tyvärr begränsar tillgången.

Svenskar än mer bankberoende

Anna Hallberg, vice VD och finansdirektör, ALMI, bekräftade Robinsons resultat och berättade att nya och växande företag i Sverige i än högre utsträckning än i USA använder sig av banklån – främst från de fyra stora svenska bankerna – för sin finansiering. Förutsättningarna för att få lån är också väldigt lika de amerikanska; företagaren behöver ge fullständiga personliga garantier, sa Hallberg.

Finanskrisens hårdare lånevillkor biter sig kvar

Finansieringen för entreprenörer födda utanför Sverige ser dock lite annorlunda ut. Hallberg hänvisade till en studie från Tillväxtverket som visar på stora variationer mellan hur personer från olika hemländer ordnar sin finansiering. Vad gäller riskkapital och affärsängelfinansiering har denna sjunkit med 60 procent sedan 2008.

img_robinson_0083
David Robinson och Anna Hallberg

Enligt ALMIs egen bankundersökning har utlåningen inte heller återhämtat sig sedan finanskrisen.  Detta som en konsekvens av kombinationen hårdare lånevillkor och bristande efterfrågan. Slutsatsen är enligt Hallberg att finanskrisen fortfarande har inflytande över utlåningen och att de tre f:n varken gäller i Sverige eller USA.

En begränsning av finansiella individuella tillgångar ger negativ effekt på entreprenörskap

Efter Robinsons och Hallbergs presentationer startade en diskussion kring kapitalstruktur och kreditgivning generellt. En fråga gällde om Finansinspektionens rekommenderade tak på en 85-procentig upplåning på bostäder medför en minskning av utlåningen till entreprenörer? Något som de båda huvudtalarna bekräftade. De menade också att minskade möjligheter till individuella finansiella tillgångar överlag ger en negativ effekt på entreprenörskapet.

– Visst skapas en stabilitet på bostadsmarknaden, men till vilket pris, funderade Robinson.

David Robinson efterfrågade även mer av den form av direktutlåning som ALMI arbetar med. I USA utfärdar en liknande organisation, SBA (Small Business Administration), garantier till banker. Dessa garantier minskade med 50 procent under finanskrisåret 2009. Anna Hallberg berättade att ALMI under samma period fördubblade sin utlåning. Robinson intygade att Sverige är överlägset mest effektivt på direktutlåning och att USA bör kopiera detta system.

Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum och professor, KTH, undrade om det fanns fler policyslutsatser att dra från diskussionen. Robinson menade att i ett skattesystem som inte medger att enskilda individer kan skapa sig större tillgångar spelar affärsänglar och riskkapital en större roll: vill politikerna inte justera det ena så bör de tillmötesgå det andra, avslutade han.

Följ oss på: