Generationsskifte bland Sveriges företagare – risk för utarmning?

Sextio procent av alla privatägda företag behöver skifta ägare under de närmaste åren. En stor andel av dessa företag är familjeföretag. Samtidigt vet vi att dagens ungdomar inte väljer att driva företag i samma utsträckning som den generation av 40-talister som nu går i pension. Vad innebär detta för det svenska näringslivet? Det diskuterades vid ett seminarium arrangerat av CeFEO, Entreprenörskapsforum och Företagarna den 14 december.

Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum och professor KTH, hälsade alla välkomna till seminariet och berättade att forskningsprojektet på temat generationsskifte – som startats i samarbete med Entreprenörskapsforum – kommer att löpa över tre år.

Seminariets moderator Ulrika Stuart Hamilton, vice VD, Entreprenörskapsforum, presenterade ­ – och lämnade över ordet till – den forskartrio bestående av Karin Hellerstedt, ekon dr, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Mattias Nordqvist, docent, Internationella handelshögskolan i Jönköping, och Karl Wennberg, ekon dr, Handelshögskolan i Stockholm och Imperial College i London, som kommer att studera generationsskiftesfrågorna.

”Sverige har Europas äldsta företagare”, ”Pensioneringar hotar tillväxt” och ”Fyrtiotalistgenerationen börjar trappa ned”, var enligt Mattias Nordqvist några tidningsrubriker som gjorde forskartrion eller intresserade av generationsskiftesfrågorna. Förutom att de är aktuella i samhällsdebatten är de också näringspolitiskt angelägna eftersom Sverige står inför en betydande strukturomvandling i näringslivet. En stor andel av företagarna är 55-70 år gamla så generationsskiften är oundvikliga.

Mattias hävdade att generationsskiftesproblematiken också är ett aktuellt forskningsproblem internationellt men att det samtidigt finns en brist på ambitiös kvantitativ forskning med statistiska analyser och generaliserbara resultat. Det är just detta forskarna nu ska ta sig an: under tre år ska SCB-data analyseras och slutsatser dras. Såhär i inledningsskedet öppnade Mattias för inspel från seminariepubliken om vilka frågor som bör vara extra spännande att ta med sig in i forskningsprojektet. 

img_nyhet_genskiftepuff

Karin Hellerstedt och Karl Wennberg

Karl Wennberg presenterade därefter den konceptuella modell som forskarna jobbar med. Han hävdade att forskningen idag problematiserar synen på vad ett företag är i högre utsträckning än tidigare.

–         Min avhandling handlade om hur man avslutar ett företagande. Det visade sig att de flesta företag som upphör bara somnar in. Vad för det med sig för alla företag som nu behöver generationsskiftas?

Forskningsprojektet ska enligt Karl försöka bena ut processen. Två studier är planerade: en om ägar- och generationsskiften i kunskapsintensiva branscher och en om effekterna av generationsskiften i företag på tillväxt och jobbskapande. Bland övergripande forskningsfrågor som analyseras finns: vad sker med företag vars ägare beslutar sig för att avsluta sitt företagande?, vem tar över företag som drivs vidare?, hur utvecklas och presterar företag som skiftats? och hur ser detta ut i olika regioner av Sverige samt nationellt? Målet är att besvara dessa forskningsfrågor och generera praktiskt relevanta rekommendationer.

Redan nu finns dock vissa resultat i form av deskriptiva analyser på region och branschnivå. Karin Hellerstedt, gjorde en översiktlig dragning av dessa. Det visar sig bland annat att åldersstrukturen bland företagare förändrats de senaste åren. 1990 och 2000 var företagaren i snitt 47-48 år medan genomsnittsåldern 2007 (det sista året som det finns data från) stigit till 54 år. Numera är 38 procent av företagarna 60 år eller äldre. Åldersstrukturen skiljer sig mellan branscher och regioner.

Vad gäller omsättningen i företagen så är den högst bland de företagare, 60 år eller äldre, som verkar i storstadsregionerna. Detta gäller när man tittar på absolut andel av total omsättning. Andra regioner slår dock igenom när man studerar den relativa andelen. Karin presenterade också siffror på antal anställda och lönenivå för företagare över 60 år, se pp-filen nedan.

Karin hänvisade också till norska och danska studier på samma tema. I Norge har vart tredje företag skiftat ägare under åren 2000-2007. I Danmark har färre skiften än förväntat skett och beroende av vilket ägarskifte som skett påverkas företagsutvecklingen. 17 procent av dem som tar över inom familjen driver företaget i sank inom tre år, avslutade Karin Hellerstedt.

Att sex av tio företagare inom kort kommer att lämna över ägandeskapet i sina företag har stor betydelse, sa Catharina Håkansson Boman, stabschef hos näringsminister Maud Olofson, som var inbjuden som kommentator.

–         200 000 personer är sysselsatta i företag där företagaren är över 60 år. Misslyckas generationsskiftet så berörs väldigt många fler än om SAAB skulle läggas ned.

Frågan är av stor vikt för regeringen: varken jobb eller tillväxt nås om företagen inte kan växa och anställa, hävdade Catharina.

Hon hänvisade till studier från Tillväxtverket som pekar på att många är mogna att ta över företag men få är redo att sälja. Företagare kan känna motvilja mot att sälja bl a av känslomässiga skäl. Somliga vill lägga ned om inte barnen tar över, andra är skeptiska till att sälja till kvinnor medan det finns de som saknar kunskaper om lagstiftningen kring överlåtelser och hindras p g a detta.

Catharina hävdade att det är svårt att nå ut till småföretag med rätt instrument och information. Men det står klart att det ska vara lika naturligt att överlåta företaget som att avveckla det. Bland de generella insatser som regeringen gör för att stimulera företagande nämndes den proposition som kommer till våren om statens finansieringsmöjligheter. Vidare betonade näringsministerns stabschef att förslag kommer i vår som löser problemen kring företagares trygghetssystem. Redan 1 juli ska ett nytt system för att underlätta att gå mellan anställning och företagande finnas på plats. Attityder till företagande arbetar med bl a genom samarbetet med Ung Företagsamhet, samt genom strategin om entreprenörskap i skolan.

Lars Jagrén, chefekonom, Företagarna, var också inbjuden som kommentator och satte inledningsvis generationsskiftesfrågan i en vidare kontext. Han beskrev dagens strukturomvandling med tuffare internationell konkurrens, snabb teknikutveckling, miljöomställning och en åldrande befolkning och frågade retoriskt vad detta ger för effekter. Lösning är,enligt Lars, en ökad flexibilitet i regelverken. Han berättade att av dagens företag är 30 procent övertagna medan 70 procent startats från grunden. Lars hävdade att det även från regeringen krävs större fokus på skifte än tidigare. Men är generationsskiftet egentligen någon fara? Ja, om det minskar ägandets mångfald, sa Lars Jagrén.

Idag startar ungdomar företag men de lägger ned dem när de kommer i familjebildande ålder. Normen i Sverige är att vara anställd, sa Lars och tillade att en förändring behövs och de justeringar som krävs för detta nämndes bland annat följande: en översyn av möjligheterna för affärsänglar, bl a genom förändringar av skattesatser, införande av riskkapitalavdrag och förbättrade trygghetssysystemen. Den sedan tidigare avskaffade av arvs- och gåvoskatten var ett steg i rätt riktning och nu är det viktigt att förmögenhetsskatten inte återinförs. Dessutom krävs en minskad regelbörda, större fokus på generationsskiften än på nyföretagande samt ett generellt arbete för att få fler företagare – Sverige har en alldeles för liten andel företagare i befolkningen om man jämför med hur det ser ut i övriga EU, avslutade Lars.

Karin Hellerstedt hänvisade i en kommentar till norska studier som visar att förädlingsvärdet i företagen sjunker med stigande ägarålder något som ytterligare pekar på vikten av att generationsskifta i tid.

Karl Wennberg noterade att riskpreferenser samvarierar med ålder och kön, något som exempelvis återspeglas i en 22-årings försäkringspremie på en motorcykel.

Seminariepubliken var mycket intresserad och frågvis och undrade bland annat om det finns mekanismer för att tidigarelägga företagsöverlåtelser och om mjuka variabler som drivkrafter kommer att diskuteras i forskningsprojektet. En frågeställare tyckte inte att företagsköpare och säljare har realistiska förväntningar om priset på företaget samt att det behövs företagsmäklare. En annan betonade den privatekonomiska aspekten, att företagare kanske inte har råd att gå i pension. Också attityder, finansieringssvårigheter och en företagares låga medianinkomst lyftes fram som bidragande faktorer till att Sverige har få företagare. 

Karl Wennberg berättade att de tre främsta faktorerna för att starta eget är att inte ha någon chef, att bygga något själv och att kunna hantera sin egen vardag. Men det är inte samma faktorer som spelar roll för att företaget ska växa, sa Karl och noterade individuella drivkrafter ur ett tillväxtperspektiv som en fråga att studera närmare.

Avslutningsvis menade Mattias Nordqvist att attityder gentemot företagande och entreprenörskap förändrats markant de senaste 10-15 åren. Företagande nämns allt oftare i positiva ordalag, det har blivit betydligt bättre. Och med det positiva budskapet var det dags att avsluta seminariet.

Ta del av forskarnas PP-fil i pdf-format »

Följ oss på: