Global talangjakt ställer krav på Sverige

Den 11 november lanserades policysammanfattningen Utbildningspremie och kompetensförsörjning – effekter för matchningsproblemen på arbetsmarknaden? av Johan Eklund vid ett frukostseminarium i Entreprenörskapsforums lokaler. I skriften problematiseras Sveriges låga utbildningspremie och vad det, kopplat till en dåligt fungerande matchning på arbetsmarknaden, betyder för Sveriges konkurrenskraft och den kunskapsdrivna tillväxten. Förbättrad utbildningskvalitet på alla nivåer, marginalskatternas effekter och global talangjakt togs upp i paneldiskussionen.

 

Individers komptenshöjning leder till tillväxt

Moderator, Pernilla Norlin vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, inledde seminariet med att hälsa medverkande och publiken varmt välkomna till seminariet. Hon välkomnade sedan  Johan Eklund, professor och vd Entreprenörskapsforum, upp på scen.

Pernilla Norlin

Pernilla Norlin

Eklund förklarade att avkastningen på humankapital i Sverige är väldigt lågt. Humankapital här förstås som investeringar i människor som förbättrar deras produktivitet. Begreppet är inte identiskt med utbildning, men utbildning kan ses som en dimension av det. För den enskilde innebär ökad produktionsförmåga större anställningsbarhet vilket kan få en löneeffekt. På samhällsnivå innebär ökad produktionsförmåga ekonomisk tillväxt och välfärd.

– Regional tillgång på humankapital är väldigt viktig för tillväxten, tillade Eklund.

Den svenska arbetsmarknaden har försämrats sedan 90-talet, antalet vakanser har ökat samtidigt som det finns många arbetslösa. Dessutom har antalet personer som går högre utbildningar expanderat kraftig.

– Det finns en tydlig kompetenshöjning samtidigt ser vi en försämrad matchning på arbetsmarknaden, sa Eklund.

Det är paradoxalt då det inte fungerar som vi förväntat oss,menade Eklund. Sverige har byggt ut utbildningsväsendet men vi har inte blivit den högteknologiska ekonomin det bör få som effekt.  Mellan 2001 och 2010 kan 50 % av tillväxten förklaras med ett ökat antal högutbildade. Men bara en liten grupp, 22 % som är nästa tre gånger så produktiva som lågutbildade, svarar för denna ökning.  Samtidigt har Sverige av 23 undersökta OECD länder lägst avkastning på utbildningen.

– Utbildningarna är orienterade mot studenternas behov inte mot arbetsgivarnas behov, konstaterade Eklund slutligen.

Johan Eklund

Johan Eklund

 

Svårt att styra över matchningen på arbetsmarknaden

Göran Arrius, ordförande Saco, var första kommentatorn att välkomnas upp. Han fastslog att det kan vara av vikt att titta på vad som är rimligt att tjäna på en flerårig utbildning som kan innebära ökad produktivitet. Vidare kunde han se att det ibland saknas viktiga förkunskaper innan högre utbildning påbörjas.

– Det finns en väldigt tydlig koppling mellan kvaliteten på grundutbildningen och förmågan att tillgodogöra sig högre utbildning.

Arrius ansåg att det krävdes ökade satsningar för att höja kvaliteten på utbildningar i Sverige före satsningar på att få in fler på högre utbildning. Kvalitet över kvantitet. Han konstaterad också att det inte är lätt att förutspå vilken kompetens som behövs tio år framåt i tiden, det kan därför i vissa fall vara svårt att styra över matchningen för den högre utbildningen.

Göran Arrius

Göran Arrius

 

En utbildningsfråga, inte en lönefråga.

Sebastian de Toro, LO-ekonom, ekonomisk politik och arbetsmarknad, stod näst på tur att kommentera policysammanfattningen. Han ifrågasatte inledningsvis om det är relevant att prata om utbildningspremie. Hög utbildning ger många andra positiva effekter som bättre hälsa och lägre arbetslöshet över en livstid. Det gör att högutbildade kan tjäna mer för att de är sysselsatta i högre grad.

– Även de värderingar vi har i samhället styr lönerna, en sådan värdering som jag förespråkar är att vi ska ha en sammanhållen lönestruktur, sa de Toro.

De nordiska länderna karakteriseras alla av en låg utbildningspremie,  relativt hög sysselsättningsgrad och hög BNP per capita. Sverige har också en subventionerad högre utbildning som kan förklara en lägre premie. Dessutom kan det vara vanskligt att mäta enskilda medarbetares produktivitet samtidigt som det är svårt att avgöra vad den optimala nivån på en utbildningspremie är.  Istället för att se detta som en lönefråga bör vi se det som en utbildningsfråga; kvaliteten på den svenska utbildningen måste höjas, avslutade de Toro.

Sebastian de Toro

Sebastian de Toro

 

Höga skatter hämmar matchningen

Seminariets sista kommentator var, Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation Svenskt Näringsliv. Han pekade inledningsvis på att det finns stora problem med matchningen på svensk arbetsmarknad. Många högutbildade får jobb men ofta inte de jobb som de har utbildning för. Utbildningssystemet måste läggas om med mer fokus på samverkan med näringslivet och arbetsmarknadskoppling, ansåg han.

– Lönespridningen behöver öka, många människor är utelåsta från jobben och och för höga ingångslöner spelar en viktig roll i det, sa han.

Till sist ansåg han att skatter spelar in. Sverige har en av världens högsta marginalskatter och i den globala talangjakten kan detta få negativa effekter. Många stora företag är villiga att lokalisera sig i länder som har stor tillgång på rätt kompetens till rätt pris. De skarpaste hjärnorna rekryteras globalt och Sverige riskerar att bli utkonkurrerat av länder med mer förmånliga villkor.

Tobias Krantz

Tobias Krantz

 

Högutbildade konkurrerar ut lågutbildade

Slutligen bjöds samtliga deltagare upp för en paneldiskussion. Johan Eklund påpekade att han på många sätt tror att arbetsgivare är bra på att se hur produktiva enskilda medarbetare är och sätta lön därefter.

– Samhället behöver inte jaga en optimal lönepremienivå men om lönen inte speglar produktivitetsnivån blir det incitamentsproblem, sa han.

Ett annat problem är att lågutbildade blir undanträngda på arbetsmarknaden av högutbildade för anställningar där det egentligen inte krävs hög utbildning. Bättre matchning kan lösa detta, tillade Tobias Krantz.

– Alla länder satsar på kunskap, vi måste göra det smartare än alla andra för att kunna konkurrera, sa Krantz.

Det viktigt att inte utbilda människor på områden där det inte finns jobb, inflikade Göran Arrius, men man ska akta sig för en allt för strikt dimensionering. Det finns idag många som inte har tillräckligt bra förkunskaper för att ta sig igenom exempelvis en ingenjörsutbildning. Något som går att se är att det ofta är de personer som haft en väldigt bra lärare på området i grundskola och gymnasiet som får rätt kunskap.

Krantz menade vidare att de pengar högskolorna får inte baseras på avslutad utbildning. En sommarkurs är lika mycket värd för högskolan som en kurs som tas för att avsluta en utbildning. Resursfördelningen inom högskolan bör omstruktureras där en dimension som avgör är vad studenterna väljer.  De högskolor med högst kvalitet och där utbildningarna leder till jobb ska också få mer resurser, ansåg han.

– Om man inte vill sänka arbetsklassens löner, som jag är emot, så ska vi fokusera på utbildningssystemet, sa Sebastian de Toro.

Han menade att det viktigaste är en bättre grundutbildning. Vid en efterföljande högskoleutbildning bör fokus ligga på arbetsmarknadskoppling.

Eklund konstaterade avslutningsvis att en förbättrad situation för den svenska utbildningspremien och matchning är avgörande för ett konkurrenskraftigt Sverige.

Pernilla Norlin och Johan Eklund

Pernilla Norlin och Johan Eklund

Följ oss på: