Globaliseringens och finanskrisens effekter på entreprenörskap

Entreprenörskapsforum anordnade den 2 juni tillsammans med Generalkonsulatet ett seminarium om globaliseringens och finanskrisens effekter på entreprenörskap. Under en halv dag diskuterades betydelsen av entreprenörskap för tillväxt, vilken roll entreprenörskap spelar för ekonomin i Sverige respektive USA samt vilka faktorer som påverkar entreprenörskap och därmed framtida tillväxt och sysselsättning.

 Professor Johan Wiklund, Syracuse University, utgick ifrån observationen att många länder har liknande tillväxt men starkt varierande grad av entreprenörskap. USA och Sverige utgör där motpoler med ungefär tre gånger fler startade företag i USA per capita än i Sverige. Kvaliteten i de företag som startas är dock avgörande för effekten på tillväxt och professor William Baumol, New York University, som deltog i debatten påpekade att det finns ett negativt samband mellan de som startar vissa typer av företag (replicative entrepreneurship) och tillväxt medan det är innovativt entreprenörskap som är tillväxtskapande. Vidare hävdade Wiklund att entreprenörskapsandan i Sverige och USA var liknande men att institutionella förutsättningar gör att mycket av entreprenörskapsandan i Sverige får utlopp inom stora organisationer, såväl i privata företag som inom offentlig sektor. En förklaring till detta är de svaga ekonomiska incitamenten i Sverige att starta företag. 

Professor William Baumol, 2003 års mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research (dåvarande The FSF-NUTEK Award), var en av dem som deltog i Entreprenörskapsforums och svenska general-konsulatets seminarium i New York. Här flankerad av Pontus Braunerhjelm, vd, och Ulrika Stuart Hamilton, vice vd, Entreprenörskapsforum.

Professor Amar Bhidé, Columbia University, utgick från sin nyligen publicerade bok ”The Venturesome Economy” och gav en presentation där han hävdade att specifika delar av finansmarknaden fallerat i USA men att det kapitalistiska systemet fungerar väl. Bhidé påpekade att hög belåning i USA inte är ett nytt fenomen utan förekommit i minst 150 år då regleringar så tillåtit. I takt med att nya ekonomiska diversifieringsmodeller arbetades fram och lagstiftare påverkades av dessa att tillåta lägre kapitaltäckningskrav och nya finansiella produkter förändrades bankernas affärsmodell från en relationsmodell där banken kände låntagaren till en institutionell modell där den slutliga låntagaren var okänd för banken. Bhidé menade att det var märkligt att denna modell fungerat så länge som den gjort.

Vidare framförde Bhidé kritik mot en stark tro på ekonomisk betydelse av forskning och utveckling och hög naturvetenskaplig forskningskompetens. Bhidé menade att dessa faktorers betydelse för tillväxt övervärderats i USA. USA har under 25 år ständigt tappat mark gentemot EU och Japan i termer av patent, doktorsexamen inom naturvetenskap och FoU men samtidigt haft en minst lika hög tillväxt. Bhidé menade därför att den verkliga styrkan i USA är innovation och hur man kommersialiserar kunskap och uppfinningar.  

Professor Pontus Braunerhjelm, VD för Swedish Entrepreneurship Forum, ägnade sin presentation åt slutrapporten från regeringens globaliseringsråd där han varit huvudsekreterare. Braunerhjelm tecknade en bild av var Sverige befinner sig i världen nu och vilka framtida scenarier som är sannolika. Under de närmaste tio åren förväntas mer än 300 000 arbetstillfällen försvinna inom arbetskraftsintensiv näring i Sverige. Detta kompenseras fullt ut av tillväxt inom kunskapsintensiv näring, men kommer att leda till ökade löneskillnader mellan arbetskraft med hög och låg utbildning. Denna utveckling kommer att innebära ett stresstest för den svenska välfärdsmodellen. Vidare betonade Braunerhjelm den tvådelade arbetsmarknaden i Sverige där rörligheten till 70 procent finns bland den relativt lilla grupp om drygt 10 procent av arbetskraften som har tidsbegränsade anställningar. Braunerhjelm refererade i detta sammanhang till en rapport skriven av Summers och Hines i år där det framgår att Sveriges skattestruktur skiljer sig från andra små och öppna länder på så sätt att Sverige i likhet med större länder är mer beroende av skatteintäkter från arbete. Braunerhjelm avslutade med att översiktligt gå igenom de rekommendationer som sekretariatet gett.

Professor Baumol kommenterade att utifrån hans mångåriga erfarenhet av Sverige vore de viktigaste åtgärderna ur ett entreprenörskapsperspektiv att förändra svenska konkursregler till förmån för företagare och att säkerställa att de individer som går från anställning till egenföretagande omfattas av det sociala skyddsnätet.

Källa: www.swedenabroad.com

Följ oss på: