Högskola i otakt

Forskarna Johan Eklund och Lars Pettersson har under en längre tid intresserat sig för frågan hur väl högskoleutbildningar dockar an mot näringslivets behov. Det har resulterat i boken Högskola i otakt. Utgångspunkten är högskolereformen 1993. Då avskaffades ett centralplanerat system partiellt och valfrihet introducerades för studenterna. Idag styrs utformning och inriktning av utbildningsprogrammen på våra lärosäten ytterst av studenternas val istället för arbetsmarknadens behov. Detta leder ofta till incitamentsproblem. Något som lyftes vid boklanseringen på Entreprenörskapsforum den 13 september 2017.

Se webbutsändningen av seminariet 

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH och JIBS, presenterade boken och berättade att vi under de tre senaste decennierna haft en mycket kraftig expansion i antal högre lärosäten ute i regionerna och att antalet studenter har fördubblats. Detta borde ha gett ett tydligt avtryck på arbetsmarknaden. Men sedan 90-talet har både arbetslöshet och kvarvarande vakanser på arbetsmarknaden vuxit. Kvarvarande vakanser är ett tecken på otillfredsställd efterfrågan hos arbetsgivare. Det är en paradox att trots en kraftig utbildningsexpansion fungerar matchningen på arbetsmarknaden allt sämre. Johan Eklund

Humankapital ses som ”investeringar i mänskliga resurser för att förbättra deras produktivitet.” Studier visar att högutbildade individer blir mer produktiva och därmed mer anställningsbara. Här finns alltså en koppling mellan utbildning och humankapital. Mellan 2001 och 2011 växte den svenska ekonomin mycket starkt. När man tittade på de olika produktionsfaktorernas betydelse för ekonomisk tillväxt kunde man se att högutbildade i privat sektor stod för nästan 50 procent. Denna grupp visar sig i genomsnitt vara upp till tre gånger så produktiv jämfört med lågutbildade.

– Det är lätt att dra slutsatsen att utbildning är bra för tillväxten. Men det är viktigt att komma ihåg att det endast är 20 % av arbetskraften i den privata ekonomin som förklarar tillväxten.

Sverige har en av de lägsta utbildningspremierna i världen, fortsatte Eklund. Detta tillsammans med kraftiga subventioner för studenter ger svaga incitament för att betrakta utbildning som en investering. Enligt författarna finns också en betydande felutbildning på lärosätena. I regioner där antalet högutbildade stiger ser man att matchningen för lågutbildade försämras. Förklaringen till detta är, enligt Eklund, undanträngningseffekter på arbetsmarknaden.

En slutsats i rapporten är att lön i högre grad behöver avspegla skillnader i marginalproduktivitet vilket skulle stärka incitamenten för individen att se utbildning som en investering. – Vi behöver se över lärosätenas incitatmentsstrukturer och subventionernas omfattning och utformning. Kanske ska inte utbildning vara helt gratis, avslutade Johan Eklund.

Den ekonomiska dimensionen, en av flera

Agneta Bladh, ordförande Vetenskapsrådet, särskild utredare Internationaliseringsutredningen och tidigare bl a statssekreterare (S), var först ut av tre kommentatorer och tyckte att författarna fokuserar på lärosäten och individer och deras beteende men inte så mycket på arbetsgivarna.

– Vi frågar oss varför inte studenterna väljer rätt, men vad är att välja rätt? undrade Agneta Bladh.Agneta Bladh

Hon trodde inte att 100 procents matchning är möjligt, särskilt inte när det gäller högre utbildning. Dels är det en orimlig uppgift för högskolor och universitet att tillgodose både arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan och framtida behov, dels är arbetsgivare dåliga på att tala om vilka behov de kommer att ha om några år. De vet vilka behov de har idag men inte hur de ser ut på tre till fem års sikt, dvs så lång tid som det tar att för en person att utbilda sig. Bladh såg också att efterfrågan kan ändras väldigt snabbt och företagen behöver agera här och nu medan lärosätena har ett helt annat tidsperspektiv.

Agneta Bladh ansåg vidare att arbetsgivarna har ett stort ansvar i att vidga sitt rekryteringstänk och att skapa tätare kontakter med universitet och högskolor. För studenterna handlar val av utbildning såklart om lönen, men status, attraktivitet och arbetsmiljö är också viktiga faktorer.

– Det är viktigt att lyfta fram vakansgraden tillsammans med arbetslöshetsutvecklingen och det är bra med en ekonomisk utblick, men det vore intressant om den gjordes parallellt med andra discipliner. Det är viktigt att se att den ekonomiska dimensionen endast är en av flera, avrundade Agneta Bladh.

Ställ högre krav på studenterna

Magnus Henrekson, vd och professor Institutet för Näringslivsforskning, tog vid och ansåg att vi måste ändra incitamenten i högskolesystemet genom att ställa mycket högre krav på studenterna och sluta se dem som ”kunder”. Att skaffa sig en utbildning på högskola eller universitet ska vara krävande och innebära att man måste arbeta hårt, systematiskt och långsiktigt, sa Henrekson. Detta är en kompetens i sig som leder till att man blir värdefull i näringslivet. Idag är utbildningen gratis, man får studiebidrag och får låna till sitt uppehälle till mycket låg ränta. För att öka kraven på studenterna föreslog Henrekson att universiteten börjar ta betalt för omtentor.Magnus Henrekson

– Humankapital inte är detsamma som att ha gått ett antal år på en formell utbildning. Humankapital är att ha värdefull kompetens att kunna göra någonting. Men kompetens kan man skaffa sig på flera olika sätt varav högre utbildning bara är ett.

Magnus Henrekson menade att grundskolan och gymnasiet spelar avgörande roller för att ge goda förutsättningar till vidareutbildning. Alla ungdomar ska ha rätt till en bra och grundläggande utbildning utan att föräldrarna måste sätta sina nyfödda barn i kö till vissa skolor ,avslutade han.

Utbildningsdjungel

Malin Påhls Hansson, ordförande Saco studentråd, inledde med att många studenter upplever att det finns en utbildningsdjungel. – Det är lätt att göra felval och svårt att göra ett informerat studieval, sa Påhls Hansson. Hon berättade att i en undersökning utförd av Novus från januari i år svarar 75 procent av studenterna att det var det egna intresset som var viktigast när de valde utbildning. 28 procent av studenterna hoppar av studierna inom ett år, hälften av dessa hoppar av p g a felval.

– Självklart är det viktigt att låta studentens eget intresse styra valet av utbildning men det är också mycket viktigt att man vet vad det är för typ av utbildning man väljer och vad den leder till, sa Påhls Hansson.Malin Påhls Hansson

Studenter säger att de hade önskat få information om den utbildning de sökt till främst från nuvarande studenter men även från alumner. I Sverige är vi inte lika bra på att använda oss av alumner som i många andra länder.

Att så många som möjligt kan kunna komma in på en högskoleutbildning värderas högt, och är naturligtvis positivt, men för att studenterna ska kunna göra rätt val från början krävs andra system än ekonomiska incitament. Olika typer av antagningsprov har, enligt Påhls Hansson, visat sig vara ett mycket framgångsrikt system för att få motiverade studenter.

En bra arbetsanknytning under utbildningen är viktig liksom kontakt med arbetsmarknaden. Då ökar motivationen hos studenterna och genomströmningen blir bättre, avslutade hon.

Bortse inte från lönebildningen

Lars Pettersson

Lars Pettersson, ekon dr och associate dean of faculty Jönköping International Business School, och bokens medförfattare sa att ett stort problem både för lärosätena och studenterna är att alltför många hoppar av utbildningen. Det är kostsamt både i kvalitet och pengar. På JIBS vet man att de flesta avhoppen sker bland de internationella studenterna. För att stävja detta har man börjat göra personliga intervjuer med alla nya studenter. Detta leder, enligt Pettersson, till att intaget blir mindre men antalet avhopp minskar och kvaliteten i utbildningen blir bättre.

– Det är viktigt att vi inte bortser från att lönen är av stor betydelse för studenterna när de gör sina studieval, man vill kunna tjäna pengar på sin på sin utbildning, sa Pettersson.

Han ansåg att vi har en ganska speciell lönebildningssituation i Sverige med en historia av kollektiv lönesättning och förhandlingar vilket medfört att vi inte riktigt är vana vid att differentiera löner på arbetsmarknaden. Traditionen har varit att lönen ska vara mer eller mindre jämnt fördelad.Magnus Henrekson, Agneta Bladh, Malin Påhls Hansson, Johan Eklund, Pernilla Norlin (moderator), Lars Pettersson

Följ oss på: