Svaga länkar i innovationssystemet

Andelen akademiska idéer som väljs för inkubation minskar trots omfattande stöd och ambitioner från beslutsfattare att stärka kopplingarna mellan akademin och näringslivet. Är detta ett problem? Vem är i så fall ansvarig och hur bör åtgärderna se ut? Entreprenörskapsforums nya rapport Den svaga länken? Inkubatorernas roll i det svenska innovationssystemet var föremål för het diskussion vid ett seminarium den 27 oktober 2016.

Se webbsändningen från seminariet här:

 

Moderator Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, hälsade välkomna och berättade att rapporten hade initierats av Innovationskontoret Fyrklövern med Örebro universitet i spetsen. Han bjöd sedan upp rapportförfattaren Olof Ejermo, docent Lunds universitet, på scen.

Inledningsvis berättade Ejermo att han upplevt litteraturen kring inkubatorer som väldigt spretig och att det inte gick att utläsa vilka effekter inkubatorerna har eller hur de bäst kan utvärderas. Sedan gick han direkt på rapportens huvudsakliga slutsatser som är att andelen akademiska idéer in i inkubatorerna sjunker, att idéer väljs för inkubation i en högselektiv process på grund av ökad styrning mot tillväxt och skalbarhet, att denna högselektiva strategi sannolikt inte maximerar den samhällsekonomiska effekten och att utvärdering av inkubatorerna måste förbättras.

Ejermo pekade på att inkubatorer sysslar med en mängd saker, från företagsidéer, affärsstöd och affärskunnande till lokaler, guide till extern finansiering och drift av företag. Inriktningen varierar från traditionell industriell-akademisk interaktion till gaming, software och design. Det finns även inkubatorer som drivs av storföretag. Statliga innovationsprogram har funnits sedan 2003 och sedan 2015 har Vinnova ansvaret. Vidare berättade Ejermo att ungefär 4500 idéer utvärderas och 400 projekt antas årligen. Tusentals arbetstillfällen är indirekt eller direkt beroende av inkubatorssystemet. Det finns ett 40-tal inkubatorer runt om i landet och varje år ger Vinnova inkubatorer stöd på 55 miljoner kronor.

inkubatorer olof-ejermoOlof Ejermo

Varför bör då inkubatorer stödjas? Ejermo lyfte fram att de bidrar med nya idéer till samhället och en stor spridningsförmåga som medför möjlighet att kopiera idén vilket kan vara bra från samhällets sida men samtidigt problematiskt för företaget.  Att inflödet av idéer har minskat är enligt Ejermo problematiskt för att det innebär en underproduktion av kunskap. Ejermo pekade även på att det är viktigt att identifiera vilka företag som lämpar sig för inkubation.

– Ett företag är värt att stödja om spridningseffekten är stor, företaget har privatekonomisk bärighet på lång sikt och om stödet faktiskt gör skillnad; dvs ett företag som inte hade kommit till stånd utan samhällets stöd.

Olof Ejermo ser problem med utvecklingen att idéerna från näringslivet in till inkubatorerna ökar samtidigt som antagna idéer från akademin minskar. Detta för att akademiska avknoppningsföretag är annorlunda än andra avknoppningar och kan både demonstrera nya innovationer, ge återkoppling till forskare och göra forskare mer entreprenöriella. Dessutom är studenter den viktigaste länken mellan universiteten och samhället. Samtidigt är det en kategori företag som har en lägre överlevnadsförmåga och generellt tar längre till på sig för tillväxt. Således kan dessa företag vara särskilt värdefulla för samhället och vara värda att stödja från statligt håll, betonade Ejermo.

inkubatorer olof-ejermo-2

– Varför ser vi denna utveckling? Jag tror att det är för att inkubatorerna väljer idéer med snabbare tillväxtpotential och därför väljer bort idéer från forskare och studenter som är mer krävande. Vi ser en trend mot att de bästa idéerna väljs ut och därmed en risk att inkubatorn inte gör skillnad.

Som möjlig åtgärd föreslog Ejermo att inkubatorsprogrammen skulle kunna skapa ett speciellt utrymme för akademins idéer alternativt att andra möjligheter till avknoppningsstöd upprättas. Dessutom behöver universiteten ta en mer aktiv roll. Det är också viktigt att vi diskuterar hur vi utvärderar våra inkubatorer, avslutade Ejermo.

 

Utvecklingsresor är inte linjära!

Charlotte Brogren, gd Vinnova, pekade på att rapporten siktar in sig på en alltför låg nivå. Det viktiga enligt Brogren, ligger några snäpp över inkubatorerna. Sverige behöver nya kunskapsföretag med goda miljöer för att kunna utvecklas. En viktig diskussion är att fundera över fördelningen av statsstödet. Av de 30 miljarder som ges till innovationsstöd är bara fyra procent framåtsyftande, vilket är långt ifrån vad andra jämförbara länder satsar.  Det är för lite, menade Brogren. Ett bättre systemperspektiv behövs för att skapa konstruktiv och framåtriktande policy.

– Inkubatorerna är absolut inte den svaga länken i innovationssystemet!

Brogren betonade de positiva effekter i form av nya jobb och spännande innovationer som inkubatorer bidrar med. Hon var även kritisk till Ejermos analys av vilka företag som behöver stöd.

inkubatorer charlotte-brogrenCharlotte Brogren

– Det är inte så lätt att kategorisera, det går sällan att förutspå vilka företag som kommer att ge samhällseffekter och samhällseffekter kommer absolut inte bara genom akademin.

Dessutom belyste Brogren att minskningen av akademiska idéer samanfaller med inrättandet av innovationskontoren 2011 (vilka får dubbelt så mycket stöd som inkubatorer) på Sveriges lärosäten. Det tyder på ett samband, men vem det beror på är inte uppenbart. Ett systemperspektiv är avgörande, menade Brogren.

Avslutningsvis pekade Brogren på att vi behöver mer samverkan mellan universitet och samhälle, men inte bara via kommersialisering av forskning. Dessutom framhävde hon att det inte finns något patent på hur man driver innovation utan det finns många sätt och det utvecklas hela tiden. För Vinnova är det viktigt att vi är flexibla, förbättrar våra samarbeten och tar utvärdering på allvar. Dock trodde Brogren inte på Ejermos förslag om kontrollgrupper för utvärdering.

– Verkligheten är för komplex för kontrollgrupper. Utvecklingsresor är inte linjära. Något som ses som ett misslyckande kan vara bra för samhället på lång sikt.

 

Ny roll för inkubatorer

Anna Hallberg, vice vd Almi, menade att inkubatorernas roll har förändrats mycket. När nya aktörer kommer in i systemet kan nya inlåsningar ske. Kraven på inkubatorerna har blivit högre och de måste jobba mer med spets och en del även i kluster. Var ska vi knycka goda idéer? Det som är mest intressant är hela den sammanhängande kedjan.

inkubatorer anna-hallbergAnna Hallberg

– Den viktigaste rollen som inkubatorerna har är att koppla ihop entreprenören och forskaren. Ett helt annat uppdrag är att göra forskaren till entreprenör. Bör inkubatorerna ha det uppdraget?

Inkubatorernas roll behöver tydliggöras, framhävde Hallberg. Enligt henne finns den svaga länken från akademin och innovationskontor till resten av omgivningen.

 

Innovationskontoren är gatekeeper

Mona Wilcke, vd SU inkubator har lång erfarenhet från olika roller inom innovationssystemet. Hon har forskarbakgrund såväl som erfarenheter av entreprenörskap och idag leder hon arbetet vid SU inkubator.

– Det är lysande att den här rapporten kom, den skapar en diskussion som verkligen behövs.

Inom SU inkubator är tanken att till 80 procent arbeta med forskning och till 20 procent med studenter.  Hos oss är innovationskontoret den första gatekeepern som sedan rekommenderar företag för inkubation hos oss, berättade Wilcke.  Processen ser helt olika ut på alla olika lärosäten, menar Wilcke. Generellt behövs en diskussion om hur kedjan kan bli helt sömlös.

Wilcke pekade även på utmaningarna i kopplingarna mellan innovationskontoren och inkubatorerna.

– Sedan innovationskontoren infördes har flödet till inkubatorerna minskat drastiskt.

 

Akademiska idéer finns men selekteras bort

Anna Ragén, vd Örebro universitet Holding, lyfte att hon noterat hur akademins idéinflöde till inkubatorerna hade minskat. Detta såg hon som djupt problematiskt då idéerna som föreslogs från akademin faktiskt ökade men de som valdes ut för inkubation minskade, idag väljs på sin höjd 30 procent in till inkubation.   Även andra lärosäten upplevde samma utveckling och de ville undersöka var problemet låg. Därför tog Innovationskontoret Fyrklövern med Örebro universitet i spetsen initiativet till Ejermos rapport. Även Ragén var oroad över hur inkubatorerna selekterar.

inkubatorer anna-ragenAnna Ragén

– Vi måste ha längre program för de akademiska idéerna, de hinner inte bli kommersialiseras på tre år. Vidare är 55 miljoner är väldigt små medel till den här typen av verksamheter.

panel-1Anna Hallberg, Charlotte Brogren, Olof Ejermo, Mona Wilcke, Anna Ragén och Johan Eklund

Följ oss på: