Innovation och dess betydelse för tillväxt

Entreprenörskap är den saknade länken i tillväxtteorier. Det menade professor David Audretsch, Indiana University och Max Planck Institute of Economics, när han talade vid Entreprenörskapscentrums och IVAs seminarium den 27 januari. Han hänvisade till den tidigare kommissionsordföranden Romani Prodi som för tio år sedan skrivit att entreprenörskap är ”en förutsättning för tillväxt”.
– Att EU identifierade entreprenörskap som nyckel till framgång i Lissabonagendan år 2000 var överraskande och glädjande, sa Audretsch.

– När jag gick i skolan talades det aldrig om entreprenörer eller entreprenörskap. I nationalekonomin fick jag som student lära mig att kapital och arbetskraft är grunden för tillväxt. Men Robert Solow hade fel, liksom senare Paul Romer som var den som lade till kunskap i tillväxtmodellen. I båda deras modeller saknas innovationer. Och Romers modell förklarar inte varför länder med stora satsningar på FoU ändå kan ha låg tillväxttakt.

img_nyhet_audretsch100127Från vänster: Ulrika Stuart Hamilton, David Audretsch och Magnus Henrekson. (Foto: David Stuart Dahlgren)

Det är t ex Sverige ett exempel på där man periodvis haft mycket höga FoU-tal men svag tillväxt, ofta kallat den svenska paradoxen.

– Kunskap faller inte som manna från himlen. Den beror av sammanhanget vad individer kan göra av sin och andras kunskap.

Enligt David Audretsch, som bl a refererade till  Knowledge Spillover Teory of Entprepreneurship och Pontus Braunerhjelm, kan kunskap spilla över från universitet och kunskapskluster växa fram. Det är entreprenörer som ser till att kunskapen används och det är därför de som utgör sammanfogningen mellan innovation och tillväxt.

Med konstaterandet att ”Schumpeter hade fel” ville Audretsch förklara entreprenörens roll mer i termer av”creatvie construction” än ”creative destruction”: medan Schumpeter utgick från en isolerad ekonomi lever vi nu i en globaliserad värld med ”offshoring”, ”outsourcing” och en skarp konkurrens mellan länder.

Professor Magnus Henrekson, IFN, var inbjuden för att kommentera David Audretschs presentation. Han pekade på betydelsen av helheten hos nationella system för att fånga upp innovationer och entreprenörskap. – Man kan inte bara ta en bit som ser bra ut för ett land och börja tillämpa den i ett annat. Det är helheten som avgör framgången. I den ingår t ex uppfinnare, innovatörer, industrialister, entreprenörer, utbildad arbetskraft, riskkapitalister och krävande kunder. Varje land måste bygga på sina egna styrkefaktorer. För Sveriges del hoppades Magnus Henrekson på förändringar i skatteregler som gör att det blir mer lönsamt för en forskare att sälja ett patent och för en entreprenör att ta in venture capital.

– Blotta tanken på att professorer ska äga patent, starta företag och vara företagsledare är ganska befängd. Då skulle forskarna bara missköta både sin forskning och företaget.

Bland de närmare 40 deltagarna som trotsat snöstormen var diskussionslusten stor och efter David Audretsch och Magnus Henreksons föredragningar, ställdes många frågor om policy-slutsatser av resonemangen och om vad modellerna egentligen förklarar.

Följ oss på: