Innovation utan entreprenörskap?

Rapporten Innovation utan entreprenörskap? författad av Johan P. Larsson, forskare Entreprenörskapsforum, lanserades vid ett välbesökt frukostseminarium i Entreprenörskapsforums lokaler. Frågor om entreprenörens roll, innovationers ursprung och det entreprenöriella sammanhanget diskuterades av en namnkunnig panel. 

Panel 1

Johan P. Larsson inledde seminariet den 10 april 2015 med att presentera rapporten Innovation utan entreprenörskap? vilken behandlar de breda frågorna kring innovation. Larsson visar att entreprenörskap gör allmännytta, vilket aktualiserar entreprenörskapet som policyinstrument. Han menar att det är svårt att modellera entreprenörskap och att det är svårt att genom matematiska formler få fram tillräckliga svar. Han berättade att många omvälvande innovationer ofta finns långt före att upptäckten kommersialiseras, både historiskt och i nutid. Entreprenörens roll som transportör av kunskap till marknaden är det som skapar allmännytta. Ångmaskinen är ett exempel på en innovation som inte utnyttjades och spreds – även om den upptäcktes många år innan den blev kommersialiserad.

– Relativt få av dagens innovationer har sitt ursprung i universitetsvärlden. Ungefär 20 procent av innovationerna har forskningsbakgrund och av dessa är det ytterst få som patenteras, förklarade Larsson.

Johan P Larsson

Utöver innovation har vikten av kommersialisering ofta lyfts fram. Innovation driven av entreprenörer och näringsliv (vilken Larsson liknar med kapprustningsmodellen) är den modell Sveriges största företag idag använder (t ex IKEA, H&M, Volvo). Den innebär att entreprenöriellt handlande finns i en process där konkurrens tvingar företagen att vara tidsenliga med innovativa lösningar och upptäckter.

– Det är svårt att förutse hur bilar ser ut om 100 år, men tämligen enkelt att se hur nya Volvobilen ser ut om ett år, menade Larsson.

Avslutningsvis berättade Larsson att företag som arbetar med marknadsdrivna innovationer (till skillnad från forskningsdrivna) tenderar att anställa fler personer vid tidpunkten för innovationens lansering på marknaden. Företag som arbetar med marknadsdrivna innovationer, i jämförelse med forskningsdrivna, har liknande tillväxt i ett femårsintervall men växer snabbare på sikt.

 

Sven-Olov Daunfeldt, forskningschef HUI Research och professor i nationalekonomi Högskolan Dalarna, jämförde två olika typer av företag: gasell- och dyngbaggsföretag. Daunfeldt menade att gasellföretagen (företagen som tar stora kliv och är snabbväxande) drar åt sig blickar.

– Gasellföretag kan jämföras med One Hit Wonders; de tar ett stort kliv men inget mer. Dyngbaggsföretagen däremot är små och långsamma, men många. I stort antal skapar de många jobb, därför är det viktigt att lyfta fram denna typ av företag, säger Daunfeldt.

Sven-Olof Daunfeldt

Daunfeldt  välkomnade de viktiga frågeställningarna kring entreprenörens roll som innovationsskapare som rapporten belyser. Han önskade dock lite fylligare slutsatser och svar på en rad frågor som rapporten inte täckt in. Han menade att en utvidgad slutsats hade skapat bättre diskussion för hur villkoren för entreprenörskap kan förbättras i Sverige. Daunfeldt efterlyste mer diskussion om vad som främjar entreprenörskap. Detta kommer att belysas i nästa steg av projektet, inflikade Johan P. Larsson.

– Rapporten är bra och intressant för att den försöker mäta entreprenörskap. Det är fantastiskt kul att forskare fokuserar på detta, avslutade Sven-Olov Daunfeldt.

 

Rune Andersson, styrelseordförande Mellby Gård, tyckte att rapporten var bra och viktig för att den sätter fokus på en viktig del av debatten.

– Jag har alltid varit förvirrad av debatten om forskning, innovation och entreprenörskap för att jag aldrig har fått in IKEA i den modellen trots att det är Sveriges mest innovativa företag.

Inom Life Science-sektorn kommer en stor del av idéerna från universiteten och forskning, men det är i princip den enda, enligt Andersson. I de andra branscherna kommer idéerna från personer i fyrtioårsåldern som verkat länge inom branschen. Om man pratar om entreprenörskap som en bil så är entreprenören motorn och drivmedlet är de som jobbar inom branschen men i Life Science är akademin drivmedlet.

Rune Andersson

– Frågan är hur vi får dessa individer att ta steget ut i entreprenörskap? Det finns två dominerande drivkrafter för detta – självständighet och att tjäna pengar. Dessa går ofta hand i hand.

 

Charlotte Brogren, gd Vinnova inledde med att svara på frågan i rapportens titel:

– Svaret på ”innovationer utan entreprenörskap?” är givetvis nej, det finns inga innovationer som skapas utan entreprenörskap. Och med entreprenörskap menar jag drivna människor med vilja, mod och uthållighet

Brogren riktade också viss kritik mot rapporten och menade att den presenterade en aningen enkel sambandsbeskrivning.  Det går inte att boxa in världen i olika lådor som t ex inkrementell utveckling, rutiniserad produktutveckling, radikal innovation, små innovationer och liknande.  När entreprenörskap sätts igång går det inte att se var det slutar, enligt Brogren.

Charlotte Brogren

Hon ansåg inte heller att relationerna mellan innovationers ursprung dvs teknik, vetenskap, efterfrågan eller marknad är så enkla att de kan passas in dessa fack utan att det snarare är ett komplext system som är väldigt svårt att se utifrån.

– Det handlar inte om entreprenörskap kontra forskning utan vi måste se att det hänger ihop.

 

Anna Hallberg, vice vd Almi, ansåg att rapportens tema både är oerhört viktigt och praktiskt tillämpbart. Almi får in innovationer, uppfinningar och idéer och de jobbar med entreprenörerna och entreprenörskapets process. Då handlar det väldigt mycket om att bygga teamet kring innovationerna. Det är inte en ensam kreatör eller entreprenör utan det viktiga är att höja kompetensen i teamet och att jobba med kompetensutveckling av entreprenörerna menade Hallberg.

– Det är oerhört intressant att titta på ursprunget i det som kommer in till oss. Vi ser en mycket högre risk i att satsa resurser på forskningsnära innovationer och idéer när det kommer direkt från en enskild uppfinnare i jämförelse med när det kommer direkt från företagen.

Anna Hallberg

När små eller medelstora företag som drivs av produktutveckling och kundernas behov eller efterfrågan kommer till oss,  ger våra insatser mycket större effekt och innebär en mycket mindre risk för att nå framgång.

– Utmaningen är att få de forskningsnära innovationerna att komma närmare kommersialiseringsfasen mycket snabbare, där har vi en stor utmaning i Sverige.

Hallberg pekade på att det inte finns ett naturligt ekosystem och en kedja där man kopplar ihop lärosäten med näringsliv, riskkapital och offentliga insatser. Det är ett glapp mellan blocken och det tror Anna Hallberg är huvudfrågan i kommande diskussioner om entreprenörskap.

 

Ola Asplund, senior advisor IF Metall använde industrin som sin utgångspunkt i frågan. Det är viktigt att ha fokus på att industrin är större än industri i sig självt.

– Det vi ofta missar är entreprenörens företag fungerar i ett system och det finns inget företag som fungerar som solitärer utan många andra aktörer kommer att vara inblandade i det som blir den slutgiltiga produkten.

Ola Asplund

Asplund pekade också på att det har skett en stor förändring inom det industriella systemet, där de stora företagen inte längre tar ledningen i utvecklingskedjorna på samma sätt.  Storföretagen väljer oftare att lokalisera sig utomlands och de avvägningar som nu görs är inte länge baserade på en nationell utgångspunkt. Detta drabbar underleverantörer, dvs de små och medelstora företagen, enligt Apslund.

– Vi måste organisera systemet via t ex konsortium av större och mindre företag. Det som ABB och andra stora företag tidigare gjorde, måste nu initieras av staten.

Panel 2

 

Följ oss på: