Innovationer en förutsättning för framtida konkurrenskraft

Ökade investeringar i FoU är nödvändigt för den framtida konkurrenskraften och två tredjedelar av de innovativa småföretagen i Sverige bedömer att de kommer att öka sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete framöver. Det framkommer i en ny undersökning från VINNOVA och Entreprenörskapsforum som presenterades på ett gemensamt seminarium i Almedalen.

Jenni Nordborg, Enhetschef Bioentreprenörskap på VINNOVA, presenterade undersökningen som omfattar 116 innovativa små och medelstora företag inom tillverkning, tjänster och life science och är en uppföljning av en liknande undersökning från 2009. Till skillnad från för två år sedan satsar 50 procent av företagen idag antingen mer eller betydligt mer på strategiskt utvecklingsarbete. En nästan lika stor andel säger sig satsa ungefär lika mycket som för två år sedan medan endast några få procent satsar mindre.

Jenni Nordborg

Jenni Nordborg betonade dock att för stora generaliseringar inte ska göras utifrån undersökningen

­– Den omfattar en liten grupp av företag vi vet är innovativa, man ska inte dra generella slutsatser gällande den totala populationen företag.

Det ekonomiska klimatet var hårdare i den förra undersökningen. Då uppgav tjugo procent av företagen att de minskat sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete. Enligt undersökningen utgör tidsbrist, brist på kapital, för höga kostnader och brist på rätt kompetens de största hindren för företagens satsningar på strategiskt utvecklingsarbete. Jämfört med 2009 upplevs dock inte marknadsläget och den låga efterfrågan som ett lika stort problem.

– Företagen anser att satsningar på FoU och innovationer är oerhört viktiga för konkurrenskraften, sa Jenni Nordborg.

Skillnaderna mellan branscher är stora. Life science-företagen uppger att de har sämre förutsättningar att bedriva strategiskt utvecklingsarbete än tillverknings- och tjänsteföretagen. Det återspeglas även i en skillnad mellan de olika branschernas egna förslag till åtgärder. Tillväxtföretagen vill prioritera satsningar på utbildning och kompetensförsörjning, medan tjänste- och life-scienceföretagen efterlyser bättre finansieringsmöjligheter.

 

Svårfångat begrepp

Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och en av författarna till rapporten, kommenterade resultaten och betonade svårigheterna med att hantera innovationsbegreppet.

Enligt EUs mätningar ligger Sverige högt på rankingen över innovationskapacitet, men betydligt lägre när andra faktorer mäts.

– Paradoxalt nog har vi få innovatörer och relativt låg utväxling av innovationer i ekonomiska termer, sa Pontus Braunerhjelm.

I rapporten nämns tid, kapital, kostnader och risk som hinder för innovationssatsningar.

– Men risker kanske ska vara en del av att arbeta med innovationer, sa Pontus Braunerhjelm.

Han menade att det krävs en sammansatt politik för att lösa problemen och att det inte enbart är en fråga om kompetensbrist. Trots hindren visar ändå rapporten på en positiv trend.

– Två tredjedelar av företagen hävdar att de kommer öka sina satsningar på innovationer och FoU de kommande två åren, sa Pontus Braunerhjelm.

Eugen Steiner, Oscar Lundin och Pontus Braunerhjelm

Tid, pengar och kompetens

En panel bestående av företagare och politiker var inbjuden att diskutera rapportens slutsatser under ledning av moderator Mia Odabas.

Eugen Steiner, HealthCap, menade att kompetens och kapital utgör de största problemen. Framförallt har många privata källor torkat ut.

– Det kommer alltid finnas en upplevd brist på pengar, men vi behöver attrahera utländska investerare. Vi behöver mer pengar än vad som finns i landet, sa han.

Hans Rothenberg, moderat riksdagsledamot och ledamot i näringsutskottet, såg inte de nämnda hindren som nödvändigtvis varande problem.

– Tidsbrist betyder oftast pengar in och finns det någon företagare som inte är bekymrad över höga kostnader. Jag är mer förvånad över att inte fler företag nämner kompetensbrist som ett problem, sa han.

Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län, manade till att ta rapporten på allvar.

– Att inte ta företagens uttryckliga behov på allvar är att kasta rapporten i sjön och spotta de deltagande företagarna i ansiktet. Säger de att tidsbrist är ett problem måste vi ta det på allvar, sa hon

– Tidsbrist är för mig en fråga om fler händer. Det måste till en ökad flexibilitet och bli enklare att anställa. Men det handlar inte nödvändigtvis om att luckra upp lagstiftningen. Arbetsmarknadens parter borde ta sitt ansvar, sa Hans Rothengren.

Hans Rothenberg, Ingemar Nilsson, Kristina Alsér och Eugen Steiner

Ingemar Nilsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, var inte helt övertygad om att den nämnda bristen på kapital är det faktiska problemet.

– Är det en faktisk brist på kapital eller finns pengarna på fel ställe i innovationskedjan och är det för många aktörer inblandade i processen. Vad gäller kompetensförsörjningen har vi politiker ett ansvar. Jag tror det är viktigt att hitta en samexistens mellan företag, akademiska områden och samhället.

Oscar Lundin, grundare av Ung Omsorg, är företagare i omsorgsbranschen. Han uttryckte en viss besvikelse över den skillnad i omgivningens attityder till innovation som råder mellan olika branscher.

– Innovationer inom vårdområdet bemöts inte alls på samma sätt som inom t ex IT-sektorn, sa han.

Oscar Lundin fick medhåll från övriga paneldeltagare och Hans Rothenberg menade att det handlade om attitydförändringar.

– Om inte det rådande samhällsklimatet inte bejakar innovationer inom offentlig sektor innebär det svårigheter, sa han.

Moderator Mia Odabas gav som avslutning samtliga deltagare möjligheten att lista de viktigaste åtgärderna utifrån rapportens resultat.

– Stöd till företag efter behov. Vi behöver en kundsegmentering, att olika myndigheter ser på ett och samma företag på samma sätt, sa Jenni Nordborg.

– Det finns inget Alexanderhugg. Vi behöver generellt goda villkor för företag och insatser som skär genom alla policyområden, sa Pontus Braunerhjelm.

– Justare och långsiktiga spelregler. En politisk enighet så att alla vet vad som gäller, sa Oscar Lundin.

– Mer pengar till Vinnova som bör använda pengarna till att ställa krav på andra investerare att matcha Vinnovas investeringar krona för krona, sa Eugen Steiner.

– Vi ska inte fastna i den gamla retoriken som att vi behöver fler företag, utan faktisk reflektar över vad företagen faktiskt behöver, sa Kristina Alsén.

– Bättre förutsättningar för samarbete mellan de innovativa företagen och forskningsvärlden, sa Ingemar Nilsson.

Charlotte Brogren

Charlotte Brogren, GD Vinnova, fick sista ordet.

– Det finns ingen magisk formel som täcker alla behov. Vi vill arbeta för att det svenska innovationssystemet blir mer anpassat för små och medelstora företag. Det måste återspegla den faktiska företagsstrukturen.

 

>> Läs hela rapporten

 

Följ oss på: