Innovationsråd som policyinstrument

PanelDen 2 november 2015 anordnade Entreprenörskapsforum och Vinnova ett seminarium med anledning av lanseringen av rapporten National Research and Innovation Councils as an Instrument of Innovation Governance – Characteristics and challenges. I rapporten jämförs de nationella uppläggen av 14 innovationsråd i 12 länder. Diskussionerna under seminariet fokuserade på hur råden är uppbyggda, deras roll och hur innovation kan främjas genom koordinering.

Inledningsvis hälsade Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor, samtliga deltagare välkomna till seminariet. Han noterade också att seminariet kunde följas direkt och i efterhand på webb-tvCharlotte Brogren, gd Vinnova, fortsatte med att konstatera att innovationspolitik har kommit högre på den politiska dagordningen. Den kunskap som finns måste dock omsättas för att skapa värde i samhället. Innovationsråd är ett sätt att förhålla sig till det, menade hon.

– Vad kan Sverige lära sig av andra länder med innovationsråd, frågade hon retoriskt.

Charlotte Brogren

Charlotte Brogren

 

Innovationsrådet får inte vara en fikaklubb

Erik Arnold, Ordförande Technopolis-koncernen och professor University of Twente, välkomnades upp härnäst. Han ansåg att innovationsråd är ett sätt att koordinera arbetet som krävs för att möta utmaningarna som samhället står inför. Innovationspolitik är en komplex fråga som inte kan lösas av en enda organisation. Erik menade att vi behöver flera typer av koordinering som t ex att erbjuda en arena för debatt, definiera en gemensam vision samt att koordinera horisontellt mellan sektorer och myndigheter.

– Det är viktigt att ett innovationsråd har en hög profil hos allmänheten, det får inte vara en fikaklubb, sa han avslutningsvis.

Erik Arnold

Erik Arnold

 

Stora förväntningar på innovationsråden

Sylvia Schwaag Serger, direktör internationell strategi Vinnova och adjungerad professor Lunds universitet, var nästa talare.  Schwaag Serger berättade inledningsvis att de undersökt fjorton råd i tolv länder och att strukturen dem emellan skiljer sig mycket åt.  Det mandat råden har är ett område med skillnader, vissa fungerar endast som bollplank medan andra genomför analys av policy och råder över budgetallokering. Andra områden med skillnader är bl a rådens fokus, förankring, resurser och sammansättning. Schwaag Serger menade även att det finns stora förväntningar på vad innovationsråden kan åstadkomma.

– Men om koordinering vore lätt borde det inte behövas ett innovationsråd, tillade hon till sist.

Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger

 

Radikala förändringar krävs

Seminariets första kommentator var Maureen McKelvey, professor Göteborgs universitet. Hon berättade att när Stefan Löfven inrättade det svenska innovationsrådet, var det för att stärka Sveriges innovationskraft. Löfven menade att högern hade orsakat en nedåtgående trend på området som orsakades av bristande dialog.

– Är inte dialog vanligt i Sverige, frågade sig McKelvey.

Hon kunde avslutningsvis konstatera att innovationspolicy behövs men att vi också måste tänka nytt. Ibland krävs radikala förändringar och den stora frågan är, enligt McKelvey, hur vi kan få fram dessa förändringar.

Maureen McKelvey

Maureen McKelvey

 

Dialog och samverkan i innovationsrådet

Näst på scen var Darja Isaksson, grundare Ziggy Creative Colony, ledamot Innovationsrådet och extern rådgivare Nordic Innovation. Hon pekade på det akuta behovet av innovation givet digitaliseringens framfart. Är det statens roll att se till att vi får dessa innovationer? Nej, med det är viktigt att staten hjälper till, menade Darja Isaksson. Ett innovationsråd står inte för hela lösningen men det kan absolut bidra. Det svenska innovationsrådets utformning bygger på ledamöternas olika perspektiv och kompetens. Arbetet präglas av öppna dörrar och samverkan.

– Att jag är en rookie på policy måste jag komplettera med spring i benen.

Darja Isaksson lyfte även behovet av långsiktighet, samordning och processledning mellan departementen. Policy på innovationsområdet måste fungera iterativt. Detta trodde hon kunde vara potentiella ansvarsområden för innovationsrådet.

Darja Isaksson

Darja Isaksson

 

Politisk erfarenhet, långsiktighet och utrymme för utveckling

Wille Birksten, huvudsekreterare Innovationsrådet, var glad att rapporten pekar på att Statsministern har tänkt mycket rätt i konstruerandet av det svenska innovationsrådet. Det nuvarande rådet är byggt med utgångspunkt i forskning och tidigare erfarenheter.

– Politiskt ”know-how” är avgörande för en framgångsrik innovationspolitik.

I likhet med Isaksson framhöll även Birksten behovet av och utmaningen med långsiktighet, samordning och koordination mellan departementen och att sammansättningen av rådet är en framgångsfaktor.

– Vårt råd är inte bara gubbar och vi är inte rädda för djärva förslag.

Enligt Birksten har innovationsrådet goda förutsättningar med fem statsråd som är djupt engagerade och ledamöter tillsatta på personliga mandat. Dessutom kommer rådet att fokusera på innovation och inte forskning som många råd i andra länder.

– Vi har haft en mycket lovande start, många processer är redan igång och rådet har stor potential att utvecklas, avslutade Birksten.

Willie Birksten

Wille Birksten

Följ oss på: