Internationalisering av svenska medicinteknikföretag

Vilka är hindren och hur ser möjligheterna ut för att Sverige ska få en internationellt konkurrenskraftig medicinteknikindustri? På Entreprenörskapsforums seminarium ”Internationalisering av medicinteknik – en hälsosam affär?” i Almedalen den 1 juli 2014 diskuterades bl a varför internationaliseringen sker så långsamt och hur Sverige ska få en internationellt konkurrenskraftig medicinteknikindustri. 

MA1 (1)
Maria Adenfelt

Lång tid att nå ut

Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, välkomnade en morgonpigg publik till Fenomenalen Science Center. Då medicinteknik innefattar allt inom sjukvården som inte är läkemedel finns stora möjligheter till entreprenörskap.

Maria Adenfelt, forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent Uppsala universitet, har i en studie intervjuat företrädare för svenska medicinteknikföretag. Hon menade att det rör sig om viktig forskning eftersom vi har en åldrande befolkning samtidigt som livsstilsrelaterade sjukdomar ökar.

– Företagen vill växa och söka sig utomlands men det tar tid för dem att ta steget ut, fyra till sex år i snitt.

Det största hindret för att nå ut internationellt enligt studien är att få produktgodkännande, både i Europa och USA. Det tar lång tid och är ovisst. Dessutom är Sverige ingen bra referensmarknad.

– Sverige har så många landsting och alla har sina egna upphandlingsprocesser. Det är för komplext för en så liten marknad.

Samtidigt är legitimitet A och O för att kunna etablera sig på en ny marknad. Enligt Maria Adenfelt behöver företagen mer kunskap och t ex information om innovationsupphandling för att kunna kommersialisera sina innovationer och få referenskunder.

Sverige – gott renommé internationellt men brister som referensmarknad

Maria Helling, vd Swecare – en plattform för ökad export och internationalisering av svensk hälso- och sjukvård, inledde sitt anförande med att påpeka att det är viktigt med forskning kring de här frågorna; hur kan vi snabba på de här processerna? Swecare ger företagen tillträde till viktiga kontakter för att de ska kunna ta sig in på nya marknader internationellt.

– Sverige har ett gott renommé internationellt vad gäller välfärd och det ska vi dra nytta av.

ALS_CK_MH (1)
Maria Helling, Christian Kinch och Anna Lefevre Skjöldebrand

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech – en branschorganisation som företräder medicintekniska företag, instämde i att mycket av problematiken ligger i att det är att svårt att ha Sverige som referensmarknad.

– Trovärdigheten minskar enormt när företagen inte har några svenska kunder. Vi måste förenkla upphandlingsprocesserna.

Ett annat problem menade Anna Lefevre Skjöldebrand var att landstingen hittills har tyckt att de är för små för att ta ansvar för företagsutveckling, att det inte är deras uppdrag och att de bara upphandlar sådant som redan är beprövat. Dock har de vidgat perspektivet och upphandlar nu i högre grad produkter som kan förbättra den svenska vården. Anna Lefevre Skjöldebrand tyckte dock inte att innovationsupphandling är rätt väg att gå.

– Man ska jobba med produkter som är innovationsvänliga, det är mer kostnadseffektivt men samtidigt en långsam process.

Behov av statlig ”one stop shop” för företags internationalisering

Christian Kinch, grundare och styrelseordförande Bactiguard som tillverkar katetrar som förhindrar s k sjukhussjuka, tyckte inte att en lyckad internationalisering alltid måste starta i Sverige. Bactiguard har 95 procent av sin omsättning utanför Sverige.

– Släpp det krampaktiga greppet kring din fantastiska produkt och fokusera på lösningar. Det är det enkla som är det svåra.

Christian Kinch slog ett slag för den svenska ”verktygslådan” av myndigheter, men att de måste paketeras bättre så att de blir lättare för företagen att använda sig av.

– De svenska myndigheterna är briljanta men svåra att nyttja.

LH_INW_PN2 (1)
Lars Hjälmered, Ingela Nylund Watz och Pernilla Norlin

Ingela Nylund Watz (S), innovations- och forskningsansvarig inom näringspolitiska frågor, tycker att den svenska hälso- och sjukvården måste få ett tydligare utvecklingsuppdrag. Hon menade att det håller på att ske ett mentalt skifte men att landstingen fortfarande är oerhört hårt hållna av budgetrestriktioner.

– Vi måste förändra för att våga mer samtidigt som det trots allt finns större risker med innovationsvänlig upphandling.

Ingela Nylund Watz menade också att det är viktigt att ha ett bra klimat som gör att företag stannar och verkar i Sverige, men de ska ändå inte vara rädda för globalisering.

Lars Hjälmered (M), gruppledare i näringsutskottet, sa att regeringen har gjort mycket kring forskningssatsningar, bla har all upphandlingskompetens samlats hos Konkurrensverket. Lars Hjälmered menade också att det finns en sårbarhet hos svenska medicinteknikföretag.

– Trots att Astra Zeneca är ett etablerat företag var det nära att de försvann från Sverige.

Panel medicinteknik

I paneldiskussionen som följde tyckte Maria Helling att de svenska medicinteknikföretagen måste utnyttja de exportfrämjande aktiviteterna.

– Vi är duktiga på det i Sverige och har mycket att komma med.

Christian Kinch hörde ljuv musik i sina öron vad gäller satsningarna för att behålla företagen svenska.

– Det internationella Sverige är inte lojalt, det behövs svenska huvudägare av kött och blod.

Ingela Nylund Watz omnämnde även satsningen på en nationell strategi för life science som precis har påbörjats.

– Här är det viktigt att lyfta in alla aspekter, både för små och medelstora företag och för de stora bolagen, hur de ska växa, utvecklas och stanna kvar i Sverige.

Hon menade också att regeringen måste jobba mer målmedvetet med exportstöd och en vassare utrikesrepresentation genom att finnas representerade på hot spot-marknader i t ex Asien.

Lars Hjälmered instämde i att den påbörjade life science-strategin är viktig. Han avslutade också seminariet med att belysa aspekten kring arbetskraftsinvandring och den nya lagstiftning som har gjort att Sverige nu har västvärldens mest liberala arbetskraftsinvandringsregler.

– Det innebär att det är enklare för forskare att stanna i Sverige samt att det är lättare för företag att hitta kompetens utomlands.

Följ oss på: