Klusters betydelse i finanskrisens tid – ersätts bilindustriklustret av miljöteknik eller måste vi tänka om?

Referat från Christian Ketels seminarium 5 mars hos Entreprenörskapsforum på Kungsgatan 33

Kluster handlar inte om att fösa ihop ett gäng företag på en begränsad yta. Det handlar om konkurrenskraft. En slutsats som kunde dras då Christian Ketels, Harvard Business School och Handelshögskolan i Stockholm, talade på ett seminarium som FSF arrangerade 5 mars.

Under rubriken Clusters, Swedish competiveness and the economic crisis om klusters drivkrafter, sammansättning och dynamik samt klusterpolitikens möjligheter’ och utformning.Politiker vill gärna bygga fler och större kluster genom att geografiskt föra samman en mängd företag, medan det enda man egentligen kan göra är att stärka de som redan existerar, och då är det en fråga om stärkande av konkurrenskraft. Ketels menar att klusterbildningar är en viktig del i varför vissa regioner är starkare än andra. Men andra faktorer som infrastruktur, konkurrenssituation, tillgång till marknader och även agglomerationseffekter, bidrar tillsammans till välstånd och tillväxt.

– Vi har hoppat över hur vi gör politik. Hur översätter man forskningen, som säger att det finns klustereffekter, till politik.

Ketels menar att kluster kan studeras under den tid de existerar och det kan förklaras hur och varför de uppstår. Men man kan inte medvetet bygga kluster inför framtiden.

Ett företags framgång hänger ofta samman med de externa faktorerna. Det räcker inte med att sköta sitt företag väl internt, utan även att man gör det i ”rätt” område. Det är viktigare för företag i dessa områden att vara innovativa och effektiva för att behålla lönsamheten och tillväxten.

– Lokal styrka behövs för att lyckas globalt, men leder inte med självklarhet till framgång. Men det lokala klustret kan ge speciella fördelar som inte kan flyttas runt geografiskt.
Ekonomiska geografer är ofta tveksamma till klusters effektivitet och betydelse. Ketels är av en annan uppfattning.

– Data visar klart att ökad agglomeration ger effekter.

Politiken försöker ofta driva ihop företagen och skapa agglomeration och på så sätt öka produktiviteten, en strategi som Ketels ifrågasätter.– Om detta är politiken måste man vara tveksam. Man kan använda existerande agglomerationer för att driva upp konkurrensen.

Avslutningsvis kommenterade Ketels finsanskrisen inverkan på den svenska bilindustrin. På frågan om SAABs utveckling visar att det är betydelselöst att vara en del av ett kluster, svarade Ketels:– Kluster är bra på produktivitet och effektivitet, inte på att skapa efterfrågan. Däremot kan klustret hitta nya produkter och marknader och ett användande av resurser på ett mer effektiv sätt.

Borde då staten rädda SAAB för att rädda bilklustret?

– Svaret är nej. Det är svårt att hitta ekonomer som säger någonting annat. Har man problem i ett företag kommer inte klustret att rädda det. SAAB har haft problem länge och de ligger utanför klustret, som därför inte kan rädda det.

– Man kan inte stödja en struktur som inte är konkurrenskraftig. Däremot kan man kanske stödja en förändring som kan leda till långsiktig överlevnad.

Katrien Vanhaverbeke, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, frågade om statligt stöd till fordonsindustriklustret kan stimulera dess konkurrenskraft. Ketels förhöll sig skeptisk till att staten direkt ska stödja specifika kluster:

– Bara för att andra nationer kastar bort sina pengar måste inte Sverige göra det.
Han trodde dock att det finns möjligheter att övergå från en klusternisch till en annan förutsatt att det finns länkar mellan teknik och kunskap. Detta apropå diskussionen om att fordonsindustriklustret eventuellt skulle kunna övergå till att bli ett miljöteknikkluster. Ketels exemplifierade idén med det textilföretag som gått till att sälja luftkonditionering eftersom tekniken i stort sett var densamma.

Slutsatser som kan dras från Ketels anförande är att kluster är en uppenbar del av moderna ekonomier, vi har ingen aning om vilka de framtida klustren är, klusterpolitik är i slutändan en fråga om konkurrenskraftspolitik och den skapar inte nya kluster men kan stärka dess konkurrenskraft.I den efterföljande diskussionen deltog flertalet seminariedeltagare. Någon tyckte, apropå Saab, att företag måste kunna få försvinna utan att det kluster som företaget befinner sig i behöver raderas. Ketels höll med och menade att ett enskilt företags avveckling och eventuella nystart utgör en naturlig process i starka dynamiska kluster.

Pär Isaksson, Affärsvärlden, undrade om ägandet spelar någon roll för att klustren ska flyttas utomlands. Han menade att den utlandsägda läkemedelsbranschen sålts ut och med ett USA-ägt Saab behöver inte heller fordonsindustrin behållits inom landet. Ketels hänvisade till det norska företaget Fast search & transfer som köpts upp av Microsoft . Efter uppköpet lade man det globala forskningscentret i Norge. Ketels refererade också till exemplet Silicon Valley och Boston IT. Det är inte många som känner till det senare klustret som fortfarande finns kvar. Förklaringen till att Boston IT inte blev den framgångssaga som Silicon Valley var att man låste in sig i teknologi. Silicon Valley valde däremot öppnare system och hade en rörligare arbetsmarknad.

Lars Niklasson, Ramböll Management, undrade om inlåsningseffekter är en risk med klusterpolitik om bara de etablerade klustren får vara med. Ketels hävdade att det finns faror med klusterpolitik men att dessa inte ska överdrivas. Kluster skapar inte subventionstillfällen utan har snarare en enorm betydelse för utvecklingen av en nations ekonomi.

– Det handlar inte om att fösa ihop ett gäng företag på en begränsad yta, det handlar om konkurrenskraft, hävdade Ketels. Och de positiva effekter dessa klusteröar skapar bör lyftas upp till regional och nationell nivå, avslutade han.

Följ oss på: