Kvinnors företagande – så funkar det!

Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister, diskuterade kvinnors företagande på Entreprenörskapsforums seminarium den 8 december. Medverkade gjorde även Siri Terjesen, docent, Indiana University, som presenterade resultat från flera studier om kvinnors entreprenörskap liksom Cecilia Bergh, med dr och koncernchef, Mando Group AB.

Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum och professor KTH, hälsade alla välkomna till seminariet och lämnade över ordet till Siri Terjesen, docent, Indiana University, som presenterade utdrag ur tre studier om kvinnors entreprenörskap. Hon visade att i Sverige är nio av tio entreprenörers verksamhet möjlighetsbaserad medan en av tio startar företag av nödvändighet. I en internationell utblick har Sverige en hög andel möjlighetsentreprenörer.

Img_8dec_058Från vänster: Cecilia Bergh, Pontus Braunerhjelm, Nyamko Sabuni och Siri Terjesen.

Men svenska kvinnor startar företag senare än man gör i andra länder, oftast i gruppen 25-44 år, pga att familjebildningen sker senare. Terjesen visade också att utbildningsbakgrund inte har så stor vikt utan att tillgång till kapital är helt avgörande. Höginkomsttagare startar oftare företag. Möjligheten att bli en social entreprenör ökar också sannolikheten för kvinnor att starta företag, berättade Terjesen vars statistik hämtats från GEM, Global Entrepreneurship Monitor.

Entreprenörer i nätverket ger större chans att bli en själv
Terjesen drog slutsatserna att gapet mellan könen är betydande och systematiskt vad gäller kvinnors företagande. Hon visade också att om du är anställd och har ett socialt nätverk som innehåller entreprenörer har du en bättre prognos att bli entreprenör än om du ser till din utbildning och inkomst. Om du dessutom är optimistiskt lagd, har gott självförtroende och inte är rädd att misslyckas, ökar också sannolikheten att starta eget.

Vart fjärde företag drivs av en kvinna
Därefter var det dags för Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister, som menade att den globala forskningen motsvarar de svenska erfarenheterna.

– Idag drivs vart fjärde företag i Sverige av en kvinna och kvinnor står för 32 procent av nyföretagandet. Det finns därmed en stor tillväxtpotential för svenska kvinnors företagande.

– Vi anser att i en globaliserad värld, när konkurrensen blir större och större, kommer vi att behöva fler företag och företagare och då ser vi att begåvningsreserven i vårt land finns hos kvinnor, fortsatte Nyamko Sabuni.

Img_8dec_sabuni_terjesen
Siri Terjesen och Nyamko Sabuni

Generella företagsfrämjande åtgärder som minskad regelbörda behövs
Hon pekade på de åtgärder som regeringen genomfört för att främja företagande med start under förra mandatperioden. Bland annat har 100 miljoner kronor per år från 2007 och fram till i år lagts på att främja kvinnors företagande genom rådgivning, affärsutveckling och forskning. Dessutom har regeringen arbetat med att sänka arbetsgivaravgifter och regelförenkla för företagare.

– Jag ser inte att det utöver de generella företagsfrämjande åtgärder som vi åtagit finns något specifikt som hindrar kvinnor att starta företag.  Regelbördan är förstås viktig och vi vet med oss att vi ännu inte nått målen att minska den, sa Sabuni och tillade att regeringen bör fokusera på de åtgärder som införts i stället för att hitta på nya saker hela tiden.

Det gäller därför att underlätta för företagare i stort genom att jämställa trygghetssystem, som rätt till a-kassa och föräldraförsäkring för både företagare och anställda, som kvinnor kan sporras att starta företag och växa. Detta kombinerat med att öppna för fler företag i den offentliga sektorn.

Entreprenörskap ska genomsyra skolarbetet
Sabuni såg också förhoppningsfullt på framtidens företagare och nämnde i detta sammanhang regeringens satsningar på entreprenörskap i skolan.

– Dagens lärare saknar kunskap och intresse att lära ut entreprenörskap. Men i den nya lärarutbildningen ska entreprenörskap genomsyra skolarbetet, framhöll Sabuni.

Att göra gott och samtidigt tjäna pengar
Därefter tog Cecilia Bergh, med dr och koncernchef, Mando Group AB, vid för att ge ett exempel från verkligheten. Mando är ett sjukvårdsföretag med verksamhet på fem kliniker i tre länder. Med den egna Mandometermetoden behandlas ätstörningar som anorexia och bulimia nervosa.

Bergh bekräftade betydelsen av sociala mål för kvinnor.

– Män drivs oftare av rent finansiella mål. För mig är det viktigare att kunna göra gott för människor samtidigt som jag tjänar pengar.

Bergh framhävde också betydelsen av riskkapital och berättade att för att få riskkapital måste man ha ett patent.

– Varje patent kostar 500 000 kr att ta fram. För oss tog det 17 år från forskning till produkt. Riskkapitalister stannar dock oftast bara i fem-sex år. Det uppstår alltså ett finansieringsproblem.

Att nya produkter dessutom är lite dyrare i en inledande fas, förenklar inte situationen, menade Bergh som hävdade att landstingen redan i utgångsläget är obenägna att satsa på oprövade kort. Detta medför att det är svårt att klara sig igenom den offentliga upphandlingen.

– Men jag tror inte att kön gör någon skillnad just i Mando-fallet, en man skulle ha samma problem att få acceptans

– Det lättaste sättet att bli fri från ätstörningar är att använda vår produkt. Problemet har varit att sprida kännedom om dessa resultat.

Pris konkurrerar ut kvalitet och innovation i offentlig upphandling
Dessutom konkurrerar priset ut kvalitet och innovation i den offentliga upphandlingen. Vinnarna är de stora vårdföretagen, sa Bergh och tillade att små företag inte kan konkurrera. Eventuella överskott används dessutom för ny forskning och utveckling. Sociala nätverk kan dock utgöra dörröppnare för produkten.

I den efterföljande diskussionen trycktes det på att individuella faktorer spelar stor roll för företagandet, det är inte bara möjligheterna som är viktiga. Samtidigt påtalades det att det inte är möjligt att starta företag om man som arbetslös bara har 15 timmars förskoleplats per vecka.

Nyamko Sabuni menade att det saknas kompetens i landstingens upphandlingssystem och att kvalitetsaspekten bör vägas in i upphandlingar. Regeringen har också tillsatt en utredning som utvärderar upphandlingsregelverket och gör översyn av upphandlingsstatistiken.

Följ oss på: