Nobelglans och diamantskimmer över matchningsföreläsning

img_DiamondStämningen var hög och lokalen var fullsatt när Peter Diamond, en av årets tre nobelpristagare i ekonomi och en kunskapsförmedlare av rang, föreläste om sitt livs gärning på Entreprenörskapsforums och KTHs gemensamma seminarium.

Peter Gudmundson, rektor KTH, hälsade Peter Diamond välkommen och Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum och professor KTH, presenterade nobelpristagaren närmare.

Peter Diamond har gjort banbrytande insatser inom en rad områden, inklusive den offentliga sektorns skuldsättning, optimal beskattning, pensioner, och socialförsäkring. Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne får har tillsammans med Dale Mortensen och Christopher Pissarides för att ha utvecklat en teori om matchning som bl a kan användas för arbetsmarknaden.

– Peter Diamond kan mer än om det svenska pensionssystemet någon än annan i den här salen. När jag var huvudsekreterare i Globaliseringsrådet tillfrågade jag honom om att skriva en rapport om stabiliteten i vårt pensionssystem ur ett globalt perspektiv. Till min förvåning svarade han ja, sa Braunerhjelm, och berättade att rapporten presenterats 2009.

Därefter tog Diamond vid för att berätta mer om sin prisvinnande teori om hur marknader med sökkostnader fungerar. Teorin är särskilt relevant när den tillämpas på arbetsmarknaden, men kan också tillämpas på andra områden, t ex bostadsmarknaden.  Det är i första hand denna teori och dess tillämpning som utvecklats av Dale Mortensen och Christopher Pissarides, vilken bidragit till ökad förståelse för hur arbetsmarknaden fungerar och hur politiken ska utformas, som ligger till grund för att dessa tre herrar delar priset.

Varför är då så många människor arbetslösa samtidigt som det finns ett stort antal lediga jobb? Och hur kan den ekonomiska politiken påverka arbetslöshet?

Peter Diamond inledde med att berätta hur han som matematikstuderande kom att välja ekonomiämnet efter att ha undervisats på Yale av Gérard Debreu, ekonomipristagare 1983 och enligt Diamond en utomordentlig lärare. Inspirerad av Debreu började han under mitten av 60-talet att använda sig av matematiska jämviktsmodeller för att studera hur en köpare på bästa möjliga vis kan söka sig fram till ett acceptabelt pris. Han har ägnat fyrtio års tänkande, forskande, skrivande och undervisande till att analysera marknaders ofullkomlighet.

Diamond redogjorde för den klassiska synen på marknaden där köpare och säljare direkt finner varandra och har full information om vilket pris som gäller för alla varor och tjänster. Priset bestäms ögonblickligen, jämvikt präglar marknaderna och utbud motsvarar alltid efterfrågan. Diamond observerade att detta inte gäller i praktiken. Stora sökkostnader uppstår för köpare att finna säljare och tvärt om. När de väl funnit varandra så är det heller inte säkert att varan motsvarar vad köparen sökte. Dessutom kan köparen tycka att säljaren begär ett för högt pris, eller säljaren att köparen bjuder ett för lågt pris. Då blir det ingen affär. Att hitta rätt sker alltså inte helt friktionsfritt.

img_Diamond+2
Peter Gudmundson, Peter Diamond och Pontus Braunerhjelm

Peter Diamond förstod att hans sökteori skulle kunna bli ett hett ämne när det visade sig att även mycket små sökkostnader leder till ett helt annat utfall än vad den klassiska konkurrensjämvikten förespråkar. Jämviktspriset blev nämligen lika med det pris som en monopolist skulle sätta på motsvarande marknad utan sökkostnader. Detta resultat väckte stor uppmärksamhet och blev startskottet för en intensiv forskning om sökmarknader.

– Vi ser hur sökfriktioner dagligen uppstår på t ex arbets- och bostadsmarknaden där själva idén är att söka och finna och där handeln utmärks av att köpare och säljare matchas ihop parvis.

Professor Diamond pekade vidare på teorins följder för arbetsmarknadens funktionssätt bl a i form av den modell som brukar kallas Diamond-Mortensen-Pissaridesmodellen, DMP-modellen. Idag är modellen det mest använda verktyget för analys av arbetslöshet, lönebildning och vakanser. Modellen används för att beräkna hur arbetslösheten, den genomsnittliga arbetslöshetsperioden, antalet lediga platser och reallönen påverkas av olika faktorer på arbetsmarknaden. Dessa faktorer kan exempelvis vara ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen, realräntan, arbetsförmedlingens effektivitet samt rekryterings- och uppsägningskostnaderna.

Arbetsmarknadens dominerande problem såg Diamond i matchningen mellan jobb och arbetssökande.  Han redogjorde också för hur DMP-modellen ger en teoretisk förklaring till Beveridgekurvan, som visar hur arbetsmarknaden rör sig mellan lägen med hög arbetslöshet och få vakanser och lägen där arbetslösheten är låg och vakanserna många. DMP-modellen förklarar både Beveridgekurvans läge och var på kurvan ekonomin befinner sig. Förklaringar till skiftningar på kurvan kan sökas i förändringar av arbetsmarknadens funktionssätt. En orsak kan vara försämrad matchningseffektivitet, dvs längre arbetslöshetstider vid givet arbetsmarknadsläge. En annan kan vara snabbare strukturomvandling som medför att fler personer förlorar sina jobb. Sådana förändringar på arbetsmarknaden kan i allmänhet ses som ett tecken på att den långsiktiga arbetslösheten kommer att öka, menade Diamond.

–När vi ska anställa en ny professor på MIT tar processen ett år. När byggsektorn anställer sker det normalt på dagen. När anställningstiden drar ut på tiden kan det vara ett tecken på att industrin som sådan genomgår en förändring.

Sök- och matchningsteorin har även utnyttjas flitigt i studier av arbetslöshetsförsäkringens effekter. Teorin säger att en mer generös ersättning medför högre arbetslöshet och längre söktider för de arbetslösa. För att besvara frågor om hur försäkringen bör utformas måste man också väga in de välfärdsvinster som den ger i form av inkomsttrygghet vid uppsägningar. Försäkringen kan också hjälpa till att underlätta att rätt person hamnar på rätt plats, dvs matchningen blir mer effektiv.

I den efterföljande diskussionen talades det om andra marknader med sökfunktioner, bl a partnermarknaden som förenklats genom sajter som t ex match.com. Andra frågor berörde Europas arbetsmarknad. Diamond trodde inte på någon större arbetskraftsmigration från södra till norra Europa – eller tvärtom – utan menade att problemen i t ex Grekland och Portugal bör lösas genom att stimulera ekonomisk tillväxt samtidigt som man tar sig an de inhemska problemen på arbetsmarknaden och inom pensionssystemen.

Därefter var det dags att bryta för att Peter Diamond, denna gång friktionsfritt, skulle kunna ta sig till nästa anhalt på nobelschemat.  Vi andra minglade vidare i nobelglans och diamantskimmer.

Följ oss på: