Nordisk riskkapitalfond löser företagens kapitalförsörjning?!

Riskkapital bidrar till att svenska företag växer och skapar jobb, men det riskvilliga kapitalet är betydligt mindre idag än under toppåren kring millennieskiftet. Frågan som ställdes till torsdagsmorgonens Almedalspanel var: Hur får vi långsiktigt framgångsrika investeringar i (små)företagen och i landet i stort? Ett av svaren var att skapa en nordisk riskkapitalfond med utgångspunkt i norska Argentum.

Riskkapital panel

Riskkapital – liten men viktig marknad

För ett och ett halvt år sedan presenterade Anna Söderblom, ekon dr Handelshögskolan i Stockholm, rapporten The Current State of the Venture Capital Industry. I Visby presenterade hon ett uppdaterat läge.

–        Vi ska prata venture capital, VC, det rör sig om investeringar i relativt tidiga skeden av ett företags utveckling, då företaget går från en utvecklingsfas till att starta försäljning eller expandera vidare.

VC som finansieringsform har fått stort fokus men är bara en av många finansieringskällor. Absolut vanligast är att ägaren själv stoppar in kapital, därefter är det banklån som finansierar startups. På den amerikanska marknaden har VC fyra procent av marknaden medan andelen för Sverige var 1,2 procent när rapporten skrevs men ligger idag på 0,7 procent, sa Anna Söderblom.

–        Varför pratar vi så mycket om VC när det utgör en så pass begränsad finansieringsmetod? Jo, några av de största bolagen, t ex Google, Apple, Microsoft, Skype, Spotify m fl, har använt sig av riskkapital.

VC-industrin right-sizar och blir VC 2.0

Det senaste decenniet har det dock skett en dramatisk nedgång i VC-marknaden. I USA har den minskat med 30 procent och i Sverige har antalet aktiva VC-investerare rasat med 65 procent. Varför har då kapitalet flytt venture capital? Enligt Anna Söderblom beror det på låga avkastningssiffror och en tidigare överallokering i VC av de institutionella investerarna som nu i stor utsträckning lämnat eller i alla fall kraftigt minskat avsättningen till VC-fonder.

–        Allt färre tror att det rör sig om en konjunkturfråga, snarare talas det om att VC-industrin ”right-sizar” och att fler alternativa finansieringsformer och källor växer fram.

Anna Söderblom

Anna Söderblom

Hur ser framtidens riskkapitalmarknad ut? Jo, VC 2.0 innebär färre stora aktörer och fler mindre boutique VCs. Ett annat skifte, som Anna Söderblom noterat, är kapitalets ursprung. Offentligt kapital representerar idag en stor del av VC-investeringarna i de tidiga faserna. De stora företagen ökar också sina investeringar när det blivit mindre konkurrens. Traditionella aktörer som investmentbolag satsar likaså mer. Utöver dessa växer det informella kapitalet liksom den nya typen av affärsänglar – superagels – som gör större och mer professionella investeringar. Kompletterar gör också crowdfunding där många människor går in med små belopp.

Sammanfattningsvis menade Anna Söderblom att traditionellt riskkapital även i fortsättningen kommer att spela en viktig, men med största sannolikhet mindre, roll för innovativa snabbväxande företag. Vid sidan av VC växer också modifierade och nya källor av riskkapital fram som får en allt viktigare roll för dessa företag.

Se video av Anna Söderbloms presentation:

 

I dödens dal finns inget kapital 

Fredrik Arnander, vd Keybroker Group, inledde sin kommentar med att riskkapitalet minskar vilket beror på dålig genomsnittlig avkastning. För riktigt tidiga faser, dvs för företag som behöver runt hundratusen kronor upp till ett par miljoner, står därför hoppet för nystartade bolag till närstående ”friends, fools & family”, affärsänglar och offentliga aktörer som Almi/Innovationsbron. Men i den tidiga expansionsfasen, när ett företag – i mitten av dödens dal ­- behöver cirka 5–20 Mkr för att växa, finns i dag knappt några privata riskkapitalaktörer i Sverige.

–        Vi har bra företag och entreprenörer men inget kapital, sa Fredrik Arnander.

Investeraravdrag och statlig riskkapitalfond är lösningen

Den bilden utgjorde också bakgrunden till den debattartikel som Fredrik Arnander publicerade i DI under våren. Hans förslag till lösning är att inrätta en specialinriktad fond som kan investera i riskkapitalbolag på samma sätt som norska Argentum gör. Ett annat förslag är att utvidga förslaget om investeraravdraget, så att allmänheten kan få skatterabatt för att investera i riskkapitalfonder, som i sin tur investerar vidare i nystartade bolag. Mats Odell, ordf Näringsutskottet (KD), kunde upplysa om att investeraravdraget träder i kraft så snart som EU-kommissionen har godkänt det (förhoppningsvis i september). Fredrik Arnander trodde dock att det kan bli svårt för privatsparare att hitta investeringar.

Fredrik Arnander

Fredrik Arnander

–        Kanske lägger de pengarna i ett lokalt ICA istället för i ett nystartat teknikföretag? Om de däremot kan investera i riskkapitalfonder och crowdfunding-bolag slipper de leta investeringar själva och kan även bidra till att aggregera kapital och därmed möjliggöra att större investeringar görs.

Avslutningsvis menade Fredrik Arnander att han aldrig sett så mycket energi som det finns just nu på den svenska start-up-scenen: Det finns massor av företag/are att investera i!

Statlig riskkapitalfond med god avkastning

Därefter var det dags för Benedicte Schilbred Fasmer, affärsutvecklings- och investeringschef på Argentum, att presentera hur Norges statliga riskkapitalfond fungerar. Hon berättade att företaget, grundat 2001, investerar 10 miljarder norska kronor årligen i private equity-fonder med fokus på den nordiska regionen samt energisektorn. Och det rör sig inte bara om statligt kapital, var tredje krona kommer från privata investerare. Argentum är det största bolaget i Norden och har investerat i 500 olika bolag varav 1,6 miljarder är satsade i Sverige.

–        Det tar lång tid att bygga upp en selektionsmodell, men efter flera år i drift kan vi visa upp en god avkastning: nio procent på mikroföretag och 22 procent på småföretag. Vi upplever en högre innovationskraft i småföretagen!

 

Benedicte Schilbred Fasmer

Benedicte Schilbred Fasmer

Skapa, mobilisera och utveckla!

Enligt Benedicte Schilbred Fasmer har Argentum fått tre uppgifter av den norska staten: att skapa avkastning, mobilisera privat kapital och utveckla marknaderna. Att kapitaltillgången för mindre företag är bristfällig anser hon ha att göra med otillräcklig information, som reducerar tillgången och ökar riskpremien. Nya regler på kapitalmarknaderna, som Basel III, kan komma att medföra än mindre kapitaltillgång. Benedicte Schilbred Fasmer ser redan att det nordiska ägarskapet krympt och framhåller Argentums väg att skapa ett bra långsiktigt ägarskap, kanske något för Sverige?

Statligt svenskt riskkapital behöver användas

Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH och seminariets moderator, frågade hur de inbjudna politikerna såg på Fredrik Arnanders tankar och Argentums som förebild.

Ingela Nylund-Watz, riksdagsledamot (S), tyckte att seminariets diskussion var särskilt relevant just nu eftersom staten sitter på 17 miljarder i outnyttjat riskkapital som behöver användas på rimligt sätt:

–        En del kan användas för att starta en marknadskompletterande investeringsfond och Argentum är definitivt en inspiration i detta. Att utöka investeringsavdraget till att privat kunna gå in och investera i riskkapitalfonder är också intressant, det bör vi titta vidare på.

Mats Odell och Ingela Nylund-Watz

Mats Odell och Ingela Nylund-Watz

Undvik socialisering!

Mats Odell, riksdagsledamot (KD) menade att staten bör gå in där det finns ett marknadsmisslyckande och därför skjuta kapital till expansionsfasen, det Fredrik Arnander kallar dödens dal, samt utnyttja den kompetens som byggts upp i Argentum.

–        Minst 50 procent av kapitalet bör komma från den privata sidan för att skapa en multiplikatoreffekt och bli mer långsiktigt. Dessutom blir risken för socialisering lika med noll då det finns en exitstrategi och även privata aktörer som investerar.
Vad gäller riskkapitalavdraget som bytte namn till investeraravdrag så bör det kunna vidgas och inbegripa professionell guidning kring var man bör investera, ansåg Mats Odell.

Ingela Nylund-Watz underströk att (S) och (KD) skiljer sig ganska lite på området men betonade att det politiska fältet är inne i en lärprocess:

–        Vi har goda förutsättningar att komma överens om bra förändringar utan att socialisera. Samtidigt måste vi göra en översyn över pågående projekt, t ex Inlandsinnovation. Varför har det haft ett lågt nyttjande, finns lärdomar att dra?

Benedicte Schilbred Fasmer, Mats Odell, Ingela Nylund-Watz och Anna Söderblom

Benedicte Schilbred Fasmer, Mats Odell, Ingela Nylund-Watz och Anna Söderblom

Urlistigt starta gemensam nordisk fond!

Mats Odell lyfte möjligheten till samarbete med Argentum:

–        Vi har mycket att vinna att få del av Argentums erfarenheter. Kanske kan vi se över möjligheterna att skapa en gemensam nordisk fond? Är Argentum intresserade så är det en fantastisk möjlighet!

Fredrik Arnander tyckte att det lät spännande med en nordisk lösning:

–        Vi får inte glömma finnarna, Angry Birds investerare Rovio finns redan i Stockholm. De finska pengarna bör också utgöra en del av en nordisk fond!

Benedicte Schilbred Fasmer betonade att kapitalet inte ser några gränser. Samtidigt menade hon att det utländska kapitalet snabbt drar sig tillbaka i tider av lågkonjunktur. En nordisk fond skulle på så sätt säkra mer långsiktiga investeringar i regionen. Anna Söderblom kunde bara hålla med:

–       Jag tycker att det är urlistigt att samarbeta med Argentum.

Pontus Braunerhjelm, Fredrik Arnander och Benedicte

Pontus Braunerhjelm, Fredrik Arnander och Benedicte Schilbred Fasmer

 

Följ oss på: